Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Internationell rätt

Senaste uppdatering: 04-07-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Internationell rätt

Internationella domstolar i Europa och världen

Det finns flera internationella domstolar. Några av dem hör hemma inom den internationella straffrätten, medan andra prövar tvister mellan stater eller mellan stater och enskilda.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna English - français inrättades 1959 av Europarådet Deutsch - English - français - italiano. Den har sitt säte i Strasbourg, Frankrike.

Domstolen kontrollerar att europeiska stater inte bryter mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som trädde i kraft 1953.

Domstolens domare väljs av Europarådets parlamentariska församling. Domarna innehar sitt ämbete i egenskap av personer, inte i egenskap av företrädare för sitt eget land.

Personer som anser att deras rättigheter enligt människorättskonventionen har kränkts av myndigheterna kan, på vissa villkor, vända sig direkt till domstolen.

Innan man kan väcka talan vid domstolen måste man emellertid ha uttömt alla inhemska möjligheter till rättslig prövning. Dessutom får det inte ha gått mer än sex månader efter det sista inhemska domstolsavgörandet.

Om domstolen finner att talan kan prövas, så handläggs målet på samma sätt som i en vanlig rättegång, det vill säga domstolen lyssnar vid en offentlig förhandling till parternas argument och meddelar sedan dom.

I detta skede i förfarandet måste parterna alltid företrädas av en avokat.

När domstolen har meddelat den slutliga domen, blir den bindande för den berörda staten, som måste göra allt för att följa den.

Du hittar information om hur du vänder dig till domstolen och en blankett för att väcka talan på Europarådets webbplats (Anvisningar för personer som önskar klaga till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna English - français.

Internationella domstolen är den viktigaste av FN:s domstolar. Den har sitt säte i Haag. Dess uppgift är att avgöra tvister mellan stater som vänder sig till domstolen i enlighet med folkrättsliga regler. På begäran av internationella organisationer kan domstolen också avge rådgivande yttranden.

Den dömande verksamheten berör inte enskilda direkt.

Du hittar information om domstolens uppgifter och uppbyggnad på Internationella domstolens webbplats English - français.

Permanenta skiljedomstolen har sitt säte i samma byggnad i Haag som Internationella domstolen. Skiljedomstolen löser tvister mellan stater, mellan stater och privatpersoner och mellan internationella organisationer. Skiljedomstolen erbjuder flera sätt för tvistlösning: skiljedom, förlikning, undersökningskommissioner för att fastställa faktiska förhållanden, bistånd vid förhandlingar och medling.

Du hittar information om skiljedomstolens uppgifter och uppbyggnad på dess webbplats English - français.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Internationell rätt - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 04-07-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket