Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Belgien

Senaste uppdatering: 01-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Hur går en delgivning till i praktiken? 4.
5. Vad händer om handlingen undantagsvis inte kan delges den sökte direkt (till exempel för att vederbörande inte är hemma)? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (till exempel om handlingen delges tredje man)? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig (finns det till exempel möjlighet till korrigering om delgivningen skett i strid med lagen?) eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I domstolsförfaranden är kommunikation av största vikt. Det är helt nödvändigt att parterna och domstolen underrättas om kärandens yrkanden, svarandens argument, ärendets gång och domstolens avgörande. En part som inte godtar domstolens avgörande och överklagar till en högre instans måste underrätta övriga parter om detta. Kommunikationen sker genom överlämnande eller översändande av handlingar (till exempel stämningar, yrkanden, inlagor, domar, överklaganden etc.). I denna redogörelse är det dock inte fråga om själva handlingarna, utan om hur de meddelas parterna och vid behov domstolen. De relevanta bestämmelserna finns i artiklarna 32–47 i ”rättegångslagen” (Gerechtelijk Wetboek – se webbplatsen för Federale Overheidsdienst Justitie Deutsch - français - Nederlands, under Rechtsbronnen -> geconsolideerde wetgeving: juridische aard = gerechtelijk wetboek, woord(en) = eerste deel algemene beginselen ELLER Service public fédéral Justice under Sources de droit -> législation consolidée: nature juridique = code judiciaire, mot(s) = principes généraux.

Till börjanTill början

I Belgien görs åtskillnad mellan två olika typer av delgivning, nämligen kennisgeving/notification (delgivning med post) och betekening/signification (ungefär stämningsmannadelgivning).

Betekening/signification innebär i princip att en handling delges genom en statstjänsteman. I Belgien kallas denna tjänsteman gerechtsdeurwaarder/huissier de justice (stämningsman). Delgivningen innebär i princip att en stämningsman överlämnar en bestyrkt kopia av handlingen direkt till den berörda personen.

Kennisgeving/notification innebär att en originalhandling eller kopia av originalet översänds med post (utan förmedling via en stämningsman).

Stämningsmannadelgivning är den vanliga formen. Delgivning med post används i särskilda fall som anges i lag.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

De handlingar som måste delges anges i lag. De är dock så många att det inte går att räkna upp alla här. Några exempel: stämningar, stämningsansökningar, domar, överklaganden, invändningar etc.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Stämningsmannadelgivning sker vid stämning och ska utföras av en stämningsman.

Delgivning med post sker via domstolens kansli (vid enstaka tillfällen via åklagarmyndigheten) genom ett så kallat gerechtsbrief/lettre judiciaire (en särskild form av rekommenderat brev med mottagningsbevis), ett ordinarie brev eller ett rekommenderat brev. Reglerna om gerechtsbrief/lettre judiciaire finns i artikel 46 i rättegångslagen. När lagen av den 20 oktober 2000 om införande av telekommunikation och elektronisk signatur i domstolsförfaranden och rättsliga förfaranden utanför domstol träder i kraft, ska delgivning även kunna ske via fax och e-post.

Till börjanTill början

4. Hur går en delgivning till i praktiken?

Enligt artikel 32 i rättegångslagen ska delgivning genom stämningsman ske genom att en bestyrkt kopia av handlingen (stämningen) överlämnas direkt till den berörda personen. Av samma artikel följer att om den berörda personen vägrar att ta emot kopian ska stämningsmannen anteckna detta på originalhandlingen. I och med detta skal handlingen anses delgiven.

Vid delgivning med en juridisk person (till exempel staten, en kommun, ett aktiebolag eller ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen) är direkt delgivning med personen (överlämnandet av en bestyrkt kopia) praktiskt omöjlig. Artikel 34 i rättegångslagen löser detta problem genom att fastställa att delgivning ska anses ha skett när kopian av handlingen överlämnas till det organ eller den anställde som enligt lag eller organisationsstadgar eller genom en giltig fullmakt har befogenhet att, om så endast tillsammans med andra, företräda den juridiska personen i rättsliga sammanhang.

Som framgått ovan sker delgivning i den form som kallas kennisgeving/notification med post, det viss säga med brev, rekommenderat brev eller den särskilda form av rekommenderat brev som kallas gerechtsbrief/lettre judiciaire. I framtiden kommer denna form av delgivning även att kunna ske via fax eller e-post.

5. Vad händer om handlingen undantagsvis inte kan delges den sökte direkt (till exempel för att vederbörande inte är hemma)?

Om det inte är möjligt att delge den sökte direkt föreskriver artikel 35 i rättegångslagen att delgivning ska ske vid den söktes bostad eller, om vederbörande saknar bostad, vid hans eller hennes vistelseadress. För juridiska personer ska delgivningen äga rum vid företagets huvudkontor eller säte.

Till börjanTill början

Till början

Begreppen ”bostad” (woonplaats/domicile) och ”vistelseadress” (verblijfplaats/residence) definieras i artikel 36 i rättegångslagen. Med bostad avses den plats där den berörda personen har sin huvudsakliga bostad enligt relevant register. Med vistelseadress avses varje annat ställe där personen i fråga exempelvis har kontor eller driver näringsverksamhet.

Till vem ska delgivning ske i sådana fall? I artikel 35 i rättegångslagen anges att en kopia av handlingen får överlämnas till den söktes släktingar och anställda.

Kopian får dock inte överlämnas till någon som ännu inte fyllt sexton år.

I artikel 44 i samma lag anges vissa ytterligare formaliteter för de fall då delgivning inte sker till den sökte personligen. Kopian ska vara placerad i ett slutet kuvert. Kuvertet ska vara försett med den berörda exekutionsmyndighetens stämpel, den söktes efternamn, förnamn och bostadsadress samt orden Pro Justitia – Dadelijk af te geven/Pro Justitia – À remettre d’urgence. Inget annat får finnas skrivet på kuvertet. På stämningen och kopian ska antecknas att alla formaliteter har uppfyllts. Kopior av stämningar som riktar sig till flera olika personer som är bosatta på samma adress eller, om bostadsadress saknas, har samma vistelseadress, ska emellertid inte placeras i ett slutet kuvert om de överlämnas till en av dessa personer.

Det kan hända att delgivning inte kan ske vare sig till den berörda personen direkt eller på dennes bostads- eller vistelseadress. Det finns alltid en möjlighet att stämningsmannen inte kan hitta den person som delgivningen riktar sig till och att han eller inte lyckas få tag på någon (släkting etc.) som kan ta emot handlingarna på bostads- eller vistelseadressen. Denna situation regleras i artiklarna 37 (brottmål) och 38 (övriga mål) i rättegångslagen.

Till börjanTill början

Till början

Om en stämning i brottmål inte kan delges på det sätt som anges i artikel 35, föreskrivs i artikel 37 att delgivning kan ske genom att en kopia av stämningsansökan lämnas in på polisstationen eller, om ingen polisintendent finns på plats, till borgmästaren, ett kommunalråd eller en för ändamålet bemyndigad tjänsteman. Stämningsmannen ska lämna ett meddelande i förslutet kuvert i anslutning till den söktes bostad eller, om uppgift om bostadsadress saknas, på vederbörandes eventuella vistelseadress. I meddelandet ska anges att man har försökt överlämna en stämning, och var den kan avhämtas.

Huvudkontoret, polisintendenten, borgmästaren, kommunalrådet eller den för ändamålet bemyndigade tjänstemannen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att stämningen kommer den berörda personen tillhanda så snabbt som möjligt.

De ska så snabbt som möjligt underrätta den åklagarmyndighet som begärde delgivningen antingen om det datum då kopian av stämningen överlämnades till den sökte eller någon av de personer som anges i artikel 35, eller om skälen till att handlingen överhuvud taget inte kunde delges.

För detta ändamål ska stämningsmannen fylla i ett formulär med uppgifter om behörig domstol, datumet för förhandlingen eller rättegången, den åklagarmyndighet som ska underrättas samt namnet på och adressen till den person som kopian av stämningen ska överlämnas till. Stämningsmannen ska därefter placera formuläret i det kuvert som han eller hon lämnar in vid huvudkontoret eller till polisintendenten, borgmästaren, kommunalrådet eller den för ändamålet bemyndigade tjänstemannen.

Till börjanTill början

Till början

Ingen avgift tas ut för att lämna kopian av stämningen till polisintendenten, borgmästaren, kommunalrådet eller den för ändamålet bemyndigade tjänstemannen, eller för att överlämna den till den sökte eller till någon av de personer som anges i artikel 35.

Om en stämning i andra mål än brottmål inte kan delges på det sätt som anges i artikel 35, föreskrivs följande i artikel 38 i rättegångslagen: i och med att stämningsmannen har lämnat en kopia av handlingen i ett förslutet kuvert, försett med de uppgifter som anges enligt artikel 44.1, vid den söktes bostad eller, om sådan saknas, dennes vistelseadress, ska stämningen anses delgiven. De uppgifter som ska anges är den berörda exekutionsmyndighetens stämpel, som ska vara placerad på det ställe där kuvertet försluts, samt den söktes efternamn, förnamn och bostadsadress och orden Pro Justitia – Dadelijk af te geven/Pro Justitia – À remettre d’urgence. Inget annat får finnas skrivet på kuvertet.

På originalhandlingen ska stämningsmannen anteckna när och var kopian avlämnades. Senast den första arbetsdagen efter den dag då stämningen delgavs ska stämningsmannen sända ett undertecknat rekommenderat brev till den söktes bostadsadress eller, om den sökte saknar bostadsadress, till dennes vistelseadress. Detta brev ska innehålla uppgift om när (datum, klockslag) handlingen avlämnandes och ange att den sökte, antingen personligen eller via ett ombud med skriftlig fullmakt, kan hämta en exakt kopia av stämningen hos den berörda åklagarmyndigheten inom tre månader från den dag då stämningen delgavs. Om den sökte har lämnat uppgift om ändrad adress, ska det rekommenderade brev som nämns i tredje stycket sändas både till den adress där vederbörande är registrerad som bosatt och till den nya adressen. Brevet ska innehålla uppgift om stämningsmannens namn, kontorsadress samt öppettider och telefonnummer.

Till börjanTill början

Till början

Om det kan fastställas att det i praktiken är fysiskt omöjligt att utföra delgivning genom att lämna en kopia av stämningen vid den söktes bostadsadress eller, om bostadsadress saknas, vid hans eller hennes vistelseadress, ska delgivning anses ha skett i och med att kopian överlämnas till den åklagarmyndighet som ansvarar för det relevanta geografiska området. De omständigheter som gjort det nödvändigt att delge stämningen med åklagarmyndigheten ska antecknas på originalhandlingen och på kopian. Detsamma gäller om den sökte uppenbart har lämnat den bostad där han eller hon är registrerad som boende, utan att anmäla sin nya bostadsadress. Nödvändiga åtgärder för att se till att kopian överlämnas till den sökte så snabbt som möjligt ska vidtas på åklagarmyndighetens begäran.

För delgivning med personer med känd bostads- eller vistelseadress utomlands, används tre olika system: stämningsmannadelgivning (betekening/ signification) och delgivning per brev (kennisgeving/notification) regleras genom en EU-förordning (förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur), genom en konvention (till exempel Haagkonventionen av den 15 november 1965, Haagkonferensen för internationell privaträtt English - français), samt genom andra arrangemang. Endast det senare fallet behandlas här.

Till börjanTill början

Till början

Fall där ingen förordning eller konvention är tillämplig regleras i artikel 40 i rättegångslagen, där det anges att stämningsmannen ska sända en kopia av stämningen med rekommenderat brev till bostads- eller vistelseadressen utomlands, och via flygpost om destinationen inte ligger i ett angränsande land. Delgivningen anses genomförd i och med att handlingen lämnas till postväsendet mot mottagningsbevis.

Enligt artikel 55 i rättegångslagen utsträcks i princip tidsfristen för delgivning av stämningar utomlands med två veckor om den sökte befinner sig i ett angränsande land eller i Storbritannien och Nordirland, med fyra veckor för andra europeiska länder och med åttio dagar för andra destinationer i världen. Undantag gäller bland annat för processuella åtgärder från målsägande som begär skadestånd i anslutning till brottmål.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

I artikel 43 i rättegångslagen anges att personer som mottar kopior av handlingar måste underteckna originalet som bevis på att de tagit emot handlingen. Om de vägrar att underteckna, ska stämningsmannen göra en anteckning om detta i stämningen. På detta sätt finns det alltid ett skriftligt bevis på att handlingen har delgivits. Det är därför mycket svårt att ifrågasätta vad en stämningsman har fastställt.

 

Om delgivningen sker med rekommenderat brev finns det automatiskt ett skriftligt bevis. Enligt artikel 46 i rättegångslagen krävs mottagningsbevis också när ett gerechtsbrief/lettre judiciaire har använts. Beviset bevaras i ärendeakten.

Till börjanTill början

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (till exempel om handlingen delges tredje man)? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig (finns det till exempel möjlighet till korrigering om delgivningen skett i strid med lagen?) eller måste delgivningen göras om?

I normala fall är risken liten för att den sökte inte ska få stämningen, eftersom den enligt belgisk lag ska delges den berörda personen direkt. Med andra ord överlämnar stämningsmannen kopian personligen till den sökte. Det finns dock situationer då handlingen enligt lag kan delges tredje man (artikel 35 i rättegångslagen) eller i vissa fall helt enkelt lämnas vid en viss adress (artikel 38). I sådana fall ska delgivningen vara giltig även om handlingen inte har överlämnats direkt till den sökte. En person som har mottagit en stämning i enlighet med artikel 35, men sedan underlåtit att vidarebefordra den till den sökte eller inte har sett till att denne underrättas kan bli skadeståndsskyldig. Detta system fungerar mycket väl praktiken.

Möjligheten att lagen bryts i samband med delgivning av en handling kan dock inte uteslutas (till exempel genom underlåtenhet att vidarebefordra vissa upplysningar i stämningen). Den processrättsliga verkan av en sådan inkorrekt delgivning är att förfaranden eller handlingar förklaras ogiltiga. Bestämmelserna om ogiltigförklaring finns i artiklarna 860–867 i rättegångslagen.

I artikel 860 anges att förfaranden eller handlingar kan ogiltigförklaras om det finns lagstöd för detta vid en inkorrekt delgivning.

Till börjanTill början

Artikel 861 föreskriver emellertid att domstolar kan förklara förfaranden ogiltiga endast om den påstådda underlåtenheten eller oregelmässigheten är till skada för den part som gör gällande att förfarandet eller handlingen bör ogiltigförklaras.

Det sistnämnda villkoret gäller dock inte för de fall som räknas upp artikel 862.1. Av denna bestämmelse följer att artikel 861 inte är tillämplig på underlåtenheter och oregelmässigheter med avseende på

  1. lagstadgade tidsfrister (i fall där överträdelse kan leda till rättighetsförluster eller ogiltighet),
  2. undertecknande av handlingen,
  3. handlingens datering, när den är nödvändig för att bedöma verkningarna av handlingen,
  4. anvisningar för den domstol som ska pröva saken,
  5. den ed som ska avläggas av vittnen och sakkunniga,
  6. utlåtanden om att stämningen och övriga relevanta handlingar har delgivits direkt eller på annat lagstadgat sätt.

I sådana fall ska domstolen besluta om ogiltigförklaring eller rättighetsförluster. I vissa fall kan dessa verkningar också vara ”automatiska” (ambtshalve nietigheid/nullité d’office). I artikel 862 andra punkten i rättegångslagen föreskrivs dock att domstolen måste ta hänsyn till artikel 867.

I artikel 867 anges att underlåtenhet eller oregelmässigheter med avseende på procedurkrav (inklusive underlåtenhet att följa tidsfrister om det kan leda till ogiltighet) eller med avseende på underrättelse om särskilda bestämmelser leder inte till ogiltighet om rättegångshandlingarna visar antingen att rättegången har lett till det resultat som lagen avsett eller att vederbörlig hänsyn har tagits till det faktum att parterna inte hade informerats om de särskilda bestämmelserna.

Till börjanTill början

Det finns en rad ytterligare förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ogiltighet ska kunna komma i fråga, men det ämnet är alltför omfattande för att kunna behandlas här.

Till sist bör det noteras att personer som förorsakar ogiltighet kan ställas till ansvar om det skulle visa sig att ogiltigheten beror på att de har begått ett fel.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Stämningsmän får betalt för sitt arbete. Arvodena regleras i artiklarna 519–523 i rättegångslagen (se webbplatsen för Federale Overheidsdienst Justitie Deutsch - français - Nederlands, under Rechtsbronnen->geconsolideerde wetgeving: juridische aard = gerechtelijk wetboek, woord(en) = 519; ELLER Service public fédéral Justice under Sources de droit -> législation consolidée: nature juridique = code judiciaire, mot(s) = 519). De fastställda taxorna, som måste följas, anges i en kunglig förordning av den 30 november 1976 om fastställande av arvode för stämningsmän i civilmål och av vissa tillägg till dessa arvoden (Koninklijk Besluit van 30 november 1976 tot vaststelling van het tarief voor akten van gerechtsdeurwaarders in burgerlijke en handelszaken en van het tarief van sommige toelagen; see website of the federal justice department / Arrêté royal du 30 novembre 1976 fixant le tarif des actes accomplis par les huissiers de justice en matière civile et commerciale ainsi que celui de certaines allocations (Federale Overheidsdienst Justitie Deutsch - français - Nederlands, Rechtsbronnen->geconsolideerde wetgeving: juridische aard = koninklijk besluit, afkondigingsdatum = från 1976 11 30 till (ifylles ej); ELLER Service public fédéral Justice under Sources de droit -> législation consolidée: nature juridique = arrêté royal, date de promulgation = från 1976 11 30 till (ifylles ej).

Ytterligare information

  • Federale Overheidsdienst Justitie Deutsch - français - Nederlands
    • Artikel 32 ff. i rättegångslagen: under Rechtsbronnen->geconsolideerde wetgeving: juridische aard = gerechtelijk wetboek, woord(en) = eerste deel algemene beginselen
    • Artiklarna 519–523 i rättegångslagen: under Rechtsbronnen->geconsolideerde wetgeving: juridische aard = gerechtelijk wetboek, woord(en) = 519
    • Kunglig förordning av den 30 november 1976 om fastställande av arvode för stämningsmän i civilmål och av vissa tillägg till dessa arvoden: under Rechtsbronnen -> geconsolideerde wetgeving: juridische aard = koninklijk besluit, afkondigingsdatum = från 1976 11 30 till (ifylles ej)
  • De Nationale Kamer van Gerechtsdeurwaarders van België / Chambre Nationale des Huissiers de Justice de Belgiquefrançais - Nederlands
  • Rådet förordning (EG) nr 1348/2000 Deutsch - English - français - Nederlands av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
  • Haagkonventionen av den 15 november 1965, Haagkonferensen för internationell privaträtt English - français

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 01-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket