Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Tjeckien

Senaste uppdatering: 06-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Tjeckien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domstolen besluta om när det gäller barnet? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta i alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Tjeckien? Vilken handläggnings­form tillämpas i dessa fall? 15.
16. Till vilken domstol i Tjeckien ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Tjeckien eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

Termen ”föräldraansvar” är förankrad i familjelagstiftningen. Den står för en sammanfattning av rättigheter och skyldigheter.

  1. när man har vårdnaden om ett barn som är minderårigt, särskilt vad gäller omsorgen om barnets hälsa och fysiska, känslomässiga, intellektuella och moraliska utveckling,
  2. när man företräder ett barn som är minderårigt,
  3. när man förvaltar barnets tillgångar.

När föräldrarna utövar rättigheter och skyldigheter som bottnar i föräldraansvaret är de särskilt förpliktade att skydda barnets intressen, vaka över dess uppförande och utöva uppsikt över barnet på ett sätt som motsvarar dess utvecklingsstadium. De har rätt att tillgripa rimliga disciplinära metoder, men på ett sätt som inte kränker barnets värdighet eller hotar barnets hälsa eller fysiska, känslomässiga, intellektuella eller moraliska utveckling. Föräldrarna är skyldiga att ge ett barn, som är i stånd att bilda sig egna åsikter och bedöma räckvidden på eventuella åtgärder som rör det, all nödvändig information och möjligheten att fritt uttrycka sina åsikter om alla beslut som har att göra med grundläggande frågor som rör barnet. Föräldrarna företräder barnet i alla rättshandlingar där barnet ur juridiskt synvinkel är minderårigt.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Det är som regel barnets biologiska föräldrar som har föräldraansvaret. Om barnet är adopterat överförs detta ansvar till adoptivföräldrarna. Det spelar inte någon roll om paret är gift eller inte eller om barnet är fött inom eller utom äktenskapet. Föräldra­ansvaret uppstår i och med barnets födelse. Om det är fråga om en relation som uppstått till följd av adoption börjar föräldra­ansvaret i och med att domstolens adoptionsbeslut träder i kraft.

Till börjanTill början

Föräldraansvaret gäller för föräldrarna, under förutsättning att de har full rätts­kapacitet. Domstolen kan dock också medge föräldraansvar för underåriga föräldrar som fyllt 16 år, under förutsättning att de uppfyller de nödvändiga förutsättningarna för att utöva de rättigheter och skyldigheter som medföljer föräldraansvaret.

Om en av föräldrarna inte längre är i livet, är okänd eller inte har full rättkapacitet hamnar föräldraansvaret på den andra föräldern.

Om de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda kan domstolen besluta om att upphäva föräldraansvaret, begränsa det eller frånta föräldrarna det.

Domstolen kan tillfälligt upphäva föräldraansvaret om en förälder har allvarliga förhinder och om detta ligger i barnets intresse.

Domstolen kan begränsa en förälders föräldraansvar, om denna förälder inte utövar det på korrekt sätt och om detta ligger i barnets intresse. Om en förälder missbrukar sitt föräldraansvar eller allvarligt missköter det fråntar domstolen denna förälder hans eller hennes föräldraansvar.

Om barnets föräldrar har avlidit, fråntagits sitt föräldraansvar, fått sitt föräldraansvar tillfälligt upphävt eller inte har full rättskapacitet utser domstolen en förmyndare för barnet som ska uppfostra och företräda det samt förvalta dess tillgångar i föräldrarnas ställe.

Om en förälder avsiktligen begår brott mot sitt barn eller utnyttjar ett barn under femton år för att begå brott eller begår ett brott som medbrottsling eller medhjälpare, gör domstolen alltid en bedömning av om detta utgör ett skäl för att inleda ett förfarande om fråntagande av föräldraansvar.

Till börjanTill början

Ovan nämnda domstolsbeslut medför inte att förälderns skyldighet att bidra till barnets underhåll upphävs.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Föräldrarna företräder barnet i alla rättshandlingar så länge barnet inte är myndigt. Ingendera av föräldrarna får företräda sitt barn vid rättshandlingar när en intresse­konflikt skulle kunna uppstå mellan föräldrarna och barnet eller mellan flera barn till samma föräldrar. Om ingen av föräldrarna kan företräda barnet utser domstolen en god man som företräder barnet under förfarandet eller vid en specifik rätthandling. Denne gode man utses vanligen av en barnavårdsnämnd.

Om barnets föräldrar har avlidit, fråntagits sitt föräldraansvar, tillfälligt fått sitt föräldra­­ansvar upphävt eller inte har full rättskapacitet utser domstolen en förmyndare för barnet som ska uppfostra och företräda det samt förvalta dess tillgångar i föräldrarnas ställe. Förmyndaren bör i första hand vara en person som rekommenderats av föräldrarna. Om ingen blivit rekommenderad utser domstolen en förmyndare bland barnets släktingar eller personer som står barnet eller familjen nära eller någon annan fysisk person. Om det inte finns några fysiska personer som kan utses till förmyndare lämnar domstolen uppdraget till en barnavårdsnämnd. Förmyndaren är ansvarig inför domstolen för uppfyllandet av detta uppdrag och är skyldig att lämna rapport till domstolen om det barn som ställts under förmyndarskap samt räkenskaperna för förvaltningen av barnets tillgångar. Förmyndaren har dock inte några underhållsskyldigheter i gentemot barnet. Vidare har förmyndaren inte något föräldraansvar; men förhållandet mellan en förmyndare och ett barn regleras ändå av bestämmelserna i familjelagstiftningen om barns och föräldrars rättigheter och skyldigheter. Alla förmyndarens beslut i viktiga frågor som gäller barnet kräver godkännande av domstolen.

Till börjanTill början

Familjelagstiftningen lämnar möjlighet att en del av de rättigheter och skyldigheter som hör till föräldraansvaret kan skötas av någon annan lämplig person. Det är till exempel tillåtet för domstolen att anförtro barnets omvårdnad åt en annan fysisk person, om denna person garanterar vederbörlig uppfostran och samtycker till att överta omvårdnaden av barnet. Om detta är fallet specificerar domstolen räckvidden för en sådan persons rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet.

Ett ytterligare alternativ är att överlämna barnet till ett fosterhem. Fosterföräldrarna utövar i sin skötsel av barnet i skälig omfattning föräldrarnas rättigheter och skyldigheter. Fosterföräldrarna har dock inte några underhållskyldigheter gentemot barnet och de får bara företräda barnet och ha hand om barnets angelägenheter i vanliga frågor.

I de fall där barnets ägarintressen kan vara hotade utser domstolen en god man för att öka skyddet av barnets tillgångar. Vidare måste en god man utses om domstolen har fattat ett beslut om att begränsa föräldraansvaret och den gode mannen kan utses om detta ligger i barnets intresse. En god man måste vara en fysisk person med full rättskapacitet, som är villig att åta sig uppdraget och vars levnadssätt borgar för att det kommer att utföras korrekt. Om någon fysisk person inte kan utses utser domstolen vanligen en barnavårdsnämnd som god man.

Om föräldrarna på grund av allvarliga orsaker inte kan trygga barnets uppfostran, eller om uppfostran inte vederbörligen kan tryggas på grund av allvarliga orsaker eller om barnets uppfostran är allvarligen hotad eller försummad, kan domstolen placera det i institutionell vård eller i en institution för barn i behov av omedelbar hjälp.

Till börjanTill början

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

I dessa fall föredrar man alltid att en överenskommelse nås mellan föräldrarna. I en överenskommelse är det nödvändigt att lösa frågan vem barnet ska anförtros till och hur föräldrarna ska bidra till barnets underhåll. Överenskommelsen måste dock godkänna av domstolen för att bli giltig. En överenskommelse kan också användas för att reglera barnets kontakt med föräldrarna; en sådan överenskommelse behöver dock inte godkännas av domstol. Om föräldrarna inte kan komma överens i viktiga frågor gällande föräldraansvaret avgör domstolen dessa frågor. Domstolen kan också fatta beslut i dessa frågor utan att ha fått någon ansökan om att göra det, om det handlar om ett minderårigt barn vars föräldrar inte bor tillsammans och som inte ingått någon överenskommelse om barnets underhåll och uppfostran. Vid en skilsmässa är en grundläggande förutsättning att man gör upp om vem som ska anförtros barnets uppfostran och hur var och en av föräldrarna ska bidra till barnets underhåll (vare sig det sker genom en överenskommelse eller ett domstols­avgörande).

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar, vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Om en överenskommelse som reglerar föräldraansvaret ska ersätta ett beslut av en domstol om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter i fråga om ett minderårigt barn under en period efter en skilsmässa (särskilt vad gäller vem som ska anförtros barnets uppfostran och hur föräldrarna var för sig ska bidra till barnets underhåll) måste den godkännas av domstol för att bli giltig. Överenskommelser om kontakten mellan föräldrarna och barnet kräver dock inte något sådant godkännande.

Till börjanTill början

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

I sådana fall är det möjligt att använda sig av medlare som finns vid alla distriktsdomstolar. De har till uppgift att försöka uppnå fredliga uppgörelser mellan parterna. De innehar en förmedlande roll i denna process.

Vid sidan av detta är det möjligt att använda rådgivningstjänster för äktenskap, familjer och interpersonella relationer där man kan få hjälp av kvalificerade psykologer och socialarbetare. Det finns också många ideella organisationer i Tjeckien som kan kontaktas i detta sammanhang.

När det gäller föräldraansvaret kan föräldrarna dessutom vända sig till barnavårds­nämnden.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domstolen besluta om när det gäller barnet?

Generellt kan det sägas att domstolen kan besluta om följande frågor när det gäller vårdnaden av barnet:

  1. Utbildning,
  2. adoption,
  3. förordnande av förmyndare/god man,
  4. underhåll.

Den vanligaste frågan domstolen måste ta ställning till är vem som ska ha hand om barnets uppfostran. Denna fråga behöver vanligen lösas vid en skilsmässa mellan föräldrarna. Det är oftast den ena föräldern som tar hand om vårdnaden av barnet. Framför allt beaktar domstolen barnets intresse med tanke på dess personlighet, föräldrarnas förmåga att sköta uppfostran samt andra relevanta faktorer. Om båda föräldrarna är kapabla att ta hand om barnet och om båda är intresserade av att uppfostra det, kan domstolen besluta om gemensam vårdnad av barnet eller delad vård, om detta ligger i barnets intresse och om denna lösning på ett bättre sätt säkerställer barnets behov. Domstolen har också rätt att avgöra vilket belopp var och en av föräldrarna måste bidra med till barnets underhåll. När underhållsbeloppet avgörs är det nödvändigt att beakta föräldrarnas tillgångar, förmåga och möjligheter, barnets berättigade behov och hur mycket var och en av föräldrarna personligen kommer att ta hand om barnet.

Till börjanTill början

Domstolen kan också avgöra frågor som rör regleringen av barnets uppfostran och underhåll utan föregående ansökan, under förutsättning att det rör sig om ett minderårigt barn. Precis som i de ovan nämnda frågorna kan domstolen också i ett beslut reglera barnets kontakt med sina föräldrar (kontakten kan begränsas eller förbjudas om det ligger i barnets intresse), sina far- och morföräldrar eller sina syskon.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta i alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Uppfostran och omvårdnaden av barnet är bara en av de rättigheter och skyldigheter som räknas in under föräldraansvaret. En förälder som inte anförtrotts barnets uppfostran, men heller inte fråntagits sitt föräldraansvar eller fått det begränsat på något sätt, har också i fortsättningen rätt att fatta beslut i grundläggande frågor som rör barnet.

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

Familjelagstiftningen särskiljer i samband med äktenskapsskillnad mellan gemensam vårdnad eller delad vård av barnet, under förutsättning att detta är till barnets bästa och att barnets behov på så sätt säkerställs på bästa sätt. Sådana beslut kan fattas om föräldrarna kan kommunicera och samarbeta sinsemellan när det gäller barnets uppfostran.

Gemensam vårdnad

Domstolen fattar beslut om gemensam vårdnad om barnets föräldrar bor tillsammans och gemensamt täcker en del av sina behov och om andra villkor är uppfyllda. I praktiken kan gemensam vårdnad utformas så att en förälder sköter barnets skol­behov och den andra barnets idrottsaktiviteter eller en ansvarar för språkstudierna, medan den andra tar hand om fritidsaktiviteterna. Båda föräldrarna ansvarar då för att ombesörja eventuell läkarvård och barnets materiella behov, som t.ex. mat, städning, klädvård och så vidare.

Till börjanTill början

Delad vård

Delad vård innebär att barnet växelvis bor hos den ena föräldern och sedan hos den andra under exakt definierade tidsperioder. Domstolen definierar samtidigt rättig­heterna och ansvaret under dessa växelvisa tidsperioder. Flyttningarna mellan föräldrarna sker oftast varje månad. Vid delad vård av barnet är det viktigt att föräldrarna bor nära varandra, särskilt med tanke på skolgången.

10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Man måste kontakta distriktdomstolen (i Brno stadsdomstolen) i det distrikt där barnet bor med eventuella ansökningar som gäller föräldraansvar. Domstolen kan också fatta beslut i frågor som gäller vårdnad av minderårig utan att någon sådan ansökan har lämnats in.

Vilka formaliteter som ska uppfyllas och vilka bilagor som ska bifogas beror på vilken typ av ansökan det handlar om. Som regel måste det tydligt anges vem som lämnar in ansökan, vilket barn som avses och vem som är svaranden. Vidare måste sökanden ange sitt yrkande, skälet för yrkandet och anföra bevis som styrker yrkandet. Ansökan måste innehålla alla viktigare handlingar i frågan – t.ex. födelseattest, äktenskapsattest, tidigare domstols­avgörande rörande barnet och så vidare. Ansökan måste lämnas in i så många kopior att varje part kan få ett eget exemplar och ett exemplar kan behållas av domstolen.

Om ansökan inte uppfyller de föreskrivna formaliteterna eller om någon av bilagorna saknas ålägger domstolen sökanden att korrigera detta.

Till börjanTill början

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

Domstolen får inleda förfaranden om vårdnaden av ett minderårigt barn utan att någon ansökan behöver ha lämnats in, men det är givetvis också möjligt att lämna in en sådan ansökan för att påbörja förfarandet.

Innan det slutgiltiga beslutet fattas, kan domstolen ålägga svaranden att betala underhåll eller att överlämna barnet i den andra förälderns vårdnad eller till en person som utsetts av domstolen i ett preliminärt beslut. starta nytt segment

I civilprocesslagen regleras vidare de särskilda förfarandena då minderåriga saknar omvårdnad eller där deras liv eller utveckling är allvarligt hotande eller kränkta. I sådana fall utfärdar domstolen på förslag av en behörig barnavårdsnämnd ett preliminärt utslag om att placera barnet under någon annan persons vårdnad. Efter en ansökan om ett sådant preliminärt utslag måste beslut fattas utan dröjsmål eller senast inom 24 timmar efter att ansökan lämnades in. Det preliminära utslaget förblir giltigt i tre månader från det att det blev verkställbart; om förfarandet i frågan började innan denna period löpt ut förblir det preliminära utslaget i kraft fram till dess att ett avgörande som avslutar förfarandet blivit verkställbart. När ett sådant avgörande väl antagits, verkställs det omedelbart, varvid domstolen samarbetar med lämpliga organ för att placera barnet i den utvalda personens vårdnad. Om barnet bor med någon annan person hämtas han eller hon från denna person.

Till börjanTill början

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Enligt lagen om domstolsavgifter är förfaranden om förmyndarskapsfrågor och domstolsmål angående vårdnad av minderåriga undantagna från domstolsavgifter. Käranden behöver därför inte betala några domstolsavgifter när han eller hon lämnar in en ansökan som gäller föräldraansvar.

Ersättningen för kostnader i samband med utnämnandet av en advokat är dock en annan sak. I detta fall är det möjligt för domstolen att besluta om kostnadsfritt rättsligt bistånd i enlighet med civilprocesslagen. Kostnadsfritt rättsligt bistånd lämnas om det är motiverat av personens situation, dvs. om personen i fråga är oförmögen att betala advokatarvodet. I praktiken avses här att den aktuella personen har bristande tillgångar eller lever i en ogynnsam social situation. ”Bristande tillgångar” och ”ogynnsam social situation” definieras med utgångspunkt i de villkor som generellt fastställs för befrielse från domstolsavgifter (arbetslöshet, invalid­bidrag, mamma- eller pappaledighet), men det är alltid nödvändigt att beakta de specifika omständigheterna i ett ärende.

Under förutsättning att kraven i lagen om advokatverksamhet uppfylls är det dess­utom möjligt att begära att advokatsamfundet ska medge kostnadsfri råd­givning.

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ja, det är möjligt att överklaga ett domstolsavgörande om föräldraansvar. Distrikts­domstolarna är behöriga domstolar i första instans för förfaranden gällande föräldraansvar. Regiondomstolarna (eller stadsdomstolen i Prag) behandlar eventuella överklaganden. Det går att överklaga domstolsavgörandet inom 15 dagar från det att man skriftligen delgivits det. Om ett korrigerande beslut fattats med avseende på beslutsdelen i beslutet löper tidsfristen för överklaganden från och med den tidpunkt då detta korrigerande beslut trädde i kraft. Ett överklagande anses också ha lämnats in i rätt tid även efter det att den 15 dagar långa tidsfristen löpt ut om käranden följt missledande anvisningar som lämnats av domstolen.

Till börjanTill början

Vidare måste det betonas att avgörandet kan vara preliminärt verkställbart, dvs. att det verkställas även om det inte vunnit laga kraft ännu på grund av att det över­klagats.

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

I Tjeckien måste man lämna in en eventuell ansökan om verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar till domstolen; förfarandet under verkställigheten av avgörandet regleras i civilprocesslagen.

I detta fall är det nödvändigt att lämna in en ansökan om verkställighet av avgörandet till distriktsdomstolen i det distrikt där den minderårige bor. En sådan ansökan, som måste innehålla all relevant information (namn på förpliktad part, berättigad part, skyldighetens räckvidd och innehåll, angivelse av tidsfristen för fullgörandet av skyldigheten och en specificering av den verkställbara exekutionstitel som ska verkställas), ska innefatta en kopia av avgörandet (eller en av domstol godkänd överenskommelse om uppfostran av en minderårig eller uppgörelse om kontakter med en minderårig) samt en bekräftelse om att det är verkställbart. Innan den fattar beslutet om verkställighet av avgörandet ålägger domstolen den part som vägrar att efterleva domstolsavgörandet, eller som försummar att följa en av domstolen godkänd överenskommelse om uppfostran av en minderårig, eller en överens­kommelse som reglerar kontakten med en minderårig, att acceptera domstols­avgörandet eller den av domstolen godkända överenskommelsen. När domstolen ålägger den aktuella parten att göra detta uppmärksammar den parten i fråga om följderna av att underlåta att uppfylla de skyldigheter som fastställs i avgörandet eller överenskommelsen. Vid särskilda omständigheter kan dock domstolen besluta om verkställighet genom hämtning av barnet också utan att göra något åläggande. I detta skede i förfarandet kan domstolen också begära att den relevanta barnavårdsnämnden ska delta. Om begäran om efterlevnad inte hörsammas utdömer domstolen böter för den part som inte frivilligt lyder avgörandet eller den av domstol godkända överenskommelsen om föräldraansvar. Böter kan också utdömas upprepade gånger, men en enskild bot får inte överstiga 50 000 tjeckiska kronor. Vid sidan av detta kan domstolen, på grundval av avgörandet eller överenskommelsen, fatta beslut om hämtning av barnet från en av parterna och överlämna det i den parts vårdnad som anförtrotts uppfostran i enlighet med avgörandet eller överenskommelsen, eller till vilken barnet ska återföras, eller till den part som enligt avgörandet eller överenskommelsen beviljats rätten att ha kontakt med barnet.

Till börjanTill början

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Tjeckien? Vilken handläggnings­form tillämpas i dessa fall?

Domstolsavgöranden om föräldraansvar som har meddelats i andra länder får rättsverkan i Tjeckien i enlighet med lagen om internationell civil- och processrätt, under förutsättning att de har vunnit laga kraft i enlighet enligt intyg från det behöriga utländska organet och erkänts av de tjeckiska organen, med de undantag som närmare anges i lagen. När dessa villkor väl uppfyllts är förfarandet analogt med verkställig­heten av ett avgörande som meddelats av en tjeckisk domstol – se svaret på den förra frågan. Vårt organ erkänner alla sådana utländska avgöranden efter kontroll av att de uppfyller erforderliga villkor. Det tjeckiska organet erkänner ett avgörande utan att någon särskild förklaring utfärdas varför det aktuella avgörandet behandlas på samma sätt som ett avgörande som utfärdats av vårt organ.

Internationella konventioner som reglerar denna fråga och som är bindande för Tjeckien måste respekteras och har företräde framför den inhemska lagstiftningen.

16. Till vilken domstol i Tjeckien ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall?

Liksom redan ovan angivits behöver erkännandet av utländska avgöranden i frågor som rör föräldraansvar inte ske via någon särskild förklaring av det tjeckiska organet om avgörandet och erkännandet av det utländska avgörandet föregås inte av något särskilt förfarande. I lagen om internationell civil- och processrätt föreskrivs att utländska avgöranden inte får erkännas eller verkställas om detta skulle stå i strid mot den allmänna ordningen i Tjeckien. I sådana fall är det nödvändigt att lämna in en ansökan för detta ändamål till behörig domstol (se ovan – fråga 10 och 14).

Till börjanTill början

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Tjeckien eller har olika medborgarskap?

I lagen om internationell civil- och processrätt anges att relationerna mellan föräldrar och barn, inklusive uppfostran och underhåll, regleras av lagstiftningen i det land där barnet är medborgare. Om barnet bor i Tjeckien kan dessa relationer bedömas i enlighet med tjeckisk lagstiftning, om detta ligger i barnets intresse.

Lagen föreskriver vidare att tjeckiska domstolar har behörighet i alla frågor som rör uppfostran och underhåll av minderåriga och alla dithörande frågor, under förutsättning att barnen i fråga är tjeckisk medborgare, också om de är bosatta utomlands. Tjeckiska konsulära myndigheter kan också åta sig vårdanden av tjeckiska minder­åriga barn som bor utomlands och som inte är i sina föräldrars vård och de kan göra detta i samma utsträckning som domstolens behörighet, under förutsättning att det land där barnet bor erkänner denna behörighet. När det gäller frågor som avser minderåriga barn från andra länder som bor i Tjeckien vidtar tjeckiska domstolar bara åtgärder som är nödvändiga för att skydda dessa barns person och tillgångar och informerar därefter myndigheterna i den minderåriges hemland om dessa åtgärder. Om myndigheten i barnets hemland inte ändrar den minderåriges levnads­omständigheter inom rimlig tid gör den tjeckiska domstolen detta. Vid beslut som upplöser äktenskapet mellan föräldrarna till ett minderårigt barn som bor i Tjeckien reglerar domstolen föräldrarna rättigheter och skyldigheter gentemot barnet för perioden efter skilsmässan, under förutsättning att barnet ska stanna i Tjeckien och om barnets hemland inte vidtar någon annan åtgärd.

Till börjanTill början

Beträffande denna fråga är det dock nödvändigt att påpeka att de ovannämnda bestämmelserna i lagen om internationell civil- och processrätt endast tillämpas under förutsättning att de stämmer överens med de internationella fördrag som Tjeckien är bunden av. Den 4 mars 1999 undertecknade Tjeckien Haag­konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn. I denna konvention anges att domstolar eller administrativa organ i den fördragsslutande stat där barnet vanligtvis bor är bemyndigade att vidta åtgärder att skydda barnets person eller tillgångar. Med undantag för artikel 7 är det organen i den fördragsslutande stat där barnet har sitt nya hemvist som är behöriga. När de fördragsslutande staternas organ utövar sin behörighet vad gäller skyddet av barnet och dess tillgångar tillämpar de sin egen lagstiftning. Om skyddet av barnets person eller tillgångar så kräver kan de dock undantagsvis använda eller beakta lagstiftningen i ett annat land till vilket en bestämd situation är relaterad på ett grundläggande sätt. Om barnet får ett nytt hemvist i en annan fördragsslutande stat omfattas villkoren för användningen av åtgärder, som vidtagits i det land där barnet ursprungligen bodde, av lagstiftningen i det nya landet från och med den tidpunkt när barnet fick ett nytt hemvist. Ett erkännande eller en annullering av det rättsliga föräldraansvaret (utan ingripande av domstol eller ett administrativt organ) omfattas av lagstiftningen i det land där barnet har sitt hemvist. Ett erkännande eller en annullering av föräldraansvaret i enlighet med en överens­kommelse eller en ensidig rättshandling (utan ingripande av domstol eller ett administrativt organ) omfattas av lagstiftningen i det land där barnet hade sitt hemvist vid den tidpunkt då överenskommelsen eller den unilaterala rätts­handlingen trädde i kraft. Det föräldraansvar som finns i enlighet med lagstiftningen i det land där barnet hade sitt hemvist, är fortsatt i kraft efter ändringen av barnets hemvist till ett annat land. Om barnet får ett nytt hemvist kommer det rättsliga erkännandet av föräldraansvaret för en person, som fram till dess inte har haft några sådant ansvar, att omfattas av lagstiftningen i det land där barnet har sitt nya hemvist. Utövandet av föräldraansvar omfattas av lagstiftningen i det land där barnet har sitt hemvist. Om barnet får ett nytt hemvist omfattas det av lagstiftningen i det land där det har sitt nya hemvist.

Bindande är vidare också konventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verk­­­­ställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet samt Europeiska konventionen av den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgör­anden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård om barn.

Ytterligare information

Länkar till webbplatser

Domstolar i Tjeckien ceština - English

Europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område – informationsblad om föräldraansvar

Rådgivningstjänster för äktenskap, familjer och interpersonella relationer ceština

« Föräldraansvar - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket