Föräldraansvar - Luxemburg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?  2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?  3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?  4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?  5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?  6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?  7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?  8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?  9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?  10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?  11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?  12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?  13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?  14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att vända sig till en domstol eller en annan myndighet för att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Hur handläggs frågan i sådana fall?  15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Luxemburg? Hur handläggs frågan i sådana fall?  16. Till vilken domstol ska jag vända mig i Luxemburg för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Hur handläggs frågan i sådana fall?  17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Luxemburg eller om de har olika medborgarskap?

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

När det gäller terminologin använder man i Luxemburg hellre begreppet autorité parentale (föräldramyndighet) än begreppet responsabilité parentale (föräldraansvar). Det omfattar alla de rättigheter och skyldigheter som föräldrar enligt lag tillerkänns i förhållande till omyndiga barn och deras egendom för att föräldrarna ska kunna uppfylla sina förpliktelser om skydd, utbildning och underhåll av barnet.

Föräldrarna ska skydda barnets säkerhet, hälsa och moral. Föräldrarna har rättighet och skyldighet att vårda och övervaka barnet samt se till att det får utbildning. Föräldramyndigheten är inte en absolut och oinskränkt rättighet för föräldrarna. Föräldramyndigheten ska utövas för barnets bästa.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

I ett äktenskap utövar fadern och modern i allmänhet föräldramyndigheten gemensamt. Om föräldrarna inte är gifta, är det i princip modern som utövar föräldramyndigheten.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Om föräldrarna avlider eller inte klarar av att ta hand om sina barn kan en förmyndare utses. Den som sist avlider av fadern och modern får välja en förmyndare. Om förmyndare inte valts, utses en förmyndare av ett familjeråd eller, i annat fall, av domstol.

Till början

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Vid äktenskapsskillnad i samförstånd kan föräldrarna gemensamt besluta att de ska ha delad vårdnad. Vid alla andra former av äktenskapsskillnad utövas föräldramyndigheten av den förälder som domstolen anförtror vårdnaden om barnet.

De luxemburgska domstolarna ger ofta vårdnaden till modern, särskilt om det rör sig om ett litet barn, om det inte finns särskilda och tungt vägande skäl som talar emot det. Den förälder som inte är vårdnadshavare har umgänges- och tillsynsrätt.

Om vårdnaden överlåts på en utomstående, fortsätter fadern och modern att fullgöra de övriga uppgifter som ingår i föräldramyndigheten. Emellertid får domstolen, när den utser en utomstående som tillfällig vårdnadshavare, besluta att denna person ska ansöka om att förmyndare ska utses.

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Ett avtal mellan föräldrarna i en fråga som rör föräldramyndighet är inte rättsligt bindande om det inte godkänts av domstol.

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Föräldrarna kan använda sig av familjemedling.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?

Domstolen kan besluta om följande frågor:

Till början

• Vårdnaden: de luxemburgska domstolarna ger ofta vårdnaden till modern, särskilt om det rör sig om ett litet barn, om det inte finns särskilda och tungt vägande skäl som talar emot det.
  
• Umgängesrätt och rätt att ha barnet boende hos sig för den förälder som inte har vårdnaden: den förälder som inte beviljats vårdnaden om barnet kan nekas denna rätt endast om det finns tungt vägande skäl.
  
• Umgängesrätt för mor- och farföräldrar: denna rätt kan nekas mor- och farföräldrar endast om det finns tungt vägande skäl.
  
• Rätt till kontakt och umgänge för andra personer och släktingar: denna rätt beviljas av domstol om det finns särskilda omständigheter.

§ Underhållsbidrag för barnet: rätten till underhållsbidrag, som fastställs i förhållande till barnets behov och båda föräldrarnas förmåga att bidra, består efter det att barnet blivit myndigt, om barnet inte självt klarar av att försörja sig.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Den förälder som har vårdnaden är skyldig att hålla den förälder som inte har vårdnaden underrättad om viktiga beslut och händelser som rör barnet. Även om den förälder som inte har vårdnaden har viss rätt att övervaka barnets underhåll och utbildning, ger detta inte föräldern i fråga rätt att bli informerad om alla detaljer i barnets liv.

Om den förälder som inte har vårdnaden anser att den förälder som har vårdnaden utnyttjar vårdnadsrätten på ett sätt som strider mot barnets bästa, kan han eller hon vända sig till domstol för att få tvisten avgjord. I detta fall har domstolen rätt att besluta om ändrad vårdnad eller ålägga vårdnadshavaren villkor för barnets fostran.

Till början

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

För att föräldramyndigheten ska kunna utövas gemensamt av två föräldrar som inte lever tillsammans krävs stort samförstånd och stor enighet, om man ska kunna uppnå ett kontinuerligt och konstruktivt samarbete kring beslut som rör vårdnad, tillsyn och fostran av barnet.

10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Behörig är juge des tutelles (domare vid underrätt i tvistemål) dels om fadern och modern inte lyckas komma överens om vad barnets bästa kräver, dels om de inte kan komma överens om förvaltningen av barnets egendom, en uppgift som de förutsätts sköta gemensamt.

I samband med mål om äktenskapsskillnad eller hemskillnad är i princip den domstol som ansvarar för interimistiska förfaranden (juge des référés) behörig att besluta endast om tillfällig vårdnad av barn. De åtgärder som domstolen beordrar kan emellertid ändras av ungdomsdomstolen (tribunal de la jeunesse) , om barnets fysiska eller mentala hälsa, dess fostran eller sociala eller moraliska utveckling är i fara. Vid äktenskapsskillnad eller hemskillnad avgör den domstol som meddelar domen på äktenskapsskillnad eller hemskillnad samtidigt frågan om föräldramyndighet. Efter äktenskapsskillnad eller hemskillnad får ungdomsdomstolen fastställa, ändra eller göra kompletteringar angående vårdnaden.

Talan om fullständigt eller delvis överlåtande av föräldramyndigheten väcks vid distriktsdomstolen i det distrikt där det underåriga barnet har hemvist eller sin vanliga vistelseort. Domstolen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att skaffa sig information. Bland annat utreder man barnets personliga förhållanden genom en social utredning, en läkarundersökning samt en psykiatrisk och psykologisk utredning, man iakttar barnets beteende och eventuellt undersöker man möjliga yrkesinriktningar. Föräldrarna, eventuell förmyndare eller person som har hand om barnet får yttra sig. Domstolen kan besluta om varje provisorisk åtgärd som den anser vara nödvändig när det gäller barnets vårdnad och fostran.

Till början

Talan om fullständigt eller delvis förverkande av föräldramyndigheten väcks av allmänna åklagarmyndigheten vid distriktsdomstolen i det område där fadern eller modern har hemvist eller sin vanliga vistelseort. Om fadern eller modern inte har känd hemvist eller vanlig vistelseort i landet, väcks åtal vid distriktsdomstolen i det distrikt där barnen bor. Om barnen inte alla bor i samma distrikt väcks åtal vid distriktsdomstolen i Luxemburg. Allmänna åklagaren gör en utredning om situationen i det underåriga barnets familj och föräldrarnas lämplighet. Föräldrarna anmodas att för domstolen lägga fram de synpunkter och invändningar som de anser vara lämpliga. Domstolen kan, på eget initiativ eller på begäran av parterna, vidta de interimistiska åtgärder som den anser vara nödvändiga avseende vårdnaden av barnet. Likaså kan domstolen återkalla eller ändra dessa åtgärder.

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

Talan väcks hos juge des tutelles på ansökan av antingen fadern eller modern. Parterna behöver inte använda sig av advokat.

Angående ansökningar om föräldramyndighet i samband med mål om äktenskapsskillnad eller hemskillnad, se fråga 11 i faktabladet ”Äktenskapsskillnad i Luxemburg”.

Efter äktenskapsskillnad eller hemskillnad ska en av föräldrarna eller den allmänna åklagarmyndigheten lämna en ansökan till ungdomsdomstolen. Ansökan lämnas in i fyra exemplar på vanligt papper till kansliet vid ungdomsdomstolen i det distrikt där barnet har hemvist eller sin vanliga vistelseort. Ansökan ska innehålla en redogörelse för sakförhållandena samt parternas efternamn, förnamn, yrke och bostadsadress. En sökande som inte är bosatt i Luxemburg ska ange en delgivningsadress i Luxemburg, i annat fall är ansökan ogiltig. Parterna behöver inte använda sig av advokat.

Till början

En talan om överlåtande av föräldramyndigheten väcks genom ansökan. För detta behövs ingen advokat. Ansökan kan lämnas till allmänna åklagaren som överlämnar den till domstolen. En far, mor eller förmyndare som vill återfå rättigheter som de har överlåtit ska begära det hos domstolen i det distrikt där den person på vilken rättigheterna överlåtits har hemvist eller sin vanliga vistelseort.

Talan om förverkande av föräldramyndigheten väcks genom en ansökan som innehåller en beskrivning av sakförhållandena och åtföljs av styrkande handlingar. Protokollföraren delger ansökan och sammankallar de föräldrar eller släktingar mot vilka talan har väckts. Dessa behöver inte använda sig av advokat. En far, mor eller förmyndare som vill återfå rättigheter som de har fråntagits ska begära det hos domstolen i det distrikt där den person på vilken rättigheterna överlåtits har hemvist eller sin vanliga vistelseort.

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Personer vars inkomster betraktas som otillräckliga enligt luxemburgsk lag kan få rättshjälp. För att få rättshjälp måste de fylla i en ansökningsblankett för rättshjälp som kan fås från den centrala socialtjänstmyndigheten (Service Central d’Assistance Sociale). Blanketten ska sändas till ordföranden för advokatsamfundet (Bâtonnier de l’Ordre des avocats) på bostadsorten, som fattar beslutet.

Rättshjälpen täcker alla kostnader i ärendet. Den täcker bland annat stämpel- och registreringsavgifter, domstolskostnader, kostnader för att verkställa domen, arvoden till sakkunniga, arvoden till översättare och tolkar, arvoden till notarier, vittnesersättning, resekostnader, kostnader för att kungöra domen i tidningen, advokatarvoden, kostnader för intyg om innehållet i utländsk rätt samt kostnader för inteckning och pantsättning.

Till början

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ett domstolsbeslut om föräldraansvar kan överklagas vid appellationsdomstolens avdelning för civilmål. Överklagandefristen är i princip fyrtio dagar. Fristen för att överklaga ett beslut om tillfälliga (interimistiska) åtgärder är dock två veckor.

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att vända sig till en domstol eller en annan myndighet för att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Hur handläggs frågan i sådana fall?

Den luxemburgska lagstiftningen innehåller två möjligheter till åtgärder vid systematisk vägran att följa ett domstolsbeslut om föräldramyndighet.

Dels kan en påföljd av civilrättslig natur tillämpas, nämligen vite, vilket innebär att en förälder döms av domstol att betala ett penningbelopp för varje dag (eller vecka eller månad) som han eller hon försummar att fullgöra sina skyldigheter. Syftet är att förmå föräldern att fullgöra sina skyldigheter. Talan väcks genom stämningsansökan vid distriktsdomstolen i det distrikt där barnet har hemvist. Parterna måste använda sig av advokat.

Vidare kan straffrättsliga påföljder komma i fråga. Att inte låta den andra föräldern träffa barnet är till exempel ett brott som kan bestraffas med fängelse i mellan åtta dagar och två år och/eller böter på mellan 251 och 2 000 euro. Om den skyldiga har förverkat sin föräldramyndighet fullständigt eller delvis kan fängelsestraffet uppgå till tre år. Åklagarmyndigheten kan väcka åtal på eget initiativ eller också kan målsäganden vända sig till åklagarmyndigheten för att den ska väcka åtal. Distriktsdomstolen, som är behörig i brottmål, fastställer påföljderna och eventuellt skadestånd till målsäganden. Parterna behöver inte använda sig av advokat.

Till början

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Luxemburg? Hur handläggs frågan i sådana fall?

Enligt rådets förordning (EG) nr 2201/ 2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn (nedan kallad ”Bryssel II-förordningen”) ska beslut om föräldraansvar som meddelats av en domstol i ett annat EU-land erkännas automatiskt i Luxemburg. Med andra ord behövs inget särskilt förfarande för erkännande av sådana beslut.

Ett beslut om utövande av föräldramyndighet över parternas gemensamma barn, som har meddelats av en domstol i ett annat EU-land och som är verkställbart i det landet och har delgivits, ska verkställas i Luxemburg sedan beslutet på ansökan av en part har förklarats vara verkställbart där. Ansökan om verkställbarhetsförklaring ska lämnas till ordföranden för distriktsdomstolen av en advokat. Det beslut som ordföranden för distriktsdomstolen meddelar kan överklagas vid appellationsdomstolen. Appellationsdomstolens beslut kan överklagas vid kassationsdomstolen.

16. Till vilken domstol ska jag vända mig i Luxemburg för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Hur handläggs frågan i sådana fall?

Enligt Bryssel II-förordningen kan en berörd part vända sig till ordföranden för distriktsdomstolen för att ansöka om att ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat inte ska erkännas. Parten måste använda sig av advokat.

Till början

En sådan ansökan kan avslås endast av följande skäl:

• Den strider mot grunderna för rättsordningen.
• Barnet har inte fått komma till tals.
• Rätten att försvara sig har inte respekterats.
• Ansökan är oförenlig med en dom som meddelats i ett mål om samma sak.

Det beslut som meddelas av ordföranden för distriktsdomstolen kan av en part överklagas vid appellationsdomstolen. Appellationsdomstolens beslut kan överklagas vid kassationsdomstolen.

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Luxemburg eller om de har olika medborgarskap?

• Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underårig gäller alla barn som har hemvist i Luxemburg eller i en stat som är part till konventionen. Enligt luxemburgska juristers uppfattning bör artikel 3 i konventionen tolkas som att alla aspekter av föräldramyndigheten som rör föräldrarnas auktoritet över barnets person ska omfattas av den materiella lagstiftningen i den stat där den underåriga är medborgare. Det gäller främst rätten att bestämma över barnets person, såsom vårdnadsrätt, rätt att bestämma var barnet ska bo och kanske även rätt att välja barnets utbildning. Det hävdas däremot att den ovan nämnda artikeln inte täcker de rättigheter och skyldigheter som rör förvaltningen av barnets egendom.

I enlighet med artikel 15 i konventionen förbehåller Luxemburg sina myndigheter befogenheten att besluta i fråga om ansökningar om annullering, upplösning eller ändring av det äktenskapliga förhållandet mellan ett underårigt barns föräldrar, så att åtgärder kan vidtas för att skydda barnets person eller egendom. Myndigheterna i de andra länder som är parter till konventionen är emellertid inte skyldiga att erkänna dessa åtgärder.

• När det gäller fall som inte omfattas av konventionen, görs åtskillnad beroende på om barnet är fött utom eller inom ett äktenskap:
  • Om barnet är utomäktenskapligt, tillämpas lagstiftningen i det land där barnet är medborgare.
  • Om barnet är fött inom ett äktenskap, tillämpas den lag som reglerar äktenskapets rättsverkningar, det vill säga:
    • om föräldrarna är medborgare i samma land, tillämpas lagen i det land där de är medborgare,
    • om föräldrarna har olika medborgarskap, tillämpas lagen i det land där båda föräldrarna har hemvist.

Efter äktenskapsskillnad mellan föräldrarna är den allmänna uppfattningen i rättspraxis att man tillämpar den lag som tillämpades vid äktenskapsskillnaden, det vill säga:

• om makarna är medborgare i samma land, tillämpas lagen i det land där de är medborgare,
• om föräldrarna har olika medborgarskap, tillämpas lagen i det land där båda makarna faktiskt har hemvist,
• om makarna har olika medborgarskap och inte har hemvist i samma land, tillämpas luxemburgsk lag.

Under alla omständigheter tillämpas domstolslandets lag, det vill säga luxemburgsk lag, om den innehåller internationellt eller internt tvingande bestämmelser.

Ytterligare information

• Legilux: ingångssida till information om Luxemburgs lagstiftning

« Föräldraansvar - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 04-07-2006