Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Slovenien

Senaste uppdatering: 31-05-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet "föräldraansvar" i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har vårdnadshavaren? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Slovenien? 15.
16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Slovenien eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet "föräldraansvar" i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har vårdnadshavaren?

Föräldraansvar:

Föräldraansvar är ett rättsligt förhållande som regleras i familjerätten. Föransvaret uppstår i samband med att ett barn föds eller ett fader- eller moderskap fastställs, då enligt slovensk lag ett utomäktenskapligt barn har samma rättigheter och skyldigheter som ett som föds inom äktenskapet. Enligt de slovenska reglerna om fullständig adoption är förhållandet mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn jämställt med förhållandet mellan föräldrar och deras biologiska barn.

Den rättsliga grunden är artikel 54 i den slovenska grundlagen, som säger att föräldrar har rätt och skyldighet att underhålla, uppfostra och fostra sina barn. Den rätten och den skyldigheten kan dras tillbaka eller inskränkas för att skydda barnet. Barn födda utom äktenskapet har samma rättigheter som barn födda inom äktenskapet.

De ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna mellan föräldrar och deras biologiska eller adopterade barn utgör föräldraansvaret (artiklarna 4, 5 och 7 i äktenskaps- och familjelagen, republiken Sloveniens officiella tidning, nr 15/76-ZZZDR).

Föräldrars skadeståndsansvar för barn fastställs i artikel 142 i Skyldighetsförordningen (Obligacijski zakonik, OZ). Föräldrar ansvarar för skador som deras barn under sju år orsakar tredje man, oavsett om föräldern har gjort något fel eller inte.

Till börjanTill början

Föräldrar ansvarar för skador som deras minderåriga barn över sju år orsakar tredje man, utom om det kan bevisas att föräldrarna inte har någon skuld till skadan.

I artikel 107 i ZZZDR fastställs regler om barns representation gentemot omvärlden och förvaltning av deras egendom. Föräldrar företräder sina minderåriga barn. Om det är nödvändigt att underrätta ett minderårigt barn något kan detta göras till en av föräldrarna, och om föräldrarna inte lever ihop, den förälder som barnet bor hos.

Om båda föräldrarna har vårdnad ska de komma överens om var barnet ska vara skrivet och om vem av föräldrarna som ska kontaktas av myndigheterna vid behov. Föräldrarna ska förvalta barnets egendom i barnets intresse fram till myndighetsdagen (artikel 109 i ZZZDR).

Föräldrars och barns rättigheter och ansvar:

Föräldrar är skyldiga att ge sina barn en sund uppväxt, harmonisk personlighetsutveckling och förberedelse inför ett självständigt liv och arbete. De är också skyldiga att försörja sina barn, skydda deras liv och hälsa och stå för deras uppfostran. De är efter förmåga skyldiga att sörja för barnens skolgång och yrkesutbildning. Barnet har rätt till umgänge med båda föräldrarna och föräldrarna har i sin tur rätt till umgänge med barnet (Artiklarna 102, 103 och 106 i ZZZDR).

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Föräldraansvar ska utövas av båda föräldrarna i samförstånd, i enlighet med vad som är bäst för barnet. När föräldrarna inte bor ihop och inte har gemensam vårdnad ska de gemensamt besluta i frågor som är viktiga för barnets utveckling, med barnets bästa för ögonen.

Till börjanTill början

I frågor som gäller barnets dagliga liv beslutar den av föräldrarna som har vårdnaden. Om en av föräldrarna är förhindrad att utöva föräldraansvar, får den andre göra det ensam. Om föräldrarna är separerade ska föräldraansvaret utövas av den förälder som barnet bor hos. I de fall äktenskapet upplöses ska föräldraansvaret utövas av den förälder som får vårdnaden. (Artiklarna 113 och 115 i ZZZDR)

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

I dessa fall tar andra personer eller myndigheterna hand om barnet. Om föräldrarna försummar sitt barn eller om det finns andra trängande skäl kan de sociala myndigheterna (Center za socialno delo) omhänderta barn och placera dem hos fosterföräldrar eller på ett barnhem. (Artikel 120 ZZZDR)

En adoptivförälder kan ta hand om barnet, men adoption får endast ske om barnets föräldrar är okända, om de är försvunna sedan ett år, om de inför behöriga myndigheter har gått med på att adoptera bort barnet eller om de är avlidna,  (artikel 141, ZZZDR). Barnet kan också placeras i ett fosterhem (artiklarna 154 –159. och 176, ZZZDR, närmare föreskrifter om detta finns i lagen om fosterhem Ur.l.RS nr 10/2002) eller få en förmyndare utsedd (artiklarna 178, 182, 201, 202). Förmyndaren är skyldig att sörja för barnet som en förälder, och kan vara en släkting till barnet.

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Om föräldrarna inte lever ihop eller beslutar sig för att separera ska de komma överens om vårdnaden om gemensamma barnen och om umgänge med barnen med barnens bästa för ögonen. (Artikel 105 och 105 a i ZZZDR)

Till börjanTill början

När föräldrarna inte bor ihop och inte har gemensam vårdnad ska de gemensamt besluta i frågor som är viktiga för barnets utveckling, med barnets bästa för ögonen. Om de inte kan komma överens ska de vända sig till socialtjänsten. I frågor som gäller barnets dagliga liv beslutar den av föräldrarna som har vårdnaden. Om föräldrarna inte ens med socialtjänstens hjälp kan komma överens i frågor som är viktiga för barnets utveckling, ska domstol fatta beslut på begäran av en av eller båda föräldrarna i ett förlikningsförfarande. (Artikel 113, ZZZDR)

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Föräldrar som inte lever ihop eller beslutar sig för att separera ska komma överens om vårdnaden av de gemensamma barnen och om umgänge med barnen med barnens bästa för ögonen.

Föräldrar som kommer överens om vårdnaden av barnet kan ansöka om att saken prövas i domstol. Om domstolen upptäcker att överenskommelsen inte är till barnets bästa ska ansökan avslås. Om föräldrarna inte kan komma överens ska de vända sig till socialtjänsten. Om föräldrarna inte ens med socialtjänstens hjälp kan komma överens beslutar domstolen på ansökan av en av eller båda föräldrarna.

Innan domstolen fattar beslut ska socialtjänsten yttra sig. Domstolen ska också beakta vad barnet själv vill (om barnet inser sakens betydelse och följder), genom att fråga barnet eller de personer som barnet har valt och litar på. En begäran från föräldrarna om att domstolen ska fatta beslut måste åtföljas av ett intyg från den behöriga socialtjänsten som visar att föräldrarna med socialtjänstens hjälp har försökt komma överens om vårdnad av det gemensamma barnet (artiklarna 105, 105a och 106, ZZZDR).

Till börjanTill början

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Om föräldrarna inte kan komma överens ska de vända sig till socialtjänsten. Om inte heller detta leder någon vart ska frågan avgöras av domstol. (Artiklarna 105, 105a och 106, ZZZDR)

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?

Domstolen kan besluta att en förälder får vårdnaden om samtliga barn, eller att vårdnaden delas upp så att en förälder får ett barn och den andre de andra. Domstolen kan också besluta att tilldöma en annan person än föräldrarna vårdnaden om barnen.

Innan domstolen fattar beslut ska socialtjänsten yttra sig om vad som är bäst för barnet. Domstolen ska också ta hänsyn till vad barnet själv vill (om barnet inser sakens betydelse och följder), genom att fråga barnet eller de personer som barnet har valt och litar på.

Domstolen beslutar också om barnets boende och umgänge. Barnet har rätt till umgänge med båda föräldrarna och föräldrarna har i sin tur rätt till umgänge med barnet. Domstolen får endast förbjuda eller begränsa umgänget om det är nödvändigt för att skydda barnets bästa. Umgänget är aldrig till barnets bästa om det innebär att barnet får psykiska besvär eller om det äventyrar barnets kroppsliga eller mentala utveckling. Domstolen får besluta att umgänget ska utövas i närvaro av en tredje person eller att det inte sker genom personligt möte eller umgänge, utan på annat sätt, om det är till barnets bästa. Innan domstolen fattar beslut ska socialtjänsten yttra sig om vad som är barnets bästa. Domstolen ska också beakta vad barnet själv vill (om barnet inser sakens betydelse och följder), genom att fråga barnet eller de personer som barnet har valt och litar på. Barnet har rätt till umgänge med andra släktingar och andra närstående, om detta inte motverkar barnets bästa (far- och morföräldrar, syskon, halvsyskon, tidigare fosterföräldrar, tidigare eller nuvarande makar eller sambor till den ene eller andre föräldern – artiklarna 105, 105 a, 106 och 106 a, ZZZDR).

Till börjanTill början

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Om föräldrarna inte bor ihop och inte har gemensam vårdnad ska de gemensamt besluta i frågor som är viktiga för barnets utveckling, med barnets bästa för ögonen. Om de inte kan komma överens ska de vända sig till socialtjänsten. I frågor som gäller barnets dagliga liv beslutar den av föräldrarna som har vårdnaden. Om föräldrarna inte ens med socialtjänstens hjälp kan komma överens i frågor som är viktiga för barnets utveckling, ska saken prövas av domstol på ansökan av den ena eller båda föräldrarna.

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

Det innebär att föräldrarna har gemensam vårdnad och att båda måste sörja för barnet.

10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Regiondomstolen (artikel 32, ZPP) är allmänt regionalt behörig för svaranden, som ska vända sig till domstolen i den region där han eller hon är stadigvarande eller tillfälligt bosatt (artikel 47, ZPP). I tvister om underhållsbidrag är dock svarandens regionala domstol behörig tillsammans med den regionala domstol som ligger i den region där käranden är stadigvarande eller tillfälligt bosatt (artikel 50, ZPP).

Det är nödvändigt att beakta ZPP, särskilt artikel 104, enligt vilken ansökningar som ges in till domstolen ska vara utformade på slovenska. Enligt artikel 105 ska ansökningar vara skriftliga och innehålla vissa obligatoriska uppgifter. I artikel 106 föreskrivs hur många exemplar som ska lämnas in. I artikel 107 föreskrivs vilka underlag som måste bifogas och i artikel 180 beskrivs vilka uppgifter som ska finnas med i ansökan.

Till börjanTill början

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

Förfaranden som gäller tvister mellan makar och tvister gällande relationerna mellan barn och föräldrar behandlas i ZPP, kapitel 27, artikel 406–414.

Inom ramen för förfarandet i tvister mellan makar och tvister rörande relationerna mellan föräldrar och barn meddelar domstolen på parternas begäran eller på eget initiativ preliminära avgöranden om vårdnad och underhåll för de gemensamma barnen samt preliminära avgöranden om indragna eller begränsade umgängesrättigheter eller om hur umgänget ska ske. Preliminära avgöranden utfärdas på grundval av försäkringslagen (Zakon o izvršbi in zavarovanju).

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Avgiftsfri rättshjälp behandlas i lagen om avgiftsfri rättshjälp (Zakon o brezplačni pravni pomoči, ZBPP), där villkor och tillämpningsområde fastställs (rätt till hel eller delvis ersättning genom rättshjälp och rätt att slippa betala rättegångskostnaderna).

Det är också möjligt att inom ramen för förfarandet ansöka om att slippa betala avgifter eller rättegångskostnader, i enlighet med ZPP artiklarna 168–169.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Det går att överklaga domstolens beslut till appellationsdomstolen. Överklagandet lämnas in till den domstol som fällt dom i första instans i så många exemplar som behövs för domstolen och den andra parten (ZPP, artikel 342).

Till börjanTill början

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

Genomförandeförfarandet fastställs i lagen om verkställighet och försäkring (Zakon o izvršbi in zavarovanju, ZIZ), i synnerhet det särskilda förfarandet i kapitel 20: Verkställande i ärenden om vårdnad om barn och umgänge med barn (ZIZ, artikel 238 a–g).

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Slovenien?

Föreskrifter om erkännande och genomförande av utländska domar eller andra offentliga akter finns i lagen om internationell privaträtt och förfaranden (zakon o mednarodnem zasebnem pravu in postopku, ZMZPP, artiklarna 94–111).

Utländska domar som erkänns av en slovensk domstol är jämställda med slovenska domar och har samma verkan som inhemska domar. Den som lämnar in en begäran om erkännande ska till förslaget om erkännande av den utländska domen bifoga den utländska domen eller en vidimerad kopia och lämna in ett intyg från den utländska domstolen eller annat organ om att domen har laga kraft i det land där den fällts. Om den utländska domen inte finns på något språk som används i officiella sammanhang i domstolen ska den part som begär erkännande också lämna in en översättning av den utländska domen på ett språk som används officiellt i domstolen.

För verkställighet av utländska domar används samma förfarande. Den som begär verkställighet av utländska domar ska utöver intyg om laga kraft också lämna in intyg om domens verkställighet i det land där den fällts.

Regionsdomstolen beslutar om erkännande (artikel 32.2, ZPP, artikel 101, domstolslagen – Zakona o sodiščih). Domstolen beslutar om erkännande av utländska domar i ett beslutsförfarande (artikel 1.2, lagen om beslutsförfarande –  Zakon o  nepravdnem postopku, ZNP).

16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

Regionsdomstolen som är behörig i dessa frågor beslutar inom ramen för ett förlikningsförfarande.

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Slovenien eller har olika medborgarskap?

Mål rörande relationer mellan föräldrar och barn ska dömas i det land där de är medborgare. Om föräldrarna och barnen har olika nationalitet fälls domen i det land där de alla är stadigvarande bosatta. Om föräldrarna och barnen har olika nationalitet och dessutom bor i olika länder fälls dom i det land där barnet är stadigvarande bosatt (Artikel 42, ZMZPP).

« Föräldraansvar - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 31-05-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket