Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Luxemburg

Senaste uppdatering: 30-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Luxemburg

Organisationsschema (pdf 77 KB)

Förklaringar

Luxemburgs rättssystem är indelat i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Dessutom finns det en författningsdomstol (Cour constitutionnelle).

Författningsdomstolen (Cour constitutionnelle)

Författningsdomstolen prövar om lagar är förenliga med författningen, med undantag av lagar som innebär godkännande av internationella fördrag. Om en part inför allmän domstol eller förvaltningsdomstol ifrågasätter att en lag är förenlig med författningen, måste domstolen vända sig till författningsdomstolen, om inte domstolen anser att a) prövning av frågan inte krävs för att fälla ett avgörande, b) frågan helt saknar grund eller c) författningsdomstolen tidigare har avgjort en fråga rörande samma sak.

I. Allmänna domstolar

A. Högsta domstolen (Cour supérieure de justice)

Högst upp i rättssystemet finns högsta domstolen. Den består av en kassationsdomstol (Cour de cassation) och en appellationsdomstol (Cour d'appel) samt en åklagarmyndighet (parquet).

Kassationsdomstolen består av en avdelning som sammanträder med fem domare. Den avgör huvudsakligen mål om att ogiltigförklara eller upphäva avgöranden som meddelats av appellationsdomstolen och domar i sista instans. Det råder advokattvång.

Appellationsdomstolen består av nio avdelningar som sammanträder med tre domare. Den prövar tvistemål, handelsmål och brottmål och mål som har avgjorts av arbetsdomstolarna i Luxemburgs två domstolsdistrikt. Advokattvång råder i samtliga ärenden, utom i brottmål och ansökningar om interimistiska (tillfälliga) åtgärder. Appellationsdomstolens brottmålsavdelning prövar överklagade brottmålsdomar från distriktsdomstolarna. Denna avdelning sammanträder med fem domare.

B. Distriktsdomstolar (tribunaux d'arrondissement)

Luxemburg är indelat i två domstolsdistrikt, Luxemburg och Diekirch, med en distriktsdomstol i varje.

De två distriktsdomstolarna består av avdelningar som sammanträder med tre domare. Vid varje distriktsdomstol finns en åklagarmyndighet som består av en allmän åklagare och tillförordnade åklagare. Förundersökningsdomare vid distriktsdomstolen sköter förundersökningen av grövre brottmål och ibland förseelser.

Till börjanTill början

Distriktsdomstolen är allmän domstol för tvistemål. Den handlägger ärenden för vilka behörighet inte uttryckligen har tilldelats en annan domstol på grund av yrkandets art eller belopp.

Den är behörig att pröva alla mål som gäller mer än 10 000 euro.

Distriktsdomstolen är enligt lag exklusivt behörig att handlägga vissa typer av mål. Den är t.ex. exklusivt behörig att handlägga ansökningar om verkställighet (exekvatur) av utländska domar och handlingar som utfärdats av utländska myndigheter. Distriktsdomstolarna handlägger också ansökningsärenden (s.k. frivillig rättsvård), till exempel ärenden om adoption, förmyndarskap och myndighetsförklaringar.

Distriktsdomstolen handlägger överklaganden av domar som i första instans har meddelats av fredsdomare inom domstolens distrikt.

Talan vid distriktsdomstolen väcks som regel genom stämningsansökan, som delges motparten av en huissier de justice (tjänsteman vid domstolen med ansvar för delgivning, stämning och verkställighet).

Distriktsdomstolens ordförande eller dennes ersättare handlägger ansökningar om interimistiska åtgärder i brådskande fall.

Distriktsdomstolarna fungerar också som brottmålsdomstolar. De prövar alla slags brott, både förseelser och grövre brott, efter hänvisning från distriktsdomstolens eller appellationsdomstolens brottmålsavdelning (chambre du conseil). Den tilltalade måste inställa sig personligen, utom när straffet för överträdelsen bara är böter. I så fall kan han eller hon företrädas av en advokat.

Det råder advokattvång vid distriktsdomstolen, om inte annat anges i lag (undantag är handelsmål och interimistiska åtgärder där parterna själva kan föra talan).

C. Fredsdomare (justices de paix)

Det finns tre fredsdomare, en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette (inom Luxemburgs domstolsdistrikt) och en i Diekirch (inom Diekirchs domstolsdistrikt).

Fredsdomaren handlägger tvistemål enligt vad som anges i lag. Fredsdomaren är första och sista instans i mål om värden upp till 750 euro. Fredsdomarens domar i mål om värden upp till 10 000 euro kan överklagas.

Domstolen handlägger vissa frågor, t.ex. indrivning av fordringar på lön, pensioner och underhållsbidrag, oavsett värdet på fordran.

Normalt väcks talan vid fredsdomare genom stämning (citation) som upprättas av en stämningsman (huissier). I vissa ärenden väcks talan genom en ansökan som inlämnas till domstolskansliet. Parterna ska inställa sig personligen eller genom ett ombud inför fredsdomaren. Ombudet kan vara advokat, make, släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, släktingar på sidolinjen intill tredje led samt personer som är i ena partens personliga tjänst eller är anställd av partens företag.

Till börjanTill början

Fredsdomaren fungerar också som brottmålsdomstol för trafikförseelser eller andra förseelser med bötesstraff på 25-250 euro samt andra brott som hänvisas till fredsdomaren från brottmålsavdelningar.

Fredsdomaren avgör också mål med strängare påföljder enligt vad som anges i lag. Fredsdomarens domar i brottmål kan alltid överklagas. Överklagandefristen är fyrtio dagar från och med den dag då domen meddelas. Om domen avkunnas i den tilltalades frånvaro, räknas fristen från dagen för delgivning, personligen eller i bostaden. Domarna överklagas till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).

Varje fredsdomare har också en arbetsdomstol för tvister om anställnings- och lärlingsavtal. Arbetsdomstolens domar överklagas till högsta domstolen.

D. Socialförsäkringsdomstolen (Conseil arbitral) och högsta socialförsäkringsdomstolen (Conseil supérieur des assurances sociales)

Alla tvister om socialförsäkringar (anslutning till försäkringskassa, förmåner, avgifter m.m.), utom de som anges i artikel 317 eller artiklarna 147 och 148 i socialförsäkringslagen (Code des assurances sociales) handläggs av socialförsäkringsdomstolen. Domarna överklagas till högsta socialförsäkringsdomstolen. Skiljedomstolens avgöranden i sista instans och högsta socialförsäkringsdomstolens domar kan överklagas till kassationsdomstolen.

II. Förvaltningsdomstolar

A. Högsta förvaltningsdomstolen (Cour administrative)

Högsta förvaltningsdomstolen har säte i staden Luxemburg. Till högsta förvaltningsdomstolen överklagas avgöranden från förvaltningsdomstolen (Tribunal administratif) i mål om ogiltigförklaring av förvaltningslagstiftning. Till högsta förvaltningsdomstolen överklagas också avgöranden från andra specialförvaltningsdomstolar i mål om ändring av beslut.

Alla advokater som får föra talan vid de allmänna domstolarna får också föra talan vid högsta förvaltningsdomstolen. Endast advokater som är upptagna i förteckning I i advokatsamfundets årligen uppdaterade advokatförteckning får emellertid vidta rättegångshandlingar (de kallas då för avoué).

Staten företräds av allmänt ombud eller advokat vid högsta förvaltningsdomstolen.

B. Förvaltningsdomstolen (Tribunal administratif)

Förvaltningsdomstolen har säte i staden Luxemburg. Domstolen handlägger mål om oskicklighet i tjänsten, myndighetsmissbruk och brott mot lagar eller formföreskrifter avsedda att skydda enskildas intressen. Det rör sig om överklaganden av förvaltningsbeslut som enligt lag inte kan överklagas på annat sätt och ogiltigförklaring av förvaltningslagstiftning, oavsett vilken myndighet som har utfärdat den. Domstolen handlägger också mål om direkta skatter och kommunala skatter och avgifter.

Förvaltningsdomstolens avgöranden kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen prövar överklaganden mot skattemyndighetens beslut enligt vad som anges i lag.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket