Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Litauen

Senaste uppdatering: 08-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Litauen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform används i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Litauen? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 15.
16. Till vilken domstol ska jag i Litauen vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Litauen eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

Barns och föräldrars rättigheter och skyldigheter regleras i del IV i volym III av civillagen. Enligt artikel 3.155 i civillagen ska barn tas om hand av sina föräldrar tills de blir myndiga eller underhållsskyldigheten upphör. Föräldrar ska ha rätt och skyldighet att utbilda och uppfostra sina barn på ett korrekt sätt, sköta om deras hälsa och välbefinnande och med hänsyn till deras fysiska och psykiska tillstånd skapa gynnsamma förutsättningar för barnen att utvecklas fullständigt och harmoniskt så att de förbereds för ett självständigt liv i samhället. I kapitel XI i volym III av civillagen regleras föräldrars rättigheter och skyldigheter mot sina barn medan kapitel XII innehåller bestämmelser om föräldrars och barns respektive rättigheter och skyldigheter.

Enligt punkt 2 i artikel 3.227 i civillagen ska adoptivföräldrar betraktas som barnets föräldrar från och med att domstolens adoptionsbeslut vunnit laga kraft, utom i de undantagsfall som anges i punkt 4 i artikel 3.222.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Enligt artikel 3.156 i civillagen har fadern och modern samma rättigheter och skyldigheter mot sina barn. Föräldrar har samma rättigheter och skyldigheter mot sina barn oavsett om de var gifta, samboende, frånskilda, separerade eller om äktenskapet var upplöst när barnet föddes.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret kan någon annan person utses i deras ställe. Därför innehåller civillagen bestämmelser om förmyndarskap och godmanskap för minderåriga. Artiklarna 3.254 och 3.257 innehåller de grundläggande bestämmelserna om att tillfälligt eller permanent placera ett barn under förmyndarskap eller godmanskap.

Till börjanTill början

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Om föräldrarna skiljer sig avgörs frågan om föräldraansvar av vilken typ av äktenskapsskillnad det är fråga om.

Om ett äktenskap upplöses i samförstånd mellan makarna måste de för domstolen kunna förete ett avtal om konsekvenserna av deras äktenskapsskillnad (delning av egendom, betalning av underhåll för barn osv.). Enligt punkt 3 i artikel 3.53 i civillagen ska domstolen när den beviljar äktenskapsskillnad godkänna makarnas avtal om konsekvenserna av äktenskapsskillnaden när det gäller betalning av underhåll för minderåriga barn, betalning av underhåll till maken, minderåriga barns bosättningsort, makarnas deltagande i barnens utbildning samt övriga rättigheter och skyldigheter som rör egendomsfrågor. Avtalets innehåll bifogas beslutet om äktenskapsskillnad. Har omständigheterna ändrats väsentligt (om någondera maken blivit sjuk, arbetsoförmögen el. dyl.) kan de före detta makarna eller den ena av dem begära att domstolen ändrar villkoren i deras avtal om konsekvenserna av äktenskapsskillnaden.

Om ett äktenskap upplöses därför att en av makarna har ansökt om äktenskapsskillnad ska det av den ansökan som företes domstolen också framgå hur den sökande tänker fullgöra sina skyldigheter mot sin make och deras minderåriga barn. När domstolen beviljar äktenskapsskillnad måste den lösa frågor som gäller minderåriga barns bosättningsort och underhåll, underhåll till en av makarna samt delning av makarnas gemensamma egendom, utom i fall där makarna har delat sin egendom genom ett avtal som intygats av notarius publicus (artikel 3.59).

Till börjanTill början

Ett äktenskap upplöses till följd av ett fel som begås av den ena maken eller båda makarna. En äktenskapsskillnad som grundar sig på att båda makarna har begått ett fel får samma konsekvenser som när ett äktenskap upplöses i samförstånd mellan makarna (artiklarna 3.51–3.54). Om äktenskapsskillnaden grundar sig på ett fel som den ena av makarna har begått genomförs förfarandet i tillämpliga delar enligt artikel 3.59 i civillagen.

Vid hemskillnad kan den ena av makarna vända sig till domstol för att få hemskillnaden godkänd om deras liv tillsammans, på grund av omständigheter som inte behöver bero på den andra maken, har blivit outhärdligt (omöjligt) eller allvarligt kan skada deras minderåriga barns intressen eller därför att makarna inte längre är intresserade av att leva tillsammans. När en domstol fattar beslut om hemskillnad måste den bestämma hos vem av makarna barnen ska bo, hur frågan om underhåll till barnen ska lösas och hur den förälder som barnen inte bor hos ska delta i barnens utbildning. Båda makarna kan tillsammans begära att en domstol godkänner deras hemskillnad om de har ingått ett avtal om vilka konsekvenser hemskillnaden får för deras minderåriga barns bosättningsort, underhåll och utbildning samt för delningen av deras egendom och underhållet till varandra. Har makarna ingått ett avtal om konsekvenserna av hemskillnaden ska domstolen godkänna avtalet under förutsättning att det är förenligt med allmän ordning och med deras minderåriga barns eller en av makarnas rättigheter och lagliga intressen.  När domstolen har godkänt avtalet fogas det till beslutet om hemskillnad.

Till börjanTill början

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Om föräldrarna lever tillsammans är det deras avtal som avgör vilket förfarande som ska tillämpas och vilken form underhållet ska ha. Det finns ingen standardmall eller standardform för ett sådant avtal. Enligt artikel 3.193 i civillagen när det gäller äktenskapsskillnad i samförstånd (artikel 3.51) eller hemskillnad (artikel 3.73) ska makarna ingå ett avtal om sin skyldighet att försörja sina minderåriga barn, om underhållets storlek och form, och vilket förfarande som ska tillämpas. Avtalet ska godkännas av domstol (artikel 3.53). Föräldrar till minderåriga barn kan ingå ett avtal om underhåll av sina barn även om deras äktenskapsskillnad haft andra orsaker. Om den ena föräldern inte följer det avtal om betalning av underhåll till deras minderåriga barn som godkänts av domstol har den andra föräldern rätt att begära att domstolen förordnar om verkställighet.

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

I Litauen finns det inga alternativa sätt att lösa tvister om föräldraansvar. En sådan tvist mellan föräldrarna kan bara avgöras vid domstol.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?

Om föräldrarna vänder sig till domstol kan domstolen besluta om alla frågor som rör barnet, bland annat var barnet ska bo, föräldrarnas umgängesrätt och underhållsskyldighet samt övriga frågor som anges i den ansökan som lämnats till domstolen.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Enligt artikel 3.156 i civillagen har fadern och modern samma rättigheter och skyldigheter mot sina barn. Föräldrar har samma rättigheter och skyldigheter mot sina barn oavsett om de var gifta, samboende, frånskilda, separerade eller om äktenskapet var upplöst när barnet föddes. Föräldrar har samma rätt och skyldighet att uppfostra sina barn. De ansvarar för sina barns utbildning och utveckling och deras hälsa och välbefinnande och ska ge dem andlig och moralisk vägledning. När föräldrarna fullgör dessa skyldigheter går deras rättigheter före andra personers rättigheter. Föräldrarna måste skapa förutsättningar för sina barn att inhämta lärdom under sin skolpliktsålder.

Till börjanTill början

Ensam vårdnad kommer i fråga bara om den ena förälderns vårdnadsrätt är begränsad. Om föräldrarna (fadern eller modern) försummar sin skyldighet att uppfostra sina barn eller missbrukar sin vårdnadsrätt eller behandlar sina barn grymt eller skadar dem genom osedligt uppförande eller inte tar hand om dem kan domstolen besluta att faderns eller moderns vårdnadsrätt ska begränsas tillfälligt eller permanent.  En sådan begränsning av vårdnadsrätten avbryter föräldrarnas släktskapsbaserade och lagstadgade personliga rättigheter och egendomsrättigheter. Föräldrarna behåller dock sin besöksrätt, utom i det fallet att det strider mot barnets intressen. Om vårdnadsrätten begränsas permanent kan barnet adopteras bort utan föräldrarnas samtycke.

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

Föräldrarna ska besluta i samförstånd om frågor som gäller barnens utbildning och om andra frågor som rör föräldraansvar. Om föräldrarna inte kommer överens om sådana frågor avgörs tvisten av domstol.

Barnets far, mor eller föräldrarna (förmyndare/vårdnadshavare) till barnets minderåriga föräldrar som saknar rättslig handlingsförmåga kan ansöka om att få träffa barnet eller medverka till dess utbildning. Domstolen beslutar på vilket sätt den förälder som inte har barnet hos sig ska kunna träffa sitt barn, med beaktande av barnets intressen och genom att ge denna förälder möjlighet att medverka till barnets utbildning i största möjliga utsträckning. Domstolen kan besluta att begränsa kontakten till barnet till det minsta möjliga i sådana fall där en fortlöpande, regelbunden kontakt är till skada för barnet.

Till börjanTill början

10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Den som vill lämna in en ansökan som gäller föräldraansvar ska vända sig till distriktsdomstolen. Vilka formaliteter som ska iakttas och vilka dokument som ska bifogas ansökan beror på vilka krav som framförs i ansökan och på de rättigheter och skyldigheter som bestrids eller måste avgöras eller fastställas (när det gäller föräldraansvarets innehåll).

11. Vilken handläggningsform används i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

De viktigaste tvisterna och frågorna som rör föräldraansvar ska handläggas i ett förenklat förfarande.

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Man kan få rättshjälp med stöd av lagen om rättshjälp (lag om rättshjälp som garanteras av staten). Möjligheterna till rättshjälp beror på den sökandes ekonomiska situation.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ja.

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

Stämningsmännen ser till att domstolsbeslut verkställs.

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Litauen? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

Erkännandet av beslut som har fattats av utländska domstolar regleras i civilprocesslagen. En ansökan om erkännande av utländska domstolsbeslut ska ges in till appellationsdomstolen i Litauen. En part som ansöker om erkännande av ett beslut ska uppvisa domen, en översättning av domen till litauiska, en bekräftelse på att beslutet har trätt i kraft samt bevis på att den uteblivna parten underrättades om tid och plats för handläggningen av målet.

Till börjanTill början

16. Till vilken domstol ska jag i Litauen vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

Klagomålet ska ges in till högsta domstolen i Litauen. Klagomålet handläggs enligt det kassationsförfarande som föreskrivs i civilprocesslagen.

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Litauen eller har olika medborgarskap?

I artikel 1.31 i civillagen anges vilken lag som ska tillämpas för att fastställa barnets ursprung (legitimering). Ett barns ursprung (för att fastställa eller bestrida faderskap eller moderskap) fastställs antingen enligt lagstiftningen i det land där barnet blev medborgare när det föddes eller enligt lagstiftningen i det land som erkändes som barnets hemvist när det föddes eller enligt lagstiftningen i det land där den ena föräldern har sin hemvist eller enligt lagstiftningen i det land där den ena föräldern var medborgare när barnet föddes. Det är alltid det alternativ som är mest fördelaktigt för barnet som ska väljas. Konsekvenserna av legitimeringen regleras av lagstiftningen i det land där barnet har sin hemvist. Har ett barn eller någondera av barnets föräldrar sin hemvist i Litauen ska beslut i legitimeringsfrågor fattas av domstolar eller andra statliga institutioner i Litauen. Föräldrarnas (faderns eller moderns) rättsliga handlingsförmåga när det gäller att erkänna ett faderskap (moderskap) regleras av lagstiftningen i det land där fadern eller modern hade sin hemvist när erkännandet ägde rum. Formen för erkännande av faderskap (moderskap) regleras av lagstiftningen i det land där erkännandet ägde rum eller av lagstiftningen i det land där barnet har sin hemvist. Samma bestämmelser tillämpas också vid legitimering av ett barn som har fötts utanför äktenskapet.

I artikel 1.32 nämns den lag som ska tillämpas på relationerna mellan föräldrar och barn. Person- och egendomsförhållanden mellan föräldrar och barn regleras av lagstiftningen i det land där barnet har sin hemvist. Om ingendera föräldern har sin hemvist i det land där barnet har sin hemvist trots att barnet och föräldrarna är medborgare i samma land tillämpas lagstiftningen i deras gemensamma medborgarland.

Vilken lag som ska tillämpas på skydd av minderåriga och på förmyndarskap och godmanskap för minderåriga fastställs med stöd av Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underåriga.

Underhållsskyldighet (underhåll) som har sin grund i familjeförhållanden regleras av Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet.

« Föräldraansvar - Allmän information | Litauen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 08-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket