Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Portugal

Senaste uppdatering: 03-05-2005
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Portugal

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvaret för ett barn? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller barnet? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol (eller annan myndighet) ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Portugal? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 15.
16. Till vilken domstol i Portugal ska man vända sig för att få ett beslut om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat erkänt? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Portugal eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvaret för ett barn?

Begreppet ”föräldraansvar” (responsabilidade parental) används inte i juridiskt språkbruk i Portugal. Istället talar man om ”poder paternal” (ung. vårdnad och förmynderskap).

Enligt lag omfattar detta rättigheter och skyldigheter som gäller barnets personliga förhållanden (rätt att fatta beslut om barnet och att företräda det, skyldighet att visa barnet respekt, utöva tillsyn över och fostra det, rätt och skyldighet att ta sig an barnets omvårdnad) och ekonomiska förhållanden (rätt att förvalta barnets egendom och försörjningsskyldighet).

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

I regel är det föräldrarna som har vårdnaden om sina barn.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Föräldrarnas vårdnad om barnet kan begränsas och i vissa fall kan de helt fråntas vårdnaden, vilket kan innebära att barnen anförtros en utomstående (god man) eller en institution.

Föräldrar kan fråntas vårdnaden i följande fall:

  1. Om de dömts för ett brott som enligt lag har denna verkan,
  2. vid omyndigförklaring på grund av psykisk sjukdom,
  3. om de har försvunnit utan att lämna uppgift om vistelseort (men först sedan en förvaltare tillfälligt utsetts för att ta hand om egendomen).

Barn kan överlämnas till en utomstående eller en institution om föräldrarna missköter sina skyldigheter gentemot barnet och tillfogar dem allvarlig skada eller om det visar sig att föräldrarna på grund av oerfarenhet, sjukdom, frånvaro eller annan orsak inte kan utöva sin vårdnadsskyldighet.

Till börjanTill början

I följande fall måste en god man utses:

  1. om föräldrarna har avlidit,
  2. om de fråntagits vårdnaden om barnet,
  3. om föräldrarna under mer än sex månader varit förhindrade att i praktiken utöva vårdnaden,
  4. om de är försvunna.

En utomstående som anförtrotts vårdnaden om minderåriga har samma rättigheter och skyldigheter som föräldrarna, om inte annat anges i lag.

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Vid skilsmässa eller separation avgörs frågan om vårdnad genom domstolsavgörande eller genom beslut av folkbokföringsmyndigheten.

Om föräldrarna har kommit överens i vårdnadsfrågan, kan domstolen fastställa deras avtal. I annat fall bestämmer domstolen vem som ska ha vårdnaden om barnet.

Folkbokföringsmyndigheten kan enbart fastställa föräldrarnas avtal om vårdnaden.

Dom eller beslut i vårdnadsfrågan kan antingen meddelas i samband med äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden (separationen) eller i ett separat vårdnadsförfarande. Folkbokföringsmyndigheten fattar bara beslut i ärenden där föräldrarna gemensamt ansöker om separation eller skilsmässa.

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Avtalet ska ta hänsyn till barnets bästa och reglera alla rättigheter och skyldigheter som följer med vårdnaden. Avtalet kräver ingen särskild form, eftersom det alltid ska fastställas av domstol eller myndighet.

Till börjanTill början

Avtal om vårdnaden ska fastställas av domstol eller, vid separation och skilsmässa efter gemensam ansökan, av folkbokföringsmyndigheten (se fråga 4). Det sker i samband med äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden eller i ett separat vårdnadsförfarande.

Avtalet kan också fastställas i samband med att domstolen medlar mellan föräldrarna. I så fall tas det till protokollet och fastställs av domstolen.

Medling är obligatorisk i skilsmässo- och separationsärenden, där parterna är oense, och i separata vårdnadsärenden.

Om det är folkbokföringsmyndigheten som fastställer avtalet, måste åklagarmyndigheten (i egenskap av ombud för det allmänna) vid underrätten i det område som folkbokföringsmyndigheten tillhör lämna ett utlåtande om avtalet innan det slutgiltigt godkänns.

Avtalet måste ta hänsyn till barnets bästa, annars får det inte fastställas. Det gäller bland annat villkoret att barnet ska kunna behålla en nära relation med den förälder som inte har vårdnaden.

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Alla avtal mellan föräldrarna, oavsett om avtalen tillkommit på föräldrarnas eget initiativ eller är resultatet av medling, måste godkännas av domstol eller av folkbokföringsmyndigheten (se ovan).

Om föräldrarna gör ett försök att försonas kan de begära medling hos ett centralt medlingskontor (Gabinete de Mediação Familiar) , som inrättades av justitieministeriet 1997. Liknande medlingskontor finns också i en del kommuner.

Till börjanTill början

De kan också vända sig till Associação de Mediadores de Conflitos.

Domstolen kan när som helst under rättegången fatta beslut om att anlita allmän eller privat medling, om föräldrarna godkänner det eller begär det och det förefaller lämpligt. Domstolen fastställer därefter det genom medlingen upprättade avtalet, om det tillgodoser barnets bästa.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller barnet?

Oavsett vem som begär det, kan domstolen avgöra följande frågor om barnet:

  1. Skydd och förvaltning av barnets egendom.
  2. Förordnande av förmyndare för barn som också fungerar som målsman utanför domstol.
  3. Utövandet av vårdnaden (dvs. beslut om var barnet ska bo, om underhållet till barnet och hur det ska betalas, om umgängesrätt för den förälder som inte fått vårdnaden, särskilt för att se till att barnet kan ha nära kontakt med den föräldern).
  4. Fastställande av underhåll till barn och indrivning av underhållsbidrag.
  5. Överlämnande av barn.
  6. Tillstånd för målsman att vidta vissa handlingar åt barnet, godkännande i efterhand av handlingar som målsman har vidtagit utan tillstånd och förordnanden om egendom som har testamenterats eller skänkts till barnet.
  7. Beslut om säkerhet som föräldrarna ska ställa till förmån för barn.
  8. Beslut om att helt eller delvis förbjuda utövande av vårdnad eller om inskränkningar i utövandet av vårdnad.
  9. Beslut om barns namn, om föräldrarna är oeniga.
  10. Arvoden till förmyndare eller god man, utbyte av förmyndare, god man eller liknande, granskning av räkenskaper, utbyte av hypotek och ökning eller utbyte av säkerhet för personer med förmynderskap, förordnande av särskilt ombud för den minderårige utom domstol.
  11. Förordnande av särskilt ombud för barnet i förmynderskapsmål.
  12. Ökning eller utbyte av säkerhet som har ställts för minderåriga barns räkning.
  13. Granskning av föräldrars räkenskaper avseende barnet.
  14. Prövning av alla andra ärenden med anknytning till de ovannämnda.

Om föräldrarna inte är ense i särskilt viktiga frågor är det domstolens uppgift att på begäran av någon av föräldrarna fatta beslut i deras ställe. Först försöker dock domstolen förlika föräldrarna. Barnet ska också höras, om det har fyllt 14 år och det saknas skäl som talar emot att barnet tillfrågas.

Till börjanTill början

Särskilt viktiga frågor är bl.a. barnets namn, barnets uppfostran (särskilt med avseende på religion) , försäljning av tillgångar, arvsavstående, upptagande av lån och köp av aktier.

Om föräldrarna är skilda eller separerade beslutar domstolen om vårdnaden ska utövas av en förälder eller av båda, vem som ska ha vårdnaden, hur umgängesrätten ska utövas och om eventuellt underhållsbidrag och hur det ska betalas.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

I de frågor som är särskilt viktiga eller i de frågor där lagen uttryckligen kräver båda föräldrarnas samtycke, ska den förälder som inte har vårdnaden rådfrågas och ge sitt samtycke till hur de ska hanteras. Å andra sidan är den förälder som inte utövar vårdnaden skyldig att också övervaka barnets fostran och levnadsförhållanden.

Föräldrarna kan också komma överens om att vissa frågor ska lösas av dem gemensamt eller att den förälder som har vårdnaden om barnet ska förvalta barnets egendom.

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

I praktiken innebär detta att föräldrarna delar på vårdnaden och fattar beslut om de frågor som rör barnet på samma sätt som de gjorde under sitt äktenskap, med undantag för att barnet bara får bo hos den ena föräldern.

Föräldrarnas rättsliga ställning i förhållande till barnet ändras alltså inte vid en skilsmässa eller separation.

Till börjanTill början

10. Till vilken domstol (eller annan myndighet) ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

I Portugal avgörs denna typ av frågor av familjedomstolen (Tribunal de Família).

Sådana familje- och ungdomsdomstolar (Tribunais de Família e Menores) finns i Aveiro, Barreiro, Braga, Cascais, Coimbra, Faro, Funchal, Lissabon, Loures, Ponta Delgada, Portimão, Porto, Setúbal, Seixal, Sintra och Vila Franca de Xira.

Annars är det de allmänna underrätterna (tribunais de comarca) som prövar mål om föräldraansvar.

Om det pågår ett ärende om äktenskapsskillnad eller separation där det råder tvist, handläggs dock frågor om utövande av vårdnad, underhållsskyldighet och berövande av vårdnad tillsammans med det ärendet.

I andra fall ska en stämningsansökan lämnas in, där det framgår vilka parterna är, sakförhållandena, vad kravet är och vilken bevisning som åberopas.

Ansökan undertecknas av föräldrarna. Det krävs inte advokat på detta stadium, utan först vid överklagande. De enda handlingar som krävs i inledningsskedet är födelseattest för barnen och, om föräldrarna är gifta med varandra, utdrag från äktenskapsregistret.

Ytterligare upplysningar finns under rubriken ”Domstolarnas behörighet” på webbplatsen.

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

I denna typ av ansökningsärenden står det domstolen fritt att granska fakta, samla in bevismaterial, förordna om förhör och i övrigt inhämta de upplysningar den anser lämpligt. Det är enbart de bevis som domstolen anser nödvändiga som godtas.

Till börjanTill början

Dom meddelas inom 15 dagar.

Domstolen är inte underkastad strikta juridiska kriterier, utan ska i varje enskilt fall välja den lämpligaste lösningen. Domstolen ska i vårdnadsfrågor endast ta hänsyn till barnets behov.

Men domstolens beslut måste naturligtvis grundas på faktiska omständigheter och rättsregler.

I denna typ av ärenden kan avgörandet ändras, men inte med retroaktiv verkan, om nya omständigheter gör det berättigat. De nya omständigheterna kan ha uppstått efter avgörandet, men de kan också ha inträffat före men inte åberopats eftersom de antingen inte var kända eller det fanns andra vägande skäl.

Parterna har rätt att ta del av alla utlåtanden, utredningar och andra uppgifter i ärendet. De får begära klargöranden, tillfoga ytterligare uppgifter och begära att information som de anser vara nödvändig inhämtas. Domstolen kan genom beslut som inte kan överklagas avslå krav som är onödiga, omöjliga att genomföra eller som framställs i uppenbart förhalningssyfte. Båda parter ges möjlighet att yttra sig om all bevisning som förebringas.

Vårdnadsärenden där dröjsmål kan vara till skada för barnet handläggs även under domstolarnas semesterperioder.

Domstolen kan när som helst under handläggningen, om den anser det lämpligt, fatta provisoriska beslut om vissa frågor före det slutliga avgörandet. Den kan även beordra vidtagande av åtgärder som är nödvändiga för att garantera att avgörandet kan verkställas. Dessutom kan redan fattade beslut tillfälligt ändras. I sådana fall kan domstolen genomföra de summariska undersökningar som anses lämpliga.

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ja, rättshjälp kan beviljas för alla typer av ärenden vid domstol.

Till börjanTill början

För ytterligare upplysningar, se rubriken ”Rättshjälp i Portugal”.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ja, ett beslut om föräldraansvar kan överklagas enligt de vanliga regler som gäller för civilmål, antingen av någon av föräldrarna eller av åklagarmyndigheten i egenskap av ombud för det allmänna. Domar som bygger på skälighetskriterier går inte att överklaga till högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça).

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

Om en av föräldrarna inte uppfyller sin del av vad som avtalats eller beslutats beträffande barnet, kan den andra föräldern yrka att domstolen vidtar åtgärder för att tvinga den försumliga föräldern att följa överenskommelsen. Den försumlige föräldern kan bötfällas samt åläggas att betala skadestånd till barnet eller den andra föräldern eller båda två.

När talan har väckts eller i samband med rättegången kallar domstolen föräldrarna till ett sammanträde eller också beslutar att den svarande ska delges så att han eller hon får möjlighet att redogöra för sin sak. Under sammanträdet kan föräldrarna komma överens om att ändra vårdnadsavtalet med hänsyn till barnets bästa. Om något sammanträde inte hålls eller om föräldrarna inte kan komma överens under sammanträdet, kan domstolen besluta att en snabb utredning ska genomföras, vidta andra åtgärder som bedöms nödvändiga och därefter avgöra ärendet. Om en förälder bötfälls och inte betalar inom tio dagar, skickas en kopia av domen till den domstol som ansvarar för verkställigheten.

Till börjanTill början

Förfarandet i det sistnämnda fallet utgör en del av huvudförfarandet och initieras på begäran av en förälder eller åklagarmyndigheten.

Om en person som enligt dom ska betala underhåll inte betalar vad han är skyldig senast tio dagar efter förfallodatum gäller följande:

  1. Statstjänstemän: domstolen beordrar att underhållsbidraget ska dras från tjänstemannens lön på förfallodagen.
  2. Andra arbetstagare: underhållsbidraget dras från lönen, men i detta fall måste arbetsgivaren underrättas, eftersom denne fungerar som depositarie.
  3. Personer som uppbär livränta, pension, bidrag, arvoden, räntor, gratifikationer, avkastning eller liknande inkomster: underhållsbidraget dras från sådana inkomster när de betalas ut eller krediteras, efter det att krav framställts eller delgivningar gjorts. De som delgivits fungerar som depositarier.

Beloppen omfattar även eventuella obetalda äldre underhållsbidrag, som betalas direkt till den underhållsberättigade.

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Portugal? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

Man skiljer mellan fall då en sådan dom meddelats i samband med äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av föräldrarnas äktenskap och övriga fall.

I det första fallet tillämpas rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000. Enligt den förordningen ska domar som meddelats i en annan medlemsstat (med undantag för Danmark) erkännas i Portugal utan att något särskilt förfarande behöver anlitas.

Till börjanTill början

Alltså ska en dom om utövande av föräldraansvar över parternas gemensamma barn, som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den staten och har delgivits, verkställas i Portugal sedan domen på ansökan av part förklarats vara verkställbar där.

Av förordningen framgår också när en sådan dom inte kan erkännas.

I många andra fall gäller Europarådets konvention av den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn, som är bindande för de flesta av EU:s medlemsstater.

Den som har en dom från en konventionsstat om vårdnad av barn och vill ha denna dom erkänd eller verkställd i Portugal ska vända sig till Instituto de Reinserção Social med sin ansökan. Ansökan ska åtföljas av följande handlingar:

  1. en handling som ger portugisiska staten fullmakt att handla på sökandens vägnar eller att utse någon annan företrädare för detta ändamål,
  2. en kopia av domen som uppfyller de nödvändiga villkoren för att handlingen ska anses äkta,
  3. om domen meddelats i svarandens eller hans företrädares frånvaro, en handling som visar att svaranden delgavs stämningsansökan eller en motsvarande handling,
  4. eventuellt en handling som visar att domen är verkställbar enligt lagen i ursprungsstaten och
  5. om möjligt, en redogörelse för var barnet uppehåller sig i Portugal och förslag om hur vårdnaden av barnet bör återställas.

I de fall som inte omfattas av internationella överenskommelser eller speciallagstiftning finns det ett särskilt förfarande för omprövning av utländska avgöranden.

Till börjanTill början

Handläggningen går till så att en ansökan lämnas in tillsammans med domen som ska omprövas och delges motparten. Motparten har därefter 15 dagar på sig att gå i svaromål. Den sökande delges svaromålet och har därefter 10 dagar på sig att i sin tur besvara det. Efter att denna utväxling av handlingar har skett och övriga åtgärder vidtagits som domstolen anser nödvändiga har parterna och åklagarmyndigheten 15 dagar på sig att gå igenom handlingarna och yttra sig.

För att domen ska fastställas krävs följande:

  1. Det får inte föreligga några tvivel om att domen är äkta eller hur den ska tolkas.
  2. Domen ska ha vunnit laga kraft enligt lagen i det land där den meddelades.
  3. Den utländska domstolens behörighet får inte ha grundats på missbruk av rättsreglerna eller inkräkta på de portugisiska domstolarnas exklusiva behörighet.
  4. Rättegång om samma sak mellan samma parter får inte pågå eller ha avgjorts av portugisiska domstolar, om inte den utländska domstolen började pröva saken först.
  5. Svaranden ska ha delgivits på rätt sätt enligt lagen i det land där ursprungsdomstolen finns och möjligheten att gå i svaromål och rätten till en rättvis rättegång ska ha respekterats.
  6. Domen får inte vara uppenbart oförenlig med grunderna för den portugisiska rättsordningen.

16. Till vilken domstol i Portugal ska man vända sig för att få ett beslut om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat erkänt? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

För att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat (utom Danmark) erkänt i Portugal enligt förordning (EG) nr 1347/2000, ska man lämna in en ansökan till allmän underrätt (Tribunal de Comarca) eller familjedomstol (Tribunal de Família) (om det finns en sådan på orten). Sådana domar erkänns i Portugal utan särskilda formaliteter (se fråga 15).

Till börjanTill början

I övriga fall gäller regeln att ingen utländsk civilrättslig dom eller skiljedom kan verkställas i Portugal utan ny prövning och fastställelse, oavsett vilket medborgarskap parterna har (om inte annat föreskrivs i internationella överenskommelser eller speciallagstiftning).

Den nya prövningen sker vid den domstol i andra instans (Tribunal da Relação) i vars domkrets den person som domen ska göras gällande mot är bosatt (domstolar i andra instans finns i Coimbra, Évora, Guimarães, Lissabon och Porto).

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Portugal eller har olika medborgarskap?

Om förordning nr 1347/2000 är tillämplig, är domstolarna i den medlemsstat som var behörig att fatta beslut beträffande ansökningen om skilsmässa, hemskillnad eller annullering av äktenskapet även behöriga att fälla avgöranden om föräldraansvaret för gemensamma barn, om barnet har hemvist där.

Som behöriga anses följaktligen domstolar i den medlemsstat

  1. där makarna har hemvist,
  2. där makarna senast hade hemvist om en av dem fortfarande är bosatt där,
  3. där svaranden har hemvist,
  4. om ansökan är gemensam, där någon av makarna har hemvist,
  5. där sökanden har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst ett år omedelbart innan ansökan gjordes, eller
  6. där sökanden har hemvist om sökanden har varit bosatt där i minst sex månader omedelbart innan ansökan
  7. jordes och sökanden antingen är medborgare i den berörda medlemsstaten eller, när det gäller Storbritannien och Irland, har ”domicil” där.

Om barnet inte har hemvist i den medlemsstat som avgjorde ansökan om skilsmässa, hemskillnad eller annullering av äktenskapet, är det domstolarna i denna medlemsstat som är behöriga, om barnet har hemvist i någon av medlemsstaterna och om a) åtminstone en av makarna har föräldraansvar för barnet och b) dessa domstolars behörighet har godtagits av makarna och är till barnets bästa.

Till börjanTill början

När ingen medlemsstats domstol är behörig ska behörigheten i varje medlemsstat bestämmas enligt den statens lag.

Mot en svarande som inte har hemvist i en medlemsstat och som varken är medborgare i medlemsstaten, eller, när det gäller Storbritannien och Irland, har domicil i en av de senare medlemsstaterna, får varje medlemsstats medborgare som har hemvist i en annan medlemsstat, liksom medborgarna i den staten, åberopa de behörighetsregler som gäller där.

Om ett barn till ogifta föräldrar bor i en stat som anslutit sig till Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor om skydd för underåriga (dit Portugal hör) är det i regel domstolarna i det land där barnet har hemvist som är behöriga att reglera utövandet av vårdnaden. De tillämpar då i princip sin egen interna rätt.

Myndigheterna i den stat där den underårige är medborgare kan fatta beslut om att vidta åtgärder för att skydda barnets person och egendom, i överensstämmelse med inhemsk lag, om det anses att barnets bästa kräver detta, efter det att myndigheterna i den stat där barnet har hemvist informerats.

Om dessa regler inte tillämpas gäller interna portugisiska rättsregler som föreskriver att domstolen på den ort där barnet har hemvist är behörig eller, om barnet inte har hemvist i Portugal, där den sökande eller den svarande har hemvist.

Om ingen av dessa tre har hemvist i Portugal, men portugisisk domstol ändå är behörig, prövas målet av familje- och ungdomsdomstolen i Lissabon.

Domstolarna tillämpar lagen i det land där båda föräldrarna är medborgare. Om de är medborgare i olika länder, tillämpas lagen i det land där de har hemvist eller, om de har hemvist i olika länder, lagen i det land till vilket barnet har närmast anknytning. Om det visar sig att endast en av föräldrarna är släkt med barnet, tillämpas lagen i det land till vilket den föräldern har närmast anknytning. Om en av föräldrarna avlidit, tillämpas lagen i det land till vilket den efterlevande har närmast anknytning.

Ytterligare information

Ytterligare information finns på följande Internetadresser:

« Föräldraansvar - Allmän information | Portugal - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 03-05-2005

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket