Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Belgien

Senaste uppdatering: 15-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet föräldraansvar i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller barnet? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Sverige? Hur handläggs frågan i sådana fall? 15.
16. Till vilken domstol i Belgien ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Hur handläggs frågan i sådana fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Belgien eller om de har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet föräldraansvar i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

De viktigaste reglerna om föräldramyndighet återfinns i artiklarna 371–387b i civillagen (Code civil). I artikel 203 första stycket i civillagen fastställs även vissa plikter som åligger föräldrarna (bostad, underhåll, tillsyn, uppfostran och utbildning – den sistnämnda skyldigheten kan emellertid fortsätta även efter barnets myndighetsålder).

Barnet kvarstår under faderns och moderns förmynderskap till dess att det uppnår myndighetsålder (18 år) eller tills underhållsskyldigheten upphör. När det gäller de olika aspekterna av föräldramyndigheten skiljer man mellan myndighet över barnets person, förvaltning av barnets tillgångar och slutligen vissa rättigheter som hänger samman med föräldramyndigheten. Myndigheten över barnets person delas upp i vårdnadsrätten, som består i att ”bo” tillsammans med barnet (dvs. att vårda barnet, ha tillsyn över det, fatta beslut om dess uppfostran till följd av att barnet bor hos föräldern), och rätten till uppfostran (som består i att fatta beslut som rör barnets underhåll, uppfostran och utbildning).  När det gäller förvaltningen av barnets tillgångar skiljer man mellan rätten att förvalta barnets tillgångar och nyttjanderätten enligt lag till barnets tillgångar. Slutligen kan föräldrar i vissa fall även ha befogenheter i fråga om barnets äktenskap, adoption och myndighetsålder.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Föräldramyndigheten över det minderåriga barnets person utövas normalt av båda föräldrarna gemensamt. Oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte, eller om de är gifta eller inte, utövar de gemensamt de olika befogenheter som hänger samman med föräldramyndigheten (artiklarna 373 och 374 i civillagen), om släktskapet med barnet har fastställts för dem båda.

Till börjanTill början

Om släktskapet inte har fastställts för den ena föräldern eller om en av dem har avlidit, är frånvarande eller inte är i stånd att ge uttryck för sin mening, utövar den andra föräldern ensam denna myndighet.

Behörig domstol kan emellertid i vissa fall ge en av föräldrarna ensam vårdnad över barnet.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Om föräldrarna inte kan komma överens om hur barnets boende ska organiseras eller kan enas om viktiga beslut som rör barnets hälsa, uppfostran, utbildning, fritid eller religiösa eller filosofiska hemvist, eller om domstolen anser att avtalet strider mot barnets intresse, kan den ge en av föräldrarna ensam vårdnad över barnet. Den andra föräldern behåller i så fall på vissa bestämda villkor umgängesrätten med barnet och rätten att utöva tillsyn över barnets uppfostran. Om varken fadern eller modern är i stånd att utöva föräldramyndigheten utses en förmyndare (artikel 375 i civillagen).

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 

Föräldrarnas separation eller skilsmässa har i princip ingen inverkan på föräldramyndigheten, men föräldrarnas separation kan leda till att det blir omöjligt att gemensamt utöva föräldramyndigheten. Den lagfästa principen är att barnets båda föräldrar gemensamt utövar föräldramyndigheten (se punkt 2). Domstolen kan emellertid i enlighet med artikel 374 i civillagen besluta att ge en av föräldrarna ensam vårdnad på de villkor som anges i den ovanstående artikeln (se punkt 3).

Till börjanTill början

Föräldrarna kan givetvis enas om hur föräldramyndigheten ska utövas, med hänsyn till barnets intresse.

Formerna för barnets boende, mantalsskrivningsort samt föräldrarnas bidrag till barnets underhåll, uppfostran och utbildning måste också fastställas.

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 

Parterna är inte skyldiga att vända sig till domstol utan kan ingå ett avtal som reglerar frågan om föräldramyndighet över barnet. Om de önskar att vid behov kunna verkställa beslutet bör de inge avtalet till behörig domstol som undersöker om barnets intresse beaktas.  

Beroende på det enskilda fallet och typen av separation ska parterna vända sig antingen till den fredsdomare som reglerar brådskande och provisoriska åtgärder i samband med makars eller lagligen sammanboendes preliminära äktenskapsskillnad (artiklarna 223 och 1479 i civillagen) eller till ungdomsdomstolen, i enlighet med artikel 387a i civillagen, som fattar alla beslut som rör föräldramyndigheten över barnet, alternativt till förstainstansrätten och den domstol som handlägger parternas äktenskapsskillnad.

Vid äktenskapsskillnad till följd av djup och varaktig söndring i äktenskapet (se ”Äktenskapsskillnad - Belgien”) kan parterna när som helst under förfarandets gång begära att domstolen ska godkänna avtalet om interimistiska åtgärder rörande barnen. Domstolen kan vägra att godkänna avtalet om det strider mot barnens intresse. Om det inte finns något avtal eller om det bara finns ett partiellt avtal är det den domstol som ska besluta om interimistiska åtgärder som reglerar frågan.  Parterna kan även vända sig direkt till den domstol som beslutar om interimistiska åtgärder. Efter äktenskapsskillnaden utövas myndigheten över barnet och förvaltningen av dess tillgångar av föräldrarna gemensamt eller av den av föräldrarna som tillerkänts vårdnaden i kraft av de ovannämnda besluten. Ungdomsdomstolen (tribunal de la jeunesse) kan dock på begäran av föräldrarna eller av en av dem eller av åklagarmyndigheten ändra alla beslut som rör föräldramyndigheten.

Till börjanTill början

Vid äktenskapsskillnad i samförstånd (se ”Äktenskapsskillnad - Belgien”) ska parterna i avtal som ingås före äktenskapsskillnaden ange vad som ska gälla i fråga om föräldramyndigheten (utövande av föräldramyndigheten, umgängesrätten, förvaltning av barnets tillgångar) samt respektive parts bidrag till barnets underhåll, uppfostran och utbildning under skilsmässoprocessen och efteråt. Åklagarmyndigheten utfärdar ett yttrande och domstolen kan upphäva eller ändra bestämmelser som strider mot minderåriga barns intressen. Domstolen meddelar dom på äktenskapsskillnad och godkänner avtalen om minderåriga barn.

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Den domstol där talan har väckts får med parternas samtycke föreslå familjemedling. En sådan begäran kan också inges av parterna själva (artikel 1734 i processlagen). Medlarens uppgift är att försöka komma fram till ett partiellt eller fullständigt avtal. Domstolen får endast vägra att godkänna avtalet om detta strider mot grundläggande rättsprinciper eller om det, i fråga om avtal som ingåtts efter en familjemedling, strider mot barnens intresse.  Alla parter kan dessutom föreslå utomrättslig medling (artikel 1730 i processlagen). Ett avtal som ingås med hjälp av en godkänd medlare kan godkännas även på de villkor som anges ovan.

Slutligen är det inget som hindrar att parterna anlitar experter (socialassistent, psykolog, barnpsykiater) för att få ett expertutlåtande eller begär att en expert utses inom ramen för det rättsliga förfarandet. Inom ramen för det ovannämnda förfarandet kan åklagarmyndigheten begära att socialtjänsten anlitas för att inhämta upplysningar om barnen, och domstolen måste också ta hänsyn till de synpunkter som barnen framför (artikel 931 i processlagen).

Till börjanTill början

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller barnet? 

Domstolen måste fatta beslut om vem som ska utöva föräldramyndigheten. Detta är givetvis avhängigt av föräldrarnas önskemål, barnets önskemål om det har uppnått en ålder där det är i stånd att säga sin mening samt situationen och omständigheterna i det enskilda fallet. Om föräldrarna inte kan enas i fråga om barnet (barnets boende, viktiga beslut om dess hälsa, uppfostran, utbildning, fritid, barnets religiösa eller filosofiska hemvist), eller om domstolen anser att avtalet förefaller att strida mot barnets intresse, kan den tillerkänna en av föräldrarna ensam vårdnad över barnet. Den kan också fatta beslut om barnets uppfostran som annars endast skulle kunna fattas med föräldrarnas samtycke. Domstolen ska fastställa de villkor enligt vilka den förälder som inte har vårdnaden över barnet ska upprätthålla personliga förbindelser med barnet – som endast får förvägras av synnerligen allvarliga skäl.

Den förälder som inte har vårdnaden över barnet bibehåller rätten att övervaka barnets uppfostran. Om han eller hon inte får de upplysningar som är nödvändiga för detta av den andra föräldern eller av tredje man kan vederbörande av hänsyn till barnets bästa vända sig till ungdomsdomstolen.

I samtliga fall ska domstolen besluta om formerna för barnets boende liksom var barnet ska vara mantalsskrivet.

Domstolen kan även uppmanas att besluta om bidraget till barnets underhåll, uppfostran och utbildning.

Till börjanTill början

Parterna kan hänskjuta vissa frågor till domstolen, t.ex. när det gäller fördelningen av lovperioder mellan föräldrarna, uppdelningen av vissa utgifter, skolinskrivningen, etc. beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 

Det förhållandet att en av föräldrarna har ensam vårdnad innebär inte att vederbörande har ensam beslutsrätt om allt som rör barnet. Det är nödvändigt att se till vad som överenskommits i det enskilda fallet. Den andra föräldern bibehåller dessutom rätten att övervaka barnets uppfostran (se punkt 7). Att flytta med barnet utan att meddela den andra föräldern kan få konsekvenser för barnets boende, umgängesrätten m.m. Den part som inte har underrättats om detta eller som inte går med på detta kan vända sig till ungdomsdomstolen (artiklarna 374 och 387a i civillagen) eller, i brådskande fall, till den domstol som beslutar om interimistiska åtgärder (artikel 584 i processlagen).

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

Detta betyder att de båda har och fortsatt kommer att ha de rättigheter som följer av föräldramyndigheten (omvårdnaden om barnet, rätten till barnets uppfostran, till att förvalta och använda nyttjanderätten enligt lag till barnets tillgångar), och ingen av föräldrarna får ensam fatta ett beslut som hindrar den andra föräldern att utöva sina rättigheter. Han eller hon måste således få den andra förälderns samtycke för att kunna agera. När det gäller t.ex. omvårdnaden om barnet ska emellertid den förälder hos vilken barnet bor fatta de beslut som är nödvändiga i fråga om dagliga rutiner, umgängesregler etc. Vad beträffar tredje man (i god tro) anses var och en av föräldrarna agera med den andra förälderns samtycke när han eller hon ensam utför en handling med stöd av föräldramyndigheten (artikel 373 i civillagen).

Till börjanTill början

10. Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill ansöka om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet (se punkt 5). Det kan vara ungdomsdomstolen (artikel 387a i civillagen) - och i så fall domstolen på den ort där barnet är bosatt -, fredsdomaren (artiklarna 223 och 1479 i civillagen och artikel 594 punkt 19 i processlagen (fredsdomaren är även behörig vad gäller förmynderskap för minderåriga - artikel 594 punkt 6 i processlagen), förstainstansrättens ordförande i interimistiska beslut om äktenskapsskillnad (artikel 1280 i processlagen) eller skilsmässodomstolen. Beroende på det enskilda fallet inges begäran genom en framställan eller stämning. Beroende på åtgärd måste vissa handlingar åtfölja ansökan.

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 

Domstolen fattar beslut på begäran av parterna. Minderårig som är i stånd att bilda sig en egen uppfattning får höras under loppet av hela det förfarande som berör honom eller henne, på egen begäran eller på beslut av domstolen (artikel 931 i processlagen).  Det går att ansöka om ett påskyndat förfarande (artikel 584 i processlagen) hos ordföranden för den domstol som fattar det provisoriska beslutet.  

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Bestämmelserna i allmän rätt gäller (se Rättshjälp - Belgien).  

Till börjanTill början

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Vid äktenskapsskillnad i samförstånd enas parterna om villkoren för föräldramyndigheten, åklagarmyndigheten avger sitt yttrande och domstolen godkänner avtalen och fattar beslut om äktenskapsskillnad. Frågan om överklagande saknar i princip relevans.

Det går att överklaga ett beslut om föräldramyndigheten inom en tidsfrist på normalt en månad. Denna tidsfrist löper från och med tillkännagivandet av domen eller delgivningen av denna (överklagan av ett beslut som meddelats efter ansökan från en av parterna). Ibland uppskjuts domens avgörande (t.ex. på åklagarmyndighetens begäran) för att förlänga tidsfristen.

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 

Det är den domstol som har fastställt barnets boendeperioder hos var och en av föräldrarna eller som har fastställt en förälders eller tredje parts umgängesrätt – såvida inte saken under mellantiden har anhängiggjorts vid någon annan domstol – som beslutar om eventuella tvångsåtgärder. Domstolen ska fastställa hur dessa åtgärder – som ska ta hänsyn till barnets intresse – ska utformas liksom villkoren för deras genomförande och ska om den bedömer det nödvändigt utse de personer som ska ha rätt att åtfölja exekutionstjänstemannen när beslutet ska verkställas. Domstolen kan besluta om ett vite för att säkerställa att beslutet följs.

Till börjanTill början

För att talan ska väckas vid domstol krävs att flera villkor är uppfyllda beroende på vilken domstol som är behörig att verkställa beslutet (överlämnande av avgöranden eller skrivelse till ungdomsdomstolens protokollförare eller förstainstansrättens ordförande, kontradiktorisk ansökan hos fredsdomaren eller ungdomsdomstolen vid underlåtelse att följa avtal om äktenskapsskillnad i samförstånd och ensidig ansökan i absolut nödvändiga fall). Beslut som fattas kan verkställas omedelbart. Registrering av ansökan är kostnadsfri.

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Sverige? Hur handläggs frågan i sådana fall?

I kraft av förordning (EG) nr 2201/2003, kallad Bryssel IIa, erkännas sedan den 1 mars 2005 i princip alla beslut om föräldraansvar som fattats i en medlemsstat (utom Danmark) fullt ut. För att de ska kunna verkställas krävs emellertid, utom vad gäller beslut om besöksrätt och beslut om återbördande av bortförda barn, att det inges en verkställighetsförklaring till förstainstansrättens ordförande som beslutar i enlighet med formerna för förenklade förfaranden.

Detta förenklade förfarande tillämpas emellertid inte på beslut som fattats före den dagen utanför ramen för ett mål om äktenskapsskillnad. I sådana fall bör det ordinarie förfarandet för erkännande och verkställighet följas.

16. Till vilken domstol i Belgien ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Hur handläggs frågan i sådana fall?

Vilken berörd person som helst kan vända sig till tribunal de première instance (förstainstansrätten) för att få ett beslut om icke-erkännande av domar som avkunnats i utlandet.  Denna domstol kan förklara ärendet vilande om det berörda beslutet har överklagats i ursprungslandet.

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Belgien eller om de har olika medborgarskap?

De belgiska domstolarna tillämpar i princip lagen där barnet har sin fasta hemvist.

Lagen i den stat där barnet är medborgare tillämpas emellertid om lagen i det land där barnet har sin fasta hemvist inte gör det möjligt att sörja för det nödvändiga skyddet av barnets person eller tillgångar.  Belgisk rätt tillämpas om det skulle visa sig materiellt eller juridiskt omöjligt att vidta de åtgärder som föreskrivs i tillämplig utländsk rätt.

Ytterligare information

Pagina Web : www.juridat.be français - Nederlands.

« Föräldraansvar - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket