Föräldraansvar - Nederländerna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad innebär begreppet ”förälders vårdnadsansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har vårdnaden om barnet?  2. Vem har normalt vårdnaden om ett barn?  3. Kan någon annan person träda in om föräldrarna inte förmår eller önskar utöva vårdnaden av sina barn?  4. Hur avgörs frågan om vårdnadsansvaret om föräldrarna skiljer sig eller separerar?  5. Vilka formella krav måste uppfyllas för att göra föräldrars inbördes överenskommelser om vårdnaden rättsligt bindande?  6. Vilka utomrättsliga möjligheter finns det att lösa konflikten, om föräldrarna inte kan enas om vårdnadsfrågan?  7. I vilka frågor rörande barnet kan rätten fatta beslut, om föräldrarna går till domstol med sitt ärende?  8. Om rätten beslutar att endast den ene föräldern ska anförtros vårdnaden, innebär det då att denne förälder kan fatta beslut om allting som gäller barnet utan att först rådfråga den andre föräldern?  9. Vad innebär det i praktiken om rätten beslutar att föräldrarna ska ha delad vårdnad?  10. Till vilken domstol eller instans måste jag vända mig för att ansöka om att få vårdnaden om mitt barn? Vilka formella krav måste jag uppfylla och vilka handlingar måste jag bifoga min ansökan?  11. Hur går man till väga i dessa ärenden? Kan de snabberedas?  12. Är jag berättigad till ersättning för kostnader i samband med det rättsliga förfarandet och beredningen av ärendet?  13. Är det möjligt att överklaga ett beslut i vårdnadsfrågor?  14. Hur går man till väga, om det är nödvändigt att vända sig till domstol eller någon annan instans för att få ett beslut i vårdnadsfrågan? Vilka förfaranden tillämpas i dessa fall?  15. Vad måste jag göra för att ett vårdnadsbeslut som fattats i en annan medlemsstat ska erkännas i Nederländerna? Vilka förfaranden tillämpas i dessa fall?  16. Till vilken instans i Nederländerna ska jag vända mig för att överklaga ett vårdnadsbeslut som fattats av en domstol i en annan medlemsstat?  17. Vilket lands lagar gäller i en vårdnadstvist där barnet eller parterna inte bor i Nederländerna eller är medborgare i olika länder?

 

1. Vad innebär begreppet ”förälders vårdnadsansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har vårdnaden om barnet?

Vårdnadsansvar innebär att man ansvarar för att ta hand om och uppfostra barnet. Den förälder som har vårdnaden om barnet har rätt och skyldighet att själv uppfostra barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren fattar de avgörande besluten i barnets liv, exempelvis var det ska bo och var det ska gå i skolan. I takt med stigande ålder får de ett allt större eget ansvar som innebär att de får rätt att själva bestämma i vissa frågor, exempelvis hur de ska använda sina ekonomiska tillgångar och att ingå arbetsavtal.

Föräldern med vårdnaden är barnets rättsliga företrädare. Minderåriga barn saknar i många fall rättslig handlingsförmåga, exempelvis kan de inte föra talan i domstol eller underteckna en passansökan. Vårdnadshavaren gör detta åt barnet eller i dess namn.

I princip ansvarar den rättsliga företrädaren också för barnets handlande till dess barnet är 16 år, exempelvis om det förorsakar skada.

Vårdnadshavaren ansvarar för barnets ekonomiska tillgångar och tillhörigheter, bortsett från fickpengar som barnet självt får förfoga över och eventuell lön.

Vårdnadshavaren har, precis som en förälder utan vårdnad, försörjningsansvar till och med det tredje året efter myndighetsdagen vid 18 års ålder, alltså till dess att barnet fyller 21 år.

2. Vem har normalt vårdnaden om ett barn?

Vårdnadsansvar kan också utövas av en vuxen som inte är barnets förälder. Därför är det bättre att tala om ”vårdnad av minderårig”. I Nederländerna står alla minderåriga under någons vårdnad. Vårdnad innebär att föräldrarna har vårdnaden eller att barnet har en förmyndare. I nederländsk lagstiftning finns följande begrepp:

Till början

Föräldrars vårdnadsansvar utövas gemensamt av två föräldrar eller av en av dessa.

Vårdnadsansvar som delas av en förälder och en person som inte är barnets förälder. Det kan exempelvis vara förälderns partner som gemensamt med föräldern ta hand om och uppfostrar barnet. Denna typ av delat vårdnadsansvar för barnet kan också utövas av en förälder tillsammans med särskilt förordnad vårdnadshavare (fosterförälder).

Om en annan person än förälder/föräldrarna utövar vårdnaden, kallas det förmyndarskap.

Förmyndarskap är vårdnad som utövas av en förmyndare. Förmyndaren är aldrig barnets förälder. Förmyndarskapet kan också ligga hos en förmyndarinstitution.

Gemensamt förmyndarskapsansvar är en vårdnadstyp som utövas av förmyndaren och vederbörandes partner. Ingen av dessa två är barnets förälder. En förmyndarinstitution kan inte utöva förmyndarskapet tillsammans med någon annan institution.

Föräldrar och personer som inte är barnets föräldrar

Enligt lagen innebär föräldrar i detta sammanhang barnets mor eller far. I dagligt tal menar vi vanligen barnets biologiska mor och far, när vi säger föräldrar. Detta är inte alltid lagens definition av föräldrar.

Barnets mor är den kvinna som

• fött barnet, eller
• har adopterat barnet.

Barnets far är:

• moderns make, om modern är gift när barnet föds,
• den man som erkänt eller adopterat barnet, eller
• den man vars faderskap fastställts i rätten.

Barnets föräldrar är modern och fadern i den mening som avses ovan.

Till början

Personer som inte är barnets föräldrar är en av föräldrarnas partner eller en förmyndare.

Vanligtvis kan man särskilja tre olika situationer.

Gifta föräldrar eller föräldrar som lever i registrerat samboskap

Utgångspunkten är att föräldrarna under sitt äktenskap gemensamt ansvarar för vårdnaden av sina minderåriga barn. Detta ansvar inleds i rättsligt hänseende (dvs. automatiskt) när barnet föds (paragraf 1: 251.1 i civillagen). Också föräldrar som lever i samboskap har automatiskt gemensamt vårdnadsansvar från och med barnets födelse. Förutsättningen är då att mannen har erkänt faderskapet (paragraf 1: 253aa i civillagen).

Ogifta föräldrar

Ogifta föräldrar kan ha gemensam vårdnad om sina minderåriga barn. Detta sker inte automatiskt, utan de måste ansöka om det (se fråga 5).

Ensamstående mor

En ensamstående mor får automatiskt vårdnaden om barnet när det föds, såvida hon inte är underårig eller av annat skäl inte uppfyller villkoren för att själv anförtros vårdnaden om barnet.

3. Kan någon annan person träda in om föräldrarna inte förmår eller önskar utöva vårdnaden av sina barn?

Det är fullt möjligt. Det finns olika situationer.

Om båda föräldrarna med gemensam vårdnad om barnet under en tid inte är i stånd att utöva vårdnaden, exempelvis om de flyttat utomlands eller om vårdnadshavarnas uppehållsort är okänd, kan rätten utse en (tillfällig) förmyndare. Denne är således en tredje part. Ofta söker man någon inom släkten eller bekantskapskretsen som är villig att åta sig förmyndarskapet. En möjlighet är också att låta en förmyndarinstitution överta förmyndarskapet. Detta innebär att föräldrarna fråndöms vårdnaden om barnet.

Till början

Om endast en av föräldrarna har vårdnaden om barnet och denne tillfälligt inte förmår utöva vårdnaden, exempelvis p.g.a. långvarig inskrivning på en psykiatrisk klinik, förordnar rätten den andre föräldern med vårdnadsansvaret. Om rätten befarar att barnets intressen kommer att allvarligt försummas av den andre föräldern, ska den utse en förmyndare (i stället för den andre föräldern). Också i detta fall fråndöms föräldern vårdnaden.

Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet och en av dem avlider, är det den överlevande föräldern som ensam får vårdnaden. Detta är stadgat i lag och behöver inte fastställas av domstol. Om en förälder och en person som inte är barnets förälder utövar gemensam vårdnad och föräldern avlider, anförtros den person som inte är barnets förälder vårdnaden i form av ett förmyndarskap.

Också om en förälder som har vårdnaden tillsammans med den andre föräldern avlider, kan en förmyndare utses. Detta sker endast om den andre föräldern inte förmår eller är beredd att utöva vårdnaden eller om det strider mot barnets intressen att den andre föräldern anförtros vårdnaden.

Vidare finns särskilda åtgärder till skydd för minderåriga. Dessa är att säga upp vårdnadsansvaret och frånta en vårdnadshavare vårdnaden. En mindre långtgående åtgärd är att sätta barnet under tillsyn.

Att sätta barnet under tillsyn är en vårdnadsbegränsande åtgärd. Rätten kan sätta ett barn under en förmyndarinstitutions tillsyn. Detta sker när barnets intressen eller dess hälsa allvarligt hotas. Föräldrarna har vårdnaden men deras utövande av den begränsas. Barnet bor i allmänhet i familjen. Förmyndarinstitutionen utövar tillsyn över barnet och erbjuder föräldrarna hjälp och stöd. I detta sammanhang kan förmyndarinstitutionen förse föräldrar och barn med skriftliga anvisningar som de måste följa.

Till början

En förälder fråntas vårdnadsansvaret om denne är olämplig eller oförmögen att fullgöra sina skyldigheter att ta hand om och uppfostra barnet (paragraf 1:268 i civillagen). Rätten kan frånta en förälder vårdnaden av ett eller flera barn, såvitt detta inte strider mot barnets egna intressen. Detta kan i princip endast ske om föräldern medger detta (frivilligt fråntagande). I ett antal fall är det möjligt att framtvinga ett fråntagande, exempelvis om ett tidigare tillsynsföreläggande misslyckats.

Förlust av vårdnaden av ett eller flera barn kan grunda sig på direkt oacceptabelt uppträdande, exempelvis missbruk av vårdnadsansvaret, allvarlig försummelse av omsorgen om eller uppfostran av barnet. Dessa åtgärder till skydd för barnet vidtas sällan och endast i mycket allvarliga situationer.

4. Hur avgörs frågan om vårdnadsansvaret om föräldrarna skiljer sig eller separerar?

Också efter en skilsmässa fortsätter föräldrarna att utöva gemensam vårdnad på samma sätt som när de var gifta. Detta behöver inte regleras av rätten. Det innebär inte heller att den faktiska vårdnaden måste utövas gemensamt. Det räcker med att en av föräldrarna gör det. Emellertid måste avgörande beslut om barnet fattas gemensamt. Endast i undantagsfall utövar föräldrarna inte gemensam vårdnad efter skilsmässan. Detta måste fastställas av rätten. En ansökan om att endast den ene föräldern ska ha vårdnaden kan lämnas in av båda föräldrarna eller av en av dem. Görs en ansökan om att den ene föräldern ska ha vårdnaden, beslutar rätten om vilken förälder som fortsättningsvis ska ha den. Är det fråga om flera barn, fattas ett separat beslut för varje barn. Rättens beslut beror naturligtvis på situationen. Endast i de fall där rätten anser att det ligger i barnets intresse ska ansökan beviljas. Om föräldrarna (eller en av dessa) inte godtar rättens beslut, är det möjligt att överklaga. Det är obligatoriskt med ett rättsligt ombud såväl i första som i högre instans.

Till början

Barnets intresse

I varje enskilt fall utgår rätten från barnets intresse när den fattar sina beslut. Är barnet 12 år eller äldre, ska rätten alltid ge barnet tillfälle att yttra sig.

Underhåll

Om föräldrarna efter skilsmässan fortsätter att utöva gemensam vårdnad, är tanken att de gemensamt ska komma överens om hur ekonomin ska vara ordnad. De kan begära att rätten ska fastställa dessa arrangemang. Kommer föräldrarna inte överens, kan rätten fastställa ett belopp. Om den ene föräldern får vårdnaden, kan rätten på begäran pröva hur mycket den andre föräldern ska bidra till omkostnaderna för barnen. Föräldrarna ska i princip själva besluta hur betalningarna ska skötas.

Närmare upplysningar om detta finns i faktafoldern Alimentatie [Underhåll] från underhållsmyndigheten, Landelijk Bureau Inning Onderhoudsbijdragen, som finns på myndighetens hemsida (www.lbio.nl  - ).

5. Vilka formella krav måste uppfyllas för att göra föräldrars inbördes överenskommelser om vårdnaden rättsligt bindande?

Vanligen får föräldrarna vårdnaden i samband med att barnet föds och behöver alltså inte göra något för att erhålla den. En ogift mor får alltid vårdnaden i samband med barnets födsel (såvitt hon inte är underårig eller står under förmyndarskap). Se fråga 2.

Till början

Om föräldrarna inte är gifta med varandra eller inte lever i registrerat samboskap, måste den gemensamma vårdnaden registreras. De kan då enkelt begära att rätten registrerar deras ansökan om gemensam vårdnad av barnet i vårdnadsregistret. Vårdnadsregistret är ett register där omständigheter av betydelse i vårdnadsärenden som förs in. Vårdnadsregistret förvaras vid domstolen. Vad gäller minderåriga födda utanför Nederländerna eller vilkas bostadsadress är okänd, registreras dessa handlingar i vårdnadsregistret vid den behöriga domstolen i Amsterdam.

Till de båda föräldrarnas ansökan ska bifogas ett utdrag ur personregistret för att försäkra rätten om att ansökan görs av modern och den juridiske fadern. Rätten kan endast i undantagsfall vägra att göra en sådan registrering, exempelvis när en förälder inte får ha vårdnadsansvaret p.g.a. att han eller hon är underårig.

Om en förälder ansöker om vårdnaden tillsammans med en person som inte är barnets förälder, fattar rätten ett beslut om deras ansökan. Se fråga 10.

6. Vilka utomrättsliga möjligheter finns det att lösa konflikten, om föräldrarna inte kan enas om vårdnadsfrågan?

En utomstående medlare kan anlitas om en överenskommelse inte träffas i rätten.

Om föräldrar med gemensam vårdnad inte heller på detta sätt kan nå enighet i en fråga som gäller omsorg och uppfostran, kan de låta rätten fälla ett avgörande. Om rätten inte lyckas ena föräldrarna, ska den fatta ett beslut som den anser bäst motsvara barnets intressen. I sitt beslut kan den tillmötesgå den ene förälderns önskemål, men också lägga fram en egen lösning.

Till början

7. I vilka frågor rörande barnet kan rätten fatta beslut, om föräldrarna går till domstol med sitt ärende?

Om föräldrarna utövar gemensam vårdnad, kan en av dem eller båda välja att föra en tvistefråga till domstol. Sådana tvister kan gälla olika saker, exempelvis var barnet ska bo, var det ska gå i skolan, umgängesrätten, medicinsk behandling av barnet där föräldrarna har olika uppfattningar, valet av namn, underhåll osv. En minderårig som är 12 år eller äldre får tillfälle att yttra sig i rätten, utom i frågor som rör underhåll.

Barnet kan också själv hos rätten begära ett särskilt ombud om dess egna intressen står i strid med föräldrarnas. Det särskilda ombudet kan sedan medla och förhandla i rätten på barnets vägnar.

8. Om rätten beslutar att endast den ene föräldern ska anförtros vårdnaden, innebär det då att denne förälder kan fatta beslut om allting som gäller barnet utan att först rådfråga den andre föräldern?

Den förälder som har vårdnaden om barnet är skyldig att upplysa den förälder som inte har vårdnaden om viktiga frågor som rör barnets person och ekonomi. Den förälder som inte har vårdnaden har alltså rätt till information om barnet. Under vissa omständigheter har denne också rätt till information från en tredje man.

Den förälder som har vårdnaden ska samråda med den förälder som inte har vårdnaden när det gäller att fatta viktiga beslut som gäller barnet, exempelvis val av skola.

Om utlämnandet av upplysningar eller till samråd med den förälder som inte har vårdnaden anses vara till men för barnet kan rätten befria vårdnadshavaren från denna skyldighet. Rätten har också möjlighet att på begäran av en förälder reglera samrådsskyldigheten och utlämnandet av upplysningar.

Till början

9. Vad innebär det i praktiken om rätten beslutar att föräldrarna ska ha delad vårdnad?

Det innebär att föräldrarna gemensamt ansvarar för att ta hand om och uppfostra barnen. Se även fråga 1.

10. Till vilken domstol eller instans måste jag vända mig för att ansöka om att få vårdnaden om mitt barn? Vilka formella krav måste jag uppfylla och vilka handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Vid vilken domstol ska ansökan lämnas in?

Ansökan ska inlämnas till den domstol inom vars domsområde den sökande bor. I den Europeiska civilrättsatlasen på denna hemsida hittar du den domstol (och adressen till den) som är behörig på den berörda orten. Om barnet är fött i Nederländerna eller födelseorten är okänd, måste föräldrarna lämna in sin ansökan till den behöriga domstolen i Amsterdam.

Hur ser ansökningshandlingarna ut?

Ogifta föräldrar kan hämta formuläret ”tot het uitoefenen van gezamenlijk gezag” (”att utöva gemensam vårdnad”) vid närmsta domstol. Detta formulär ska fyllas i och lämnas in till behörig domstol tillsammans med ett antal intyg (exempelvis på att ansökanden uppfyller ålderskriteriet). Rätten avgör om alla villkor är uppfyllda.

Villkor

De viktigaste villkoren är följande:

• Ansökan måste göras av båda föräldrarna gemensamt (båda föräldrar måste underteckna formuläret).
• Föräldrarna ska uppfylla ålderskriteriet. I vissa fall kan modern myndigförklaras om hon är äldre 16 år och själv tar hand om sitt barn.
• Fadern ska ha erkänt barnet.
• Föräldrarna får inte vara gifta med varandra och får heller inte tidigare ha varit gifta med varandra.
• Båda föräldrarna ska vara förmögna att utöva vårdnaden.

Vilka handlingar måste medtas?

Förutom formuläret ska följande handlingar medtas:

Till början

• en kopia av barnets personbevis,
• giltiga identitetshandlingar för båda föräldrarna,
• intyg på att fadern erkänt barnet, och
• ett utdrag från den kommunala förvaltningen där föräldrarnas adress och hemort framgår.

Ärenden om gemensam vårdnad för en förälder och en person som inte är förälder till barnet avgörs i domstol. Rätten meddelarbeslut efter ansökan från den förälder som ensam har vårdnaden och den person som inte är barnets förälder, exempelvis av en mor som efter skilsmässa ensam utövar vårdnaden och hennes nye partner. I dessa förfaranden krävs ett rättsligt ombud. Den gemensamma vårdnaden blir giltig samma dag som rättens beslut träder i kraft.

Villkor

De viktigaste villkoren är följande:

• Föräldern ska ensam utöva vårdnaden den dag då ansökan görs.
• Förälderns partner ska ha en nära personlig relation till barnet.
• Barnets intressen får inte äventyras.

Förändringar av vårdnaden

Rätten meddelar beslut i vårdnadsfrågor. Helst ser den att fadern och modern utövar gemensam vårdnad. Om detta leder till sådana konflikter att det är till men för barnet, kan vårdnaden på begäran av den ene av föräldrarna eller av båda två ändras så att bara den ene av de båda får vårdnaden. En sådan ansökan måste lämnas in till domstolen. Rör det sig om en ändring av vårdnaden efter en skilsmässa krävs det ett rättsligt ombud. Har föräldrarna aldrig varit gifta, kan en sådan ansökan göras utan rättsligt ombud.

Om förhållandena förändras kan den förälder som inte har vårdnaden vända sig till domstolen för att ansöka om att han eller hon ska tilldelas vårdnaden i stället för den andre föräldern.

Till början

11. Hur går man till väga i dessa ärenden? Kan de snabberedas?

Enligt nederländsk lag ska ett överklagande lämnas in i dessa fall.

I brådskande fall är det möjligt att erhålla ett s.k. preliminärt beslut i avvaktan på fullständig rättslig prövning.

12. Är jag berättigad till ersättning för kostnader i samband med det rättsliga förfarandet och beredningen av ärendet?

Ja, beroende på din inkomst.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut i vårdnadsfrågor?

Ja, beslutet kan överklagas i rätten. Det finns fem behöriga domstolar i landet.

14. Hur går man till väga, om det är nödvändigt att vända sig till domstol eller någon annan instans för att få ett beslut i vårdnadsfrågan? Vilka förfaranden tillämpas i dessa fall?

Rättens beslut i vårdnadsfrågan är tillräckligt för att få vårdnaden verkställd, t.ex. genom att polisen hämtar barnet.

15. Vad måste jag göra för att ett vårdnadsbeslut som fattats i en annan medlemsstat ska erkännas i Nederländerna? Vilka förfaranden tillämpas i dessa fall?

I Nederländerna ska den rättsenhet som fattar det tillfälliga beslutet i avvaktan på fullständig rättslig prövning utfärda en verkställighetsorder.

16. Till vilken instans i Nederländerna ska jag vända mig för att överklaga ett vårdnadsbeslut som fattats av en domstol i en annan medlemsstat?

Beslut som fattas i ett EU-land kan endast överklagas i domstol i det land där beslutet fattats.

I Nederländerna kan man få ett nytt avgörande från rätten om den är behörig enligt Bryssel II-förordningen eller Haagkonventionen om skydd av underåriga 1961 (Trb.1968, 62). I annat fall krävs stöd i paragraf 4 i civillagen. Dessa regler grundar sig på principen om att behörigheten ligger hos domstolarna i det land där barnet bor. Gäller det vårdnad och umgängesrätt inom ramen för en skilsmässa, har i vissa fall skilsmässodomstolens behörighet att fatta beslut också i dessa relaterade frågor.

17. Vilket lands lagar gäller i en vårdnadstvist där barnet eller parterna inte bor i Nederländerna eller är medborgare i olika länder?

Om barnet bor i Nederländerna ska den nederländska rätten i princip tillämpa nederländsk lag. Detta gäller även om barnet inte är nederländsk medborgare eller om barnets föräldrar bor utomlands.

Om barnet inte bor i Nederländerna, kommer rätten där att förklara sig obehörig att meddela ett avgörande. Det finns emellertid ett undantagsfall och det är exempelvis om ett nederländskt barn är på väg att flytta till Nederländerna. Om rätten anser det ligga i barnets intresse, fattar den ett vårdnadsbeslut grundat på nederländsk lag.

« Föräldraansvar - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 19-03-2007