Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Tjeckien

Senaste uppdatering: 30-04-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Vad händer i de undantagsfall då handlingen inte kan delges adressaten personligen (exempelvis därför att han eller hon inte är hemma)? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om delgivningen inte sker på lagligt sätt eller adressaten inte fått handlingen (t.ex. handlingen har delgivits tredje man)? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning är en de processuella åtgärder som domstolen vidtar under hela rättegångsförfarandet. I samband med en rättgång delger domstolen parterna, personer som deltar i rättegången samt andra personer olika handlingar (t.ex. stämningsansökan, kallelser, skriftliga exemplar av domen m.m.).

Av rättsäkerhetsskäl och för att skydda parterna har delgivningen betydelsefulla processuella följder. Exempelvis kan bara en korrekt delgiven dom vinna laga kraft och få bindande verkan på de rättsförhållanden som den avser.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt lag nr 99/1963 (civilprocesslagen) sker delgivning beroende på typ av handling antingen genom personlig delgivning eller genom normal delgivning. Handlingar delges personligen när så fastställts i lagen (t.ex. en stämningsansökan till svaranden, en dom till parterna i rättsförfarandet) eller när rättens ordförande beslutar detta. För övriga handlingar används normal delgivning.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Organ som ombesörjer delgivning av handlingar är domstolar och delgivningsorgan (domstolarnas delgivningsenhet, organ inom justitievaktkåren, exekutionstjänstemän, posttjänstemän, organ inom tjeckiska polisväsendet, organ inom tjeckiska fängelseväsendet, inrättningar för institutionell vård eller skyddsvård, territoriella militärförvaltningar, inrikesministeriet och justitieministeriet).

Till börjanTill början

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Om domstolen inte delgivit handlingen vid förhandlingen eller i samband med någon annan domstolsåtgärd, delges den av ett delgivningsorgan, via ett offentligt datanät eller genom att anslås på en offentlig anslagstavla.

Delgivning kan ske personligen eller på normalt sätt. Alternativa delgivningssätt är inte tillåtna i vissa i lag angivna fall, eller när det är fråga om handlingar som ska delges personligen eller handlingar som domstolen beslutat ska delges på det sättet.

Adressaten kan välja en delgivningsadress i Tjeckien och därefter underrätta domstolen om denna.

Delgivningen kan ske med parternas ombud (med fullmakt) eller parternas förmyndare (om en sådan utsetts). Om delgivningen är förenad med svårigheter kan rättens ordförande ålägga parten att utse ett ombud för delgivningen. Detta gäller inte om delgivningen måste ske utomlands.

Delgivning genom offentligt datanät är möjlig på villkor att adressaten har en avancerad elektronisk signatur, är beredd att kommunicera via Internet och önskar sig denna typ av delgivning. Vid sådan delgivning uppmanar domstolen adressaten att bekräfta mottagandet av handlingen inom tre dagar efter det att den avsänts med ett datameddelande försett med dennes avancerade elektroniska signatur, annars är delgivningen av denna handling inte giltig.

Civilprocesslagen särskiljer mellan delgivning med fysiska personer och juridiska personer:

Delgivning med fysiska personer: En handling kan delges en fysisk person på dennes hemadress, etableringsadress, arbetsplats eller på en adress där han eller hon uppehåller sig, eller som han eller hon angivit som delgivningsadress. Delgivningsorganet kan delge en fysisk person en handling inte bara på de angivna adresserna, utan överallt där personen i fråga påträffas.

Till börjanTill början

Delgivning med juridiska personer sker på den adress där de har sitt registrerade säte, är registrerade i handelsregistret eller i ett annat officiellt register eller på en adress där de faktiskt har sitt säte. Om en juridisk person så begär, kan domstolen delge en handling också på en annan uppgiven adress i Tjeckien. När det gäller en juridisk person får handlingar delges personer och organ som är behöriga att agera för denna juridiska person, anställda (medlemmar) som har det uppdraget, eller andra fysiska personer som den juridiska personen gett fullmakt att sköta detta. Om ingen person påträffas som är behörig att ta emot handlingen, deponeras den på samma villkor och med samma följder som gäller vid delgivning med fysiska personer.

Delgivning med andra personer - För advokater, notarier och andra juridiska yrken finns särskilda regler om vem på kontoret i fråga som är behörig att ta emot delgivning. Också när det gäller delgivning med statliga organ, staten, kommuner och självstyrande regioner finns särskilda regler om vem som är behörig att ta emot försändelser. Några alternativa delgivningssätt finns inte i detta fall.

Ett särskilt sätt att ombesörja delgivningen är att anslå handlingar på en offentlig anslagstavla. Detta sätt används när så föreskrivs i lagen, varvid gäller att ett beslut eller andra handlingar anses vara delgivna 15 dagar efter det att de anslagits.

Sist men inte minst kungörs upplysningar som enligt lagen måste offentliggöras i tidningen Obchodní věstník.

5. Vad händer i de undantagsfall då handlingen inte kan delges adressaten personligen (exempelvis därför att han eller hon inte är hemma)?

Man måste skilja mellan normal delgivning och personlig delgivning:

Till börjanTill början

  • Vid normal delgivning överlämnas handlingen till andra lämpliga fysiska personer, som bor eller arbetar på den aktuella adressen, eller är anställda på denna plats eller i närheten, och som känner adressaten och samtycker till att lämna över handlingen till denne. Det får dock inte vara en person med motstridiga intressen, med fara för att delgivningen annars blir ogiltig. Om någon sådan person inte finns eller om det visar sig omöjligt att delge handlingen med en sådan person, ska den deponeras hos domstolen eller i ett postkontor och adressaten underrättas om detta. Om adressaten inte hämtar ut handlingen inom tre dagar efter det att den deponerats, anses den ha blivit delgiven den dag tidsfristen löper ut ("fiktiv delgivning").
  • Personlig delgivning - Om adressaten inte påträffas deponerar delgivningsorganet handlingen och underrättar adressaten om att han eller hon kan hämta ut den. Om adressaten inte hämtar ut den deponerade handlingen inom tio dagar, anses delgivningen ha ägt rum när tidsfristen löper ut.

Om en part vägrar att låta sig delges en handling, anses handlingen vara delgiven den dag detta inträffade. Adressaten måste upplysas om denna konsekvens av sin vägran. Samma gäller om mottagaren vägrar att styrka sin identitet eller att lämna det bistånd som behövs för att delgivningen ska kunna ske på korrekt sätt. Också i detta fall ska adressaten upplysas om följderna.

Om en part har ett ombud med rättegångsfullmakt, sker delgivningen bara med ombudet (t.ex. advokaten). Vid sidan av ombudet delges parten handlingen också endast i samband med han eller hon i agerar personligen i rättegångsförfarandet (t.ex. inställer sig personligen vid förhandlingen för att förhöras).

Till börjanTill början

Om en part är satt under förmyndarskap sker delgivningen endast med förmyndaren, såvida inte lagen föreskriver något annat. En förmyndare utses t.ex. för parter vilkas hemvist är okänd, för parter som man utan framgång försökt delge handlingar på känd adress utomlands, för juridiska personer som inte kan agera som part i rättegångsförfarandet etc.

Parter som saknar ombud kan åläggas att utse ett ombud för mottagande av handlingar, om delgivning direkt med denna part är för besvärligt eller leder till dröjsmål (detta kan dock inte krävas om handlingen måste delges utomlands). Om den berörda parten underlåter att utse ett ombud kommer handlingar som är adresserade till denne att deponeras vid domstolen och delgivning anses därmed ha ägt rum.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

När domstolen delger handlingar under förhandlingen eller i samband med någon annan domstolsåtgärd antecknas detta i rättegångsprotokollet eller i de protokoll som förs över andra åtgärder som domstolen vidtar. Av protokollet ska det bl.a. framgå hur handlingarna blivit delgivna. Protokollet undertecknas både av den som skött delgivningen och av den som mottagit handlingen.

I andra fall är kvittot på att domstolshandlingar har delgivits ett s.k. mottagningsbevis på vilket delgivningsorganet anger att handlingarna delgivits. Det är en avskiljbar del av tjänstekuvertet som återsänds till domstolen efter det att delgivningen har ägt rum och uppgifterna har fyllts i. Uppgifterna på mottagningsbeviset anses vara korrekta såvida inte motsatsen bevisas.

7. Vad händer om delgivningen inte sker på lagligt sätt eller adressaten inte fått handlingen (t.ex. handlingen har delgivits tredje man)?

Delgivning som sker på annat sätt än vad som lagen föreskriver är ogiltig och saknar rättsligt bindande verkan. Angående möjligheten till alternativ delgivning, se svaret på fråga 5.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Utgifterna för delgivning av domstolshandlingar räknas som rättegångskostnader. Parterna betalar därför inte kostnaderna direkt vid delgivningen.

Noteras bör att ovanstående bestämmelser i den tjeckiska rättsordningen om delgivning av handlingar förmodligen kommer att ändras väsentligt 2008. Information om ändringarna kommer att lämnas på denna webbplats.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-04-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket