Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Frankrike

Senaste uppdatering: 30-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Frankrike

Domstolarna i Frankrike kan grovt delas in i två huvudtyper, allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, beroende på vilka tvister de avgör, tvisternas omfattning eller överträdelsernas art.

Om en behörighetskonflikt uppstår mellan de två olika kategorierna av domstolar, avgör konfliktdomstolen (Tribunal des Conflits) vilken domstol som är behörig.

Organisationsschema (pdf 111 KB)

Ytterligare upplysningar om förvaltningsdomstolarna i Frankrike fr

Förklaringar

Tribunal d'Instance (Underrätt i tvistemål) fr

Underrätten i tvistemål avgör tvister mellan enskilda personer till ett värde av högst 7 600 euro. Den får inte döma i mål som enligt lag är förbehållna andra domstolar, även om tvistens värde är lägre än 7 600 euro.

Denna domstol avgör också vissa andra ärenden som finns uppräknade i lagen:

  • Införsel på lön.
  • Livräntor som underskrider 3 800 euro.
  • Valtekniska frågor.
  • Hyresavtal för bostäder.

Underrätterna utför också vissa administrativa uppgifter:

Till börjanTill början

  • Registrering av deklarationer om franskt medborgarskap.
  • Upprättande av intyg om kända förhållanden och medborgarskapsintyg.
  • Anbringande och brytande av försegling i arvsärenden.

Övrig behörighet

Underrätterna handlägger också ärenden om förmyndarskap.

De beslutar om myndighetsförklaring av underåriga och om god man och förmyndare för personer med nedsatt mental förmåga.

Sammansättning och lokalisering

Underrätten består av en eller flera domare, men målen avgörs av en enda domare.

Underrätten har i allmänhet sitt säte i förvaltningsområdets huvudort.

Underrätten där svaranden bor är behörig.

Lokala adresser

Om du vill hitta adressen till den behöriga domstolen: Les Pages Jaunes fr (France Telecom).

Referenstexter

Tribunal de Grande Instance (Övre underrätt i tvistemål) fr

Övre underrätten i tvistemål handlägger:

  • Tvister mellan enskilda personer till ett högre värde än 7 600 euro.
  • Oberoende av tvistens värde: familjemål (äktenskap, skilsmässa, adoption, arv och faderskap), medborgarskap, utmätning av fast egendom, patent- och varumärkesmål och upplösning av sammanslutningar.

Sammansättning

Domstolen består av yrkesdomare: ordförande, vice ordförande, domare, det allmännas ombud och tillförordnade ombud.

Till börjanTill början

Vissa domare handlägger särskilda typer av ärenden, till exempel familjemål (skilsmässa och hemskillnad).

Andra specialiserade domare:

  • Expropriationsdomare (expropriationsersättning)
  • Exekutionsdomare (tvister om bl.a. utmätningar).

Övre underrätten ligger i allmänhet i departementets huvudort, men kan ligga i en annan kommun.

Vid vilken domstol ska talan väckas?

Du ska i princip väcka talan vid domstolen på den ort där svaranden bor.

Undantag:

  • Fastighetsmål: domstolen på den ort där fastigheten är belägen.
  • Arvsmål: domstolen på den ort där kvarlåtenskapen finns.

Övriga undantag:

  • Avtalstvister: domstolen på den ort där avtalet ska fullgöras.
  • Tvister om köpeavtal: domstolen på leveransorten.
  • Mål om underhållsbidrag: domstolen på den ort där käranden bor.

Referenstexter

Tribunal de Commerce (Handelsdomtolen) fr

Handelsdomstolen avgör:

  • Tvister mellan näringsidkare som gäller deras verksamhet, t.ex. om en affärsinnehavare ifrågasätter värdet av en vara som har köpts av en annan näringsidkare.
  • Tvister mellan delägare i bolag.
  • Tvister vid försäljning av en affärsrörelse.

Den avgör också följande::

Till börjanTill början

  • Tvister om avtal mellan näringsidkare och konsumenter, t.ex. om du klagar över kvaliteten på en vara som du köpt i en affär.
  • Tvister i samband med ackordsuppgörelser och konkurser.

Administrativa uppgifter

Handelsdomstolens kansli sköter handels- och företagsregistret där näringsidkare är skyldiga att registrera sig.

Sammansättning

Handelsdomstolen består av en ordförande och lekmannadomare i varierande antal. När den avkunnar dom ska domstolen bestå av minst tre domare.

Domarna väljs på två eller fyra år av företrädare för näringslivet.

Till vilken domstol ska jag vända mig?

I allmänhet finns det en eller flera handelsdomstolar i varje departement (i övre underrättens domkrets).

När det inte finns någon handelsdomstol avgör övre underrätten mål enligt de regler som gäller för handelsdomstolen.

Du ska i princip väcka talan vid domstolen på den ort där svaranden bor.

Referenstexter

Conseil des Prud'hommes (Arbetsdomstolen) fr

Domstolen avgör tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare om individuella anställnings- och lärlingsavtal.

Domstolen ingriper på begäran av arbetstagaren eller arbetsgivaren och försöker medla mellan parterna. Det blir bara fråga om rättegång om medlingen misslyckas (medling är obligatorisk om inte annat anges i lag). Statstjänstemän och statligt anställda ska vända sig till förvaltningsdomstolen.

Var ligger den?

Som regel i departementets eller valkretsens huvudort.

Till vilken domstol ska jag vända mig?

I allmänhet till arbetsdomstolen på företagets ort. Arbetstagare som arbetar på annan ort än företaget ska vända sig till hemortens arbetsdomstol.

Till börjanTill början

Vem dömer?

Arbetsdomstolen består av valda domare, företrädare för arbetstagare och arbetsgivare till lika delar. Den är uppdelad i fem specialavdelningar:

  • Arbetsledning
  • Industri
  • Handel och tjänster
  • Jordbruk
  • Övriga verksamheter

Domstolen ska alltid ha en avdelning för brådskande ärenden.

Vid lika röstetal mellan domstolens ledamöter, har ordföranden (en domare från Tribunal d'instance) utslagsröst.

Referenstexter

Tribunal des Affaires de la Sécurité sociale (Socialförsäkringsdomstol) fr

Domstolen för socialförsäkringsfrågor avgör tvister mellan försäkringskassor och socialförsäkrade.

Tvisterna gäller främst:

  • Registrering vid försäkringskassa.
  • Beräkning och betalning av avgifter och bidrag.

Domstolen är inte behörig i följande frågor:

  • Beslut av medicinsk natur (fattas av regionala tekniska kommissionen).
  • Klagomål mot straffbelagda överträdelser av socialförsäkringslagen.
  • Tvister med organ för tilläggspension (handläggs av de allmänna tvistemålsdomstolarna).

Sammansättning

Domstolen består av

  • en ordförande (domare från Tribunal de grande instance), och
  • lekmannaledamöter (assessorer), utsedda för tre år av ordföranden i Cour d'appel på förslag av de mest representativa fackliga organisationerna inom jordbruks- och andra sektorer.

Vart ska jag vända mig?

Socialförsäkringsdomstolen ligger som regel på samma ort som Tribunal de grande instance.

Kansliet sköts av en tjänsteman från den regionala styrelsen för hälso- och sociala frågor.

I allmänhet är domstolen där du bor eller där din arbetsgivare befinner sig behörig.

Hör dig för hos kansliet för Tribunal de grande instance eller hos din försäkringskassa.

Tribunal partiaire des Baux ruraux (Partssammansatt domstol för jordbruksarrenden) fr

Domstolen avgör tvister om jordbruksarrenden mellan ägare av jordbruksfastigheter och arrendatorer eller hälftenbrukare.

Exempel: Tvister om

  • arrendeavgiften,
  • hälftenbrukets varaktighet,
  • avtalets upphörande.

Tvister som domstolen inte prövar

Andra domstolar avgör

  • tvister om förekomsten och arten av arrende (Tribunal de grande instance)
  • tvister om betalning av arrende (Tribunal d'instance)

Sammansättning

En domare från Tribunal d'instance är ordförande i domstolen. Han eller hon biträds av fyra valda lekmannaledamöter (assessorer), två är fastighetsägare, två arrendatorer eller hälftenbrukare.

De är valda på fem år från vallistor som upprättas av kommunernas borgmästare.

Om domstolen inte kan sammanträda eller fungera är det Tribunal d'instance som avgör målen.

Vid vilken domstol ska talan väckas?

Domstolen på den ort där jordbruksfastigheten finns. Det finns en domstol i varje valkrets huvudort.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket