Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Grekland

Senaste uppdatering: 03-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Grekland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken?Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Grekland? 15.
16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Grekland eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken?Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

Föräldraansvar innebär att beslut om barnets person eller egendom i första hand fattas av föräldrarna. Föräldrarna har rätt och skyldighet att sörja för barnets person, handha barnets egendom och företräda barnet i alla ärenden, rättshandlingar eller tvister som avser barnets person eller egendom.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Som regel är det barnets föräldrar som har föräldraansvaret, förutsatt att de är gifta och lever tillsammans. Om en av föräldrarna dör, förklaras saknad och sannolikt död eller fråntas föräldraansvaret, utövas föräldraansvaret av den andra föräldern. Om det finns andra vägande skäl till att en av föräldrarna är oförmögen att utöva föräldraansvaret eller helt eller delvis saknar förmåga att utföra rättshandlingar, tillfaller föräldraansvaret också den andra föräldern. I adoptionsförhållanden utövas föräldraansvaret av adoptivföräldrarna. Modern utövar föräldraansvaret för ett barn som har fötts utom äktenskapet, om inte föräldrarna gifter sig.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Ja, om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret eller om de av något skäl berövas föräldraansvaret, utser domstolen en förmyndare.

Till börjanTill början

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Vid gemensam ansökan om äktenskapsskillnad ska föräldrarna sluta ett avtal om föräldraansvaret eller vårdnaden om barnet. Avtalet ska lämnas tillsammans med skilsmässoansökan till distriktsdomstolen för mindre tvistemål (Monomelís Protodikío) , som bara har en domare. Ärendet handläggs som ett vanligt ansökningsärende, inte som ett tvistemål. Om en av makarna eller båda hos distriktsdomstolen för större tvistemål (Polimelís Protodikío) ansöker om äktenskapsskillnad på grund av djup söndring gäller reglerna för äktenskapsmål. En ansökan om tilldelning av föräldraansvar till en av makarna eller båda kan lämnas in tillsammans med skilsmässoansökan eller också kan en separat ansökan lämnas in till distriktsdomstolen för mindre tvistemål, som handlägger ärendet i enlighet med artikel 681B i civillagen. Frågan avgörs med hänsyn till det underåriga barnets bästa. Om saken är brådskande eller det råder överhängande fara, kan en förälder ansöka vid distriktsdomstolen för mindre tvistemål om att frågan om utövandet av föräldraansvar ska avgöras provisoriskt i väntan på slutligt avgörande.

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Om föräldrarna kommer överens om hur föräldraansvar ska utövas, kan de under pågående rättegång lämna in ett skriftligt avtal till behörig distriktsdomstol. Avtalet ska nämnas i föräldrarnas skriftliga inlagor. Domstolen prövar om avtalet är till barnets bästa. Om så är fallet, avgör den frågan i enlighet med avtalet.

Till börjanTill början

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Frågor om föräldraansvar kan bara avgöras av domstol.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?

Om föräldrarna vänder sig till domstol kan domstolen ge en av föräldrarna eller båda föräldraansvaret. Den kan också dela upp föräldraansvaret mellan föräldrarna eller överföra föräldraansvaret på en utomstående. Vid äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskapet tilldelas vårdnaden den förälder hos vilken barnet ska bo. Vårdnaden omfattar främst uppfostran, tillsyn, utbildning och rätt att bestämma var barnet ska bo. Domstolen fastställer också det underhållsbidrag som den förälder som inte har vårdnaden ska betala och hur umgängesrätten ska utövas.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Huvudregeln är att båda föräldrarna tillsammans ska besluta om varje fråga som har samband med föräldraansvaret. Men om en domstol har beslutat att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad om barnet, får vårdnadshavaren på egen hand fatta vardagliga beslut om barnet, sköta den löpande förvaltningen av barnets egendom, utföra handlingar av brådskande natur och motta rättshandlingar som adresserats till barnet. Vårdnadshavaren har också rätt att kräva underhåll för barnet från den andra föräldern. Om den andra föräldern ifrågasätter en handling som utförts av vårdnadshavaren och hävdar att denna handling inte hör till de vardagliga besluten, inte ingår i den löpande egendomsförvaltningen eller inte är brådskande, kan han eller hon vända sig till domstol och göra gällande att vårdnadshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter eller har missbrukat sina rättigheter. Även när en förälder har rätt att agera på egen hand kan han eller hon göra sig skyldig till missbruk av föräldraansvaret, om han eller hon försummar att underrätta den andra föräldern.

Till börjanTill början

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

När domstolen beslutar att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad om ett barn innebär det att de gemensamt ska utöva vårdnaden med barnets bästa för ögonen.

10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Distriktsdomstolen för mindre tvistemål är som huvudregel behörig i föräldraansvarsärenden. Om ärendet är förenat med ett mål om äktenskapsskillnad på grund av djup söndring eller om annullering av äktenskap är distriktsdomstolen för större tvistemål behörig.

För medborgare från andra EU-medlemsstater gäller i första hand bestämmelserna om behörig domstol i artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EG) nr 1347/2000. Därefter följer domstolen på den ort där makarna senast haft gemensam hemvist och därefter svarandens hemvist. Ansökan ska lämnas till den behöriga domstolens kansli, som bestämmer datum för rättegången. Sökandens advokat ser till att svaranden delges en kopia av ansökan. Om delgivningen sker inom Grekland, delges svaranden en kopia av en delgivningsman. Om delgivning ska ske till en person i utlandet tillämpas rådets förordning (EG) nr 1348/2000 (om det rör sig om medborgare i ett EU-land) eller Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (om det rör sig om en person bosatt i ett land som är bundet av denna konvention). I övriga fall lämnas en kopia av ansökan till allmän åklagare, som i sin tur skickar den till utrikesministeriet, som delger svaranden i enlighet med det främmande landets lag. Om svarandens hemvist är okänd, delges åklagaren en kopia av ansökan och en sammanfattning av ansökan kungörs i två tidningar, en som ges ut i Aten och en som ges ut i den domkrets där målet ska prövas. För målets prövning ska parterna lämna in skriftliga inlagor, där de anger sina yrkanden och vilken bevisning som åberopas, och vittnesförhör äger rum. Om den svarande uteblir, trots att han eller hon har kallats på rätt sätt och i tillräckligt god tid, avgör domstolen målet som om han eller hon varit närvarande. Eventuella motkrav (genkäromål) väcks vid samma domstol genom ansökan; de ska delges motparten senast fem arbetsdagar före rättegången. Före rättegången gör socialtjänsten en utredning och lämnar in en utförlig rapport till domstolen. Om domstolen anser det nödvändigt, tillfrågas även barnet om sin åsikt. Efter rättegångsförhandlingen har parterna tre arbetsdagar på sig att komma med ytterligare argument. Efter en tid meddelar domstolen dom.

Till börjanTill början

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

Handläggningen sker enligt artikel 681B i civilprocesslagen, som går relativt snabbt. Rättegångsdatum fastställs snabbare och dom meddelas i regel tidigare. Om saken är brådskande eller det råder överhängande kan man ansöka om provisoriska säkerhetsåtgärder vid distriktsdomstolen för mindre tvistemål. Ansökan ska lämnas till domstolens kansli, som snabbt fastställer ett datum för rättegången och en kort tidsfrist för att delge motparten, som även kan kallas per telefon eller telegram. Vid rättegångsförhandlingen eller inom en tidsfrist som fastställs av domstolen får parterna redogöra för sina anspråk och lämna in övriga relevanta handlingar. Vittnesförhör äger rum inför domstolen. Domstolen meddelar dom efter kort tid, efter att ha vägt parternas argument mot varandra. Eventuella motkrav kan läggas fram muntligt vid domstolsförhandlingen och avgöras där.

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ja, alla som kan visa att de inte klarar av att betala rättegångskostnaderna utan att få svårigheter att försörja sig själva och sin familj kan beviljas rättshjälp, under förutsättning att talan inte är uppenbart ogrundad eller olämplig.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ja, avgöranden om föräldraansvar kan överklagas till appellationsdomstol (Efetío).

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

I avgöranden där föräldraansvar eller vårdnad tilldelas en person anges också att barnet ska överlämnas till den personen. Om en part inte överlämnar barnet, utdömer domstolen på eget initiativ böter eller fängelse, eller både och. Om parten inte följer domen, kan domstolen också besluta om alternativ verkställighet och kräva att personen avlägger ed på att han eller hon inte har barnet hos sig.

Till börjanTill början

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Grekland?

Enligt rådets förordning 1347/2000 ska en dom från en EU-medlemsstat erkännas i de övriga medlemsstaterna utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Den som vill att en dom om föräldraansvar ska erkännas i Grekland ska lämna in en ansökan till distriktsdomstolen för mindre tvistemål på den ort där motparten bor, där barnet bor eller där domen ska verkställas. Ansökan ska innehålla:

  1. En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas.
  2. Ett sådant intyg som avses i artikel 33 i förordningen med uppgifter om den domstol som meddelade domen, vad domen innebär, om domen meddelades i båda parternas närvaro eller inte, om domen går att överklaga eller inte, om rättshjälp har beviljats med mera.
  3. Om det rör sig om en dom meddelad i någon av parternas utevaro (en s.k. tredskodom) : originalet eller en bestyrkt kopia av den handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgivits den uteblivna parten eller en handling som visar att svaranden otvetydigt har godtagit domen.


Domstolen fastställer datum för förhandlingen. En kopia av ansökan delges motparten tillsammans med en handling som anger datumet och en kallelse till förhandlingen. Domstolen får inte ompröva domen i sak. Domstolen får däremot kontrollera om det skulle strida mot grunderna för den grekiska rättsordningen att erkänna domen. Den får också kontrollera om en utebliven part har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräckligt god tid och på ett sådant sätt att han eller hon kunnat förbereda sitt svaromål eller om den uteblivne otvetydigt har godtagit domen. Slutligen får domstolen kontrollera om domen är oförenlig med en tidigare dom som uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i Grekland och som har meddelats i Grekland eller i en annan medlemsstat eller i ett land utanför EU. Om villkoren för erkännande är uppfyllda, erkänner domstolen domen.

    16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

    Om en part vill begära omprövning av ett grekiskt beslut om att erkänna en dom från en annan EU-medlemsstat, ska han eller hon vända sig till appellationsdomstol, som omprövar underrättens avgörande. Överklagande ska ske inom en månad från beslutets delgivning eller inom två månader om motparten bor i en annan medlemsstat än den där erkännandet skedde. Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd. Om motparten inte infinner sig, måste domstolen vilandeförklara målet så att det kan fastställas att motparten har kallats till rättegången i tillräckligt god tid för att kunna förbereda sitt svaromål, eller att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits. Appellationsdomstolens beslut kan överklagas till kassationsdomstolen (Ários Págos; jfr. det svenska ordet ”areopag”).

    17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Grekland eller har olika medborgarskap?

    Den lag som tillämpas på föräldraansvar är i nu nämnd ordning:

    1. lagen i det land där både föräldrarna och barnet senast varit medborgare,
    2. lagen i det land där både föräldrarna och barnet senast haft gemensam hemvist, eller
    3. lagen i det land där barnet är medborgare. Om barnet har både grekiskt och utländskt medborgarskap tillämpas grekisk lag. Om barnet har dubbelt utländskt medborgarskap tillämpas lagen i det land till vilket barnet har närmast anknytning.

    Grekisk processrätt tillämpas vid rättegångar i Grekland.

    « Föräldraansvar - Allmän information | Grekland - Allmän information »

    Till börjanTill början

    Senaste uppdatering: 03-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket