Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Lettland

Senaste uppdatering: 15-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Lettland

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Allmänt 1.
2. Domstolsväsendet 2.
2.a) Distriktsdomstolar (stadsdomstolar) 2.a)
2.b) Regionala domstolar 2.b)
2.c) Högsta domstolen 2.c)
2.d) Förvaltningsdomstolar 2.d)
2.e) Inskrivningsmyndigheter 2.e)
3. Den fristående konferensen 3.
4. Domstolsförvaltningen 4.
5. Författningsdomstolen 5.

 

1. Allmänt

Lettlands rättssystem är uppdelat i tre nivåer. I Republiken Lettlands författning föreskrivs att den dömande makten utövas av distriktsdomstolar (stadsdomstolar), regionala domstolar och högsta domstolen. Vid krigs- eller undantagstillstånd används även militärdomstolar.

Distriktsdomstolarna dömer som första instans i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål.

Regionala domstolar fungerar som både första instans och överinstans. En regional domstol är första instans när den processrättsliga lagstiftningen föreskriver att ett visst mål måste prövas i en regional domstol som första instans. Detta gäller generellt för komplicerade och omfattande mål.

Regionala domstolar fungerar som överinstans i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål som har prövats i distriktsdomstol eller av ensamdomare.

Republiken Lettlands Högsta domstol består av (1) Senaten och (2) två avdelningar: avdelningen för tvistemål och avdelningen för brottmål. Avdelningarna fungerar som överinstanser för mål som prövats av de regionala domstolarna i första instans.

Högsta domstolens senat fungerar som kassationsdomstol i alla mål som prövas av distriktsdomstolarna och de regionala domstolarna. Senaten är första instans i mål om beslut som fattats av statsrevisionen i enlighet med artikel 55 i lagen om statsrevisionen. Senaten består av fyra avdelningar: avdelningen för tvistemål, avdelningen för brottmål, avdelningen för förvaltningsmål och avdelningen för disciplinärenden.

Författningsdomstolen är en oberoende rättslig myndighet.

Domare är oberoende och lyder endast under lagen.

Till börjanTill början

Högsta domstolens senat latviešu valodaPDF File (PDF File 89 KB)

För närvarande regleras domstolsväsendet i Lettland i lagen om domstolarnas behörighet. Det bör dock påpekas att parlamentet (Saeima) för närvarande håller på att se över ett förslag till lag om domstolsväsendet som, när den träder i kraft, blir den lag som reglerar domstolarnas verksamhet.

Principerna och förfarandena för prövning av mål i domstol anges i författningen latviešu valoda, civilprocesslagen latviešu valoda, straffprocesslagen och lagen om administrativa förfaranden latviešu valoda.

Till börjanTill början

Lagen om domstolarnas behörighet reglerar även verksamheten vid de regionala domstolarnas inskrivningskontor, som ansvarar för registrering av fastigheter och därmed förbundna rättigheter i fastighetsregistret.

Författningsdomstolens verksamhet regleras av lagen om författningsdomstolen latviešu valoda.

Militärdomstolarnas verksamhet regleras av lagen om militärdomstolar latviešu valoda.

Symboler för domstolens myndighet

Domstolens myndighet representeras av domareden, assessorseden, domarkappan och domartecknet. Domare bär under sin ämbetsutövning domarkappa och domartecken. De tilldelas sitt ämbetstecken när de tillträder sin befattning, samtidigt som de avlägger domareden inför presidenten.

Domare vid inskrivningsmyndigheten bär inte kappa men tilldelas ämbetstecknet för inskrivningsdomare i samband med att de tillträder sin befattning.

Alla domstolar och inskrivningskontor har insignier bestående av ett stort statsvapen och namnet på domstolen eller inskrivningsmyndigheten.

2. Domstolsväsendet

2.a) Distriktsdomstolar (stadsdomstolar)

I civilprocesslagen latviešu valoda, straffprocesslagen latviešu valoda och förvaltningsprocesslagen latviešu valoda regleras distriktsdomstolarnas behörighet i tvistemål, brottmål respektive förvaltningsmål.

Till börjanTill början

Distriktsdomstolen är första instans i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål om inte annat anges (se avsnittet om regionala domstolar).

I distriktsdomstolarna prövas tvistemål och förvaltningsmål av ensamdomare. Om domstolen anser att ett förvaltningsmål är särskilt komplicerat kan den besluta att målet ska prövas av ett domarkollegium bestående av tre domare. I distriktsdomstolar prövas brottmål kollegialt av en domare och två assessorer. I särskilda fall som anges i lag prövas målet av en ensamdomare.

I Lettland finns följande distriktsdomstolar (stadsdomstolar):

I domsområdet den regionala domstolen för Kurzeme:
  1. Kuldīga (distriktsdomstol),
  2. Liepāja (distriktsdomstol),
  3. Saldus (distriktsdomstol),
  4. Talsi (distriktsdomstol),
  5. Ventspils (stadsdomstol). 
I domsområdet för den regionala domstolen för Latgale: 
  1. Balvi (distriktsdomstol),
  2. Daugavpils (distriktsdomstol),
  3. Krāslava (distriktsdomstol),
  4. Ludza (distriktsdomstol),
  5. Preiļi (distriktsdomstol),
  6. Rēzekne (distriktsdomstol).
I domsområdet för den regionala domstolen för Riga:
  1. Jūrmala (stadsdomstol),
  2. Ogre (distriktsdomstol),
  3. Riga stad - centrum (distriktsdomstol),
  4. Riga stad - Kurzeme (distriktsdomstol),
  5. Riga stad - Latgale (”förstadsdomstol”),
  6. Riga stad - Vidzeme (”förstadsdomstol”),
  7. Riga stad - Zemgale (”förstadsdomstol”),
  8. Riga stad - norra distriktet (distriktsdomstol),
  9. Riga (distriktsdomstol),
  10. Sigulda (stadsdomstol).
I domsområdet för den regionala domstolen för Vidzeme:
  1. Alūksne (distriktsdomstol),
  2. Cēsis (distriktsdomstol),
  3. Gulbene (distriktsdomstol),
  4. Limbaži (distriktsdomstol),
  5. Madona (distriktsdomstol),
  6. Valka (distriktsdomstol),
  7. Valmiera (distriktsdomstol).
I domsområdet för den regionala domstolen för Zemgale:
  1. Aizkraukle (distriktsdomstol),
  2. Bauska (distriktsdomstol),
  3. Dobele (distriktsdomstol),
  4. Jelgava (stadsdomstol),
  5. Jēkabpils (distriktsdomstol),
  6. Tukums (distriktsdomstol).
I domsområdet för den regionala administrativa domstolen:

Distriktsförvaltningsdomstolen (se avsnittet om administrativa domstolar).

Till börjanTill början

2.b) Regionala domstolar

Det finns sex regionala domstolar i Lettland: Riga, Kurzeme, Latgale, Vidzeme, Zemgale och den regionala administrativa domstolen.

De regionala domstolarna är första instans i tvistemål och brottmål som enligt lag omfattas av de regionala domstolarnas behörighet. De regionala domstolarna fungerar som överinstans i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål som redan har prövats i distriktsdomstol (stadsdomstol) eller av en ensamdomare. Tvistemål och brottmål i första instans prövas vid regionala domstolar av ett domarkollegium bestående av en domare och två assessorer. Tvistemål i andra instans prövas vid regionala domstolar av ett kollegium bestående av tre domare.

Domarkollegiet i en regional domstol leds av en ordförande som samtidigt kan fungera som den regionala domstolens vice ordförande. Domarkollegiet utgörs av domare. Om antalet domare överstiger femton finns möjlighet att skapa två separata domarkollegier.

2.c) Högsta domstolen

Lettlands högsta domstol består av

  1. Senaten,
  2. två avdelningar: avdelningen för tvistemål och avdelningen för brottmål.

Varje avdelning består av en ordförande och de domare vid högsta domstolen som hör till denna avdelning. En avdelning fungerar som överinstans i mål som har prövats av en regional domstol i första instans.

Mål inför avdelningen prövas av ett kollegium med tre domare.

Alla domare tillsammans bildar plenum (allmänt domarmöte).

Högsta domstolens senat fungerar som kassationsdomstol för alla mål som prövas vid distriktsdomstolar (stadsdomstolar) och regionala domstolar.

Till börjanTill början

Senaten är första instans i mål om beslut som fattats av statsrevisionen i enlighet med artikel 55 i lagen om statsrevisionen latviešu valoda.

Senaten består av en ordförande och senatorer (senatsdomare).

Senaten är uppdelad i fyra avdelningar: avdelningen för tvistemål, avdelningen för brottmål, avdelningen för förvaltningsmål och avdelningen för disciplinärenden. I högsta domstolens senat prövas mål av ett kollegium bestående av tre domare. I vissa fall som anges i lag kan antalet senatorer vara högre.

Plenum och dess behörighet

Plenum är ett allmänt möte med alla domare vid högsta domstolens avdelningar och senaten. Vid plenum diskuteras frågor om tolkning av lagstiftning.

Plenum fastställer sammansättningen av avdelningarnas och senatens underavdelningar. Vid en eventuell avsättning av högsta domstolens ordförande eller avskedande av riksåklagaren avger plenum motiverade yttranden om skälen till dessa åtgärder.

2.d) Förvaltningsdomstolar

I förvaltningsprocesslagen anges att förvaltningsdomstolarna har ett särskilt ansvar att inom ramen för sitt utrymme för egen bedömning övervaka att förvaltningsbeslut som meddelas av en myndighet är skäliga och att en myndighets åtgärder uppfyller kraven på ändamålsenlighet, för att säkerställa att myndighetsutövningen sker på ett sätt som tar hänsyn till individers rättigheter. Förvaltningsdomstolarna är också behöriga att pröva tvister mellan medborgare och myndigheter.

Till börjanTill början

Domsområdet för den regionala förvaltningsdomstolen och distriktsförvaltningsdomstolen omfattar hela det lettiska territoriet.

I vissa fall som anges i förvaltningsprocesslagen prövar domstolen även ärenden som inte är av förvaltningsrättslig natur.

En förvaltningsdomstol fastställer omständigheterna i ett mål inom ramen för muntliga eller skriftliga förfaranden.

Förvaltningsmål prövas i princip i första instans vid en regional domstol, men om en part förvaltningsmålet överklagar den regionala domstolens avgörande, prövas målet i andra instans av den regionala förvaltningsdomstolen.

En part i ett förvaltningsmål kan överklaga ett avgörande i andra instans genom att väcka kassationstalan vid avdelningen för förvaltningsmål vid högsta domstolens senat.

2.e) Inskrivningsmyndigheter

Inskrivningsmyndigheterna lyder under de regionala domstolarna och har till uppgift att förvalta fastighetsregister. Inskrivningsmyndigheterna hör till domstolsväsendet.

Domare vid inskrivningsmyndigheten ansvarar för registreringen av fastigheter och därtill knutna rättigheter i fastighetsregistren. Inskrivningsdomarna har samma juridiska status som distriktsdomare (och domare vid stadsdomstolar). Inskrivningsmyndigheterna är en del av domstolsväsendet och har till uppgift att registrera fastigheter och därtill knutna rättigheter i fastighetsregistren. Inskrivningsmyndigheterna lyder under de regionala domstolarna, men organisatoriska frågor sköts av domstolsförvaltningen.

Inskrivningsmyndigheterna består av inskrivningsdomare.

Till börjanTill början

3. Den fristående konferensen

Domarkonferensen
  1. Domarkonferensen är en fristående myndighet. Alla landets domare deltar i konferensens arbete.

Domarkonferensen

  1. undersöker aktuella frågor om rättspraxis,
  2. ger in ansökningar om klargörande av tolkningen av lagstiftning till högsta domstolens ordförande för diskussion i högsta domstolens plenum,
  3. debatterar frågor om materiell och social säkerhet och andra frågor med koppling till domarnas arbete,
  4. utser genom hemlig omröstning ett kollegium för yrkesverksamma domare, inklusive en kollegieordförande, för en mandatperiod på fyra år,
  5. utser en disciplinnämnd för domare för en mandatperiod på fyra år.

En konferens för inskrivningsdomare kan sammankallas för att undersöka aktuella frågor om praxis när det gäller registrering av fastigheter och därtill knutna rättigheter.

4. Domstolsförvaltningen

Justitieministeriets behörighet

Justitieministeriet är den högsta statliga myndigheten när det gäller domstolarnas förvaltning och utför följande uppgifter enligt lag:

  1. Godkänner instruktioner för hur distriktsdomstolarnas, de regionala domstolarnas och inskrivningsmyndigheternas administrativa arbete ska organiseras.
  2. Begär den information från distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna som krävs för att ministeriet ska kunna utföra sina lagstadgade funktioner.
  3. Övervakar den organisatoriska förvaltningen av distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna.
Domstolsförvaltningen

Domstolsförvaltningen organiserar det administrativa arbetet för  distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna. Domstolsförvaltningen lyder under justitiedepartementet.

Till börjanTill början

Justitieministerns funktioner när det gäller den organisatoriska styrningen av domstolarna

Justitieministern

  1. inhämtar synpunkter från distriktsdomstolar, regionala domstolar och inskrivningsmyndigheter,
  2. ger domstolsförvaltningen i uppdrag att utföra kontroller vid distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna, om nödvändigt med bistånd från domare vid högsta domstolen eller de regionala domstolarna, efter tillstånd från ordföranden vid den berörda domstolen,
  3. ålägger domare disciplinära påföljder i förekommande fall.

5. Författningsdomstolen

Författningsdomstolen är en oberoende rättslig myndighet som prövar frågor om lagars och andra författningars överensstämmelse med författningen samt andra ärenden som den har att pröva enligt lag och inom ramen för de ansvarsområden som anges i Republiken Lettlands författning och lagen om författningsdomstolen.

Enligt artikel 16 i lagen om författningsdomstolen prövar domstolen ärenden om

  1. lagars och andra författningars överensstämmelse med författningen,
  2. överensstämmelsen med författningen av internationella avtal som undertecknats eller  ingåtts av Lettland (också innan sådana avtal har godkänts av Saeima),
  3. överensstämmelsen av annan lagstiftning eller delar av lagstiftning med bestämmelser (rättsakter) med högre rang i normhierarkin,
  4. lagenligheten av vissa bestämmelser (utom förvaltningsbestämmelser) som utfärdats av Saeima, regeringen, presidenten, talmannen och premiärministern,
  5. lagenligheten av alla beslut varigenom en minister efter delegering från regeringen har upphävt ett beslut av en lokal myndighet,
  6. överensstämmelsen av lettisk nationell lagstiftning med internationella avtal som ingåtts av Lettland och som inte strider mot författningen.

Författningsdomstolen inleder inte förfaranden på eget initiativ, utan prövar endast ärenden som anmäls av i lagen angivna personer.

Till börjanTill början

Enligt gällande rätt kan ett ärende tas upp av författningsdomstolen på initiativ av presidenten, Saeima, minst tjugo parlamentsledamöter, regeringen, riksåklagaren, statrevisionen, den lettiska byrån för mänskliga rättigheter och lokala myndigheter; anmälningar kan också ges in av allmänna domstolar som prövar ett tvistemål, brottmål eller förvaltningsmål, inskrivningsdomare som registrerar en fastighet eller därtill knutna rättigheter i fastighetsregistret samt varje fysisk eller juridisk person som fått sina grundläggande rättigheter enligt författningen kränkta.

Frågor om lagars och regeringsförordningars överensstämmelse med författningen prövas i författningsdomstolen i dess sammansättning med samtliga domare.

Alla andra typer av ärenden prövas av en kammare bestående av tre domare, om inte författningsdomstolen beslutar annat.

Författningsdomstolen avgöranden är slutgiltiga. De träder i kraft vid utfärdandet och är bindande för alla statliga och lokala institutioner, myndigheter och tjänstemän, inklusive domstolarna, samt för fysiska och juridiska personer.

Eventuella bestämmelser som författningsdomstolen konstaterat strida mot en annan bestämmelse av högre rang anses ogiltiga från den dag då författningsdomstolens dom offentliggörs, om inte författningsdomstolen anger annat. Om författningsdomstolen finner att ett internationellt avtal som undertecknats eller ingåtts av Lettland strider mot författningen, måste regeringen omedelbart vidta åtgärder för att ändra avtalet, säga upp avtalet, tillfälligt upphäva tillämpningen av avtalet eller frånträda avtalet.

I författningsdomstolens rättegångsregler fastställs författningsdomstolens uppbyggnad och arbetsorganisation samt de rättsliga förfarandena och domarnas disciplinansvar i enlighet med lagen om författningsdomstolen.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket