Europeiska Kommissionen > ERN > Föräldraansvar > Österrike

Senaste uppdatering: 03-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Föräldraansvar - Österrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken? 1.
2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn? 2.
3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe? 3.
4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden? 4.
5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande? 5.
6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol? 6.
7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar? 7.
8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern? 8.
9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken? 9.
10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas? 10.
11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål? 11.
12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 12.
13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar? 13.
14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan? 14.
15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Österrike? 15.
16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall? 16.
17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Österrike eller har olika medborgarskap? 17.

 

1. Vad innebär det juridiska begreppet ”föräldraansvar” i praktiken?

I österrikisk familjerätt används inte begreppet Elterliche Verantwortung (föräldraansvar) , utan begreppet Obsorge (vårdnad). Med vårdnad avser man i lagen rätt och skyldighet att vårda och uppfostra det underåriga barnet, att förvalta dess tillgångar och att företräda det gentemot andra personer i alla avseenden. Föräldrarna ska fullgöra dessa skyldigheter och utöva dessa rättigheter i samförstånd.

2. Vem har som regel föräldraansvaret för ett barn?

Fadern och modern får automatiskt gemensam vårdnad om ett barn fött inom äktenskapet från födelsen. För barn födda utom äktenskapet får modern automatiskt vårdnad om barnet från födelsen. Detta följer direkt av lagen och kräver inte domstolsbeslut.

3. Om föräldrarna är olämpliga eller ovilliga att utöva föräldraansvaret, kan någon annan person då utses i deras ställe?

Om föräldrarna (eller andra vårdnadshavare) äventyrar barnets välfärd, kan domstol frånta dem vårdnaden helt eller delvis och överföra den på någon annan lämplig person. Denna person ska i första hand väljas bland barnets släktingar och därnäst bland andra närstående personer. Om det inte finns någon annan lämplig person ska domstolen överföra vårdnaden på barn- och ungdomsskyddsmyndigheten (Jugendwohlfahrtsträger). Men myndigheten är även i andra fall skyldig att vid fara i dröjsmål vidta lämpliga åtgärder, men måste då i efterhand anmäla detta till domstol. Avgörande för om barn- och ungdomsskyddsmyndigheten får vårdnaden är om barnets välfärd äventyras, inte om det är föräldrarna som är orsak till detta. Det viktiga är att tillvarata barnets intressen på bästa möjliga sätt.

Till börjanTill början

Överförandet av vårdnaden kan även grundas på ett avtal mellan föräldrarna och myndigheten. I sådana fall kan föräldrarna ensidigt återkalla sitt samtycke.

Barn- och ungdomsskyddsmyndigheten kan också anförtro vårdnaden åt andra personer och eventuellt placera barnet hos lämpliga fosterföräldrar eller på en institution.

4. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar, hur löses frågan om föräldraansvar då för framtiden?

Skillnad görs mellan barn födda inom och utom äktenskapet.

1. Om föräldrarna till ett barn fött inom äktenskapet flyttar isär

Sedan lagen om ändring av barnrättslagen (Kindschaftsrechts-Änderungsgesetz 2001) trädde i kraft den 1 juli 2001 har föräldrar stort utrymme att själva besluta i vårdnadsfrågor efter en äktenskapsskillnad. Efter en äktenskapsskillnad fortsätter i princip båda föräldrarna att ha gemensam vårdnad om underåriga barn födda inom äktenskapet. Om båda föräldrarna vill fortsätta att ha full vårdnad som under bestående äktenskap, måste de dock inom skälig tid lämna in ett avtal om var barnet huvudsakligen ska bo till domstol. Domstolen godkänner avtalet om det är förenligt med barnets bästa. Om inget avtal upprättas inom skälig tid efter äktenskapsskillnaden eller om avtalet inte tillgodoser barnets behov, avgör domstol (om en uppgörelse i godo inte kan nås, eventuellt efter medling) vilken av föräldrarna som ensam ska ha vårdnaden.

Föräldrarna kan dock även på förhand komma överens om att endast en av dem ska ha vårdnaden efter äktenskapets upplösning.

Till börjanTill början

Om båda föräldrarna ska ha vårdnaden kan endera av dem när som helst ansöka om att den gemensamma vårdnaden ska upphävas. Domstolen ska då med hänsyn till barnets bästa anförtro vårdnaden åt endast en av föräldrarna.

2. Om föräldrarna till ett barn fött utom äktenskap flyttar isär

Även sambor som har barn tillsammans kan få gemensam vårdnad. Föräldrar till ett utomäktenskapligt barn, vilka lever med barnet i gemensamt hem, kan ansöka om gemensam vårdnad hos domstol. Domstolen anförtror vårdnaden åt båda föräldrarna om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa. Om samborna separerar gäller vad som sagts under 1 ovan om vårdnad vid skilsmässa. Sambor som har gemensamt barn har därmed i princip samma möjligheter att själva besluta i vårdnadsfrågor som föräldrar till ett barn fött inom äktenskapet.

5. Om föräldrarna avtalar om föräldraansvar vilka krav måste då vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Avtal mellan föräldrar som avviker från vårdnadsreglerna i lagen ska godkännas av vårdnadsdomstol (Pflegschaftsgericht).

6. Om föräldrarna inte kan enas i frågor om föräldraansvar, vilka alternativa tvistlösningsmetoder finns då för att lösa tvisten utom domstol?

Domstolen måste alltid försöka nå en uppgörelse i godo, eventuellt efter medling.

7. Om föräldrarna vänder sig till domstol, vilka frågor kan domaren besluta om när det gäller föräldraansvar?

Om båda föräldrarna ska ha vårdnaden kan endera av dem när som helst ansöka om att den gemensamma vårdnaden ska upphävas. Domstolen ska då med hänsyn till barnets bästa anförtro vårdnaden åt endast en av föräldrarna. Däremot kan domstolen inte besluta om gemensam vårdnad mot föräldrarnas (eller en av föräldrarnas) vilja.

Till börjanTill början

Bor en av föräldrarna inte tillsammans med sitt underåriga barn, har denna förälder och barnet rätt att umgås. Föräldrarna kan själva komma överens om hur umgängesrätten ska utövas. Kan de inte enas, kan domstol besluta om umgängesrätten. Domstolen ska ta hänsyn till barnets önskemål och barnets bästa. Domstolen kan vid behov begränsa umgänget eller helt förbjuda det.

Vid krav på underhållsbidrag ska domstolen med hänsyn till de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet anpassa underhållet dels till barnets rimliga behov, dels till den underhållsskyldiga förälderns betalningsförmåga.

8. Om domstolen beslutar att en förälder ska ha ensam vårdnad, innebär detta att han eller hon kan besluta om alla frågor som rör barnet utan att samråda med den andra föräldern?

Biologiska föräldrar som inte är vårdnadshavare behåller viss rätt till kontakt med barnet, till exempel umgängesrätt (se svaret på fråga 7). Dessutom har den förälder som inte har vårdnaden rätt att bli informerad om viktiga angelägenheter av den andra föräldern för att kunna vara delaktig i barnets utveckling. Sådana viktiga angelägenheter kan t.ex. gälla barnets sjukdomar, skolresultat, framgångsrikt avslutad yrkesutbildning, men även språkferier utomlands eller en längre bortovaro från hemorten. Byte av bostadsort – inom landet eller till utlandet – kan ske utan medgivande av den förälder som inte har vårdnaden, om han eller hon underrättas. Underrättelsen ska lämnas i så god tid att den förälder som inte har vårdnaden kan uttala sig om planerna. Domstolen ska ta hänsyn till denna åsikt om den bättre tillgodoser barnets bästa. Om den förälder som har vårdnaden systematiskt saboterar utövandet av umgängesrätten eller regelmässigt försummar att informera den andra föräldern, kan domstolen vidta lämpliga åtgärder, antingen efter ansökan eller, om barnets bästa äventyras, på eget initiativ. Omvänt kan domstolen begränsa eller helt dra in rätten till umgänge och information, om utövandet av dessa rättigheter allvarligt äventyrar barnets bästa.

Till börjanTill början

9. Om domstolen beslutar om gemensam vårdnad, vad innebär det i praktiken?

Domstolen kan, som sagt, inte besluta om gemensam vårdnad mot föräldrarnas (eller den ena förälderns) vilja. Föräldrarna måste alltid vara överens om gemensam vårdnad. Är de inte det, ska domstolen med beaktande av barnets bästa anförtro vårdnaden åt endast en av föräldrarna.

Vårdnaden har två sidor. Inåt, gentemot barnet, består den av vård, uppfostran och egendomsförvaltning. Utåt i att företräda barnet gentemot utomstående.

Vårdnadshavarna ska utöva vårdnaden i samförstånd. Vid oenighet i en fråga som är viktig för barnet kan endera av föräldrarna gå till domstol, som kan vidta lämpliga åtgärder.

Vid gemensam vårdnad är som regel var och en av föräldrarna behörig att ensam företräda barnet utåt (t.ex. vid utfärdande av pass eller anmälan till skola). Det innebär att en förälder, även mot den andra förälderns vilja, utåt kan handla på barnets vägnar med giltig verkan. Men om föräldrarna samtidigt vidtar motstridiga åtgärder är bådas handlingar utan verkan. I vissa frågor krävs emellertid medgivande från den andra föräldern. Dit hör exempelvis ändring av barnets förnamn eller efternamn, överlämnande i annans vård och medborgarskapsbyte.

I särskilt viktiga ekonomiska frågor krävs dessutom godkännande av domstol.

10. Till vilken domstol ska jag vända mig om jag vill inleda en rättegång om föräldraansvar? Vilka formaliteter måste uppfyllas och vilka dokument ska bifogas?

Ansökan om överföring av vårdnaden ska göras till underrätten (Bezirksgericht) på den ort där barnet har hemvist. Har barnet inte hemvist i Österrike, ska ansökan göras till underrätten på den ort där han eller hon uppehåller sig. Om barnet inte uppehåller sig i Österrike, ska ansökan göras till domstolen på den ort där barnets rättslige företrädare har hemvist. Om inte heller denne har hemvist i landet, ska ansökan göras till domstolen på den ort där en av föräldrarna har hemvist. I övriga fall är Bezirksgericht Innere Stadt Wien behörig.

Till börjanTill början

Ansökan handläggs som ett domstolsärende (s.k. frivillig rättsvård) , som används för ärenden där det som regel inte råder tvist mellan två parter med motstående intressen. Inga särskilda formaliteter krävs. Det finns inga krav på att några handlingar ska bifogas ansökan, men man bör bifoga alla handlingar som stöder denna.

11. Vilken handläggningsform tillämpas i dessa fall? Finns det möjlighet till snabbare handläggning vid fara i dröjsmål?

Vårdnadsärenden handläggs som domstolsärenden (frivillig rättsvård) (se ovan). Även i sådana ärenden kan provisoriska säkerhetsåtgärder beslutas.

12. Kan jag få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Man kan få rättshjälp i vårdnadsärenden. De allmänna bestämmelserna om rättshjälp gäller (se faktabladet ”Rättshjälp i Österrike”).

13. Är det möjligt att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Underrätternas vårdnadsavgöranden kan överklagas till högre instans, Landesgericht. Landesgerichts dom kan endast överklagas till högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) om avgörandet är beroende av en materiellt- eller processrättslig fråga av stor betydelse för en enhetlig rättskipning, rättssäkerheten eller rättsutvecklingen, till exempel därför att underinstansen har avvikit från högsta domstolens praxis, rättspraxis saknas eller inte är enhetlig.

14. I vissa fall kan det vara nödvändigt att begära verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar. Vilken domstol ska jag i så fall vända mig till och hur handläggs frågan?

Vårdnadsdomar verkställs enligt reglerna för frivillig rättsvård (19 § i Außerstreitgesetz). Tvångsverkställighet kan ske med hjälp av lämpliga tvångsmedel.

Till börjanTill början

15. Vad ska jag göra för att få ett avgörande om föräldraansvar som meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i Österrike?

Mellan EU-medlemsstaterna (med undantag av Danmark) gäller rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn (EGT L 160, 30. 6. 2000, s. 19). Förordningen innebär att vårdnadsavgöranden som meddelas i en medlemsstat med avseende på makars gemensamma barn i samband med mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering (upphävande och ogiltigförklaring) av äktenskap ska erkännas och verkställas i alla andra medlemsstater.

En förutsättning för verkställighet är att en verkställbarhetsförklaring utfärdas i Österrike för det utländska vårdnadsavgörandet. Ansökan om verkställbarhetsförklaring ska lämnas in till underrätten (Bezirksgericht) på den ort där sökanden eller barnet har hemvist. Om sökanden och barnet saknar hemvist i Österrike, är domstolen på verkställighetsorten behörig. Ansökan om verkställbarhetsförklaring ska innehålla en kopia av avgörandet och ett intyg utfärdat av den utländska domstol som meddelat avgörandet. Om avgörandet meddelats i ena partens frånvaro (s.k. tredskodom) ska ytterligare handlingar lämnas in (se artikel 32. 2 i förordningen).

Ärenden om erkännande kan dessutom handläggas av de domstolar som anges i 109 § andra stycket i domstolslagen (Jurisdiktionsnorm). Behörig är domstolen på den ort där den rättsliga företrädaren har hemvist. Om denne saknar hemvist i Österrike och det rör sig om en underårig, är domstolen på den ort där en av föräldrarna har hemvist behörig. I övriga fall är Bezirksgericht Innere Stadt Wien behörig.

16. Till vilken domstol ska jag vända mig för att motsätta mig erkännande och verkställighet av ett avgörande om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilken handläggningsform används i dessa fall?

Se svaret på punkt 15.

17. Vilken lag tillämpas i frågor om föräldraansvar om barnet eller parterna inte bor i Österrike eller har olika medborgarskap?

På vårdnadsfrågor tillämpas som huvudregel lagen i det land där barnet är medborgare, inklusive det landets internationellt privaträttsliga regler, vilket kan leda till att österrikisk lag (eller något annat lands lag) ändå tillämpas. Om barnet har hemvist i Österrike kan en österrikisk domstol dock vidta nödvändiga åtgärder angående vårdnaden enligt österrikisk lag, även om föräldrarna inte bor i Österrike och ingen av parterna är österrikisk medborgare. Även i sådana fall skulle dock en österrikisk domstol ta hänsyn till ett förmyndarförhållande som gäller enligt lagen i det land där barnet är medborgare.



« Föräldraansvar - Allmän information | Österrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 03-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket