Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Cypern

Senaste uppdatering: 06-06-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Cypern

RÄTTSSYSTEMETS UPPBYGGNAD - CYPERN



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Rätt skipas av högsta domstolen och övriga domstolar som upprättats enligt lag. 1.
2. Högsta domstolen inrättadesΤο Ανώτατο Δικαστήριο καθιδρύθηκε τ 1964. Den övertog behörighet från den högsta författningsdomstolen (Supreme Constitutional Court) och den överinstans som på engelska kallades High Court2.
3. I Cyperns författning föreskrivs strikt uppdelning av den offentliga makten. 3.
4. RÄTTSSYSTEMETS UPPBYGGNAD ­- CYPERN 4.
5. Högsta domstolen är den högsta rättsinstansen. 5.
6. HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENSOMRÅDE 6.
7. UTÖVANDET AV HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENS 7.
8. DISTRIKTSDOMSTOLAR 8.
9. DISTRIKTSDOMSTOLENS DOMARE 9.
10. UNDERRÄTTER MED KOMPETENS INOM SÄRSKILDA OMRÅDEN 10.
11. DOMSTOLARNAS BEFOGENHETER 11.
12. HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENS VAD GÄLLER UTNÄMNING, BEFORDRAN, FÖRFLYTTNING, AVSKILJANDE FRÅN ÄMBETET OCH AVSÄTTNING AV DOMARE I DOMSTOLSVÄSENDET 12.
13. KANSLIERNA VID HÖGSTA DOMSTOLEN, UNDERRÄTTERNA, FAMILJEDOMSTOLARNA, ARBETSDOMSTOLARNA HYRESDOMSTOLARNA OCH MILITÄRDOMSTOLARNA 13.

 

1. Rätt skipas av högsta domstolen och övriga domstolar som upprättats enligt lag.

I författningen föreskrivs om inrättandet av civildomstolar och straffdomstolar "... i tillräckligt antal för en korrekt och snabb rättskipning och för att inom ramen för de respektive domstolarnas behörighet säkerställa en effektiv tillämpning av bestämmelserna i denna författning som garanterar grundläggande fri- och rättigheter." - (artikel 158.2).

2. Högsta domstolen inrättadesΤο Ανώτατο Δικαστήριο καθιδρύθηκε τ 1964. Den övertog behörighet från den högsta författningsdomstolen (Supreme Constitutional Court) och den överinstans som på engelska kallades High Court.

Högsta domstolen utövar sin behörighet i enlighet med författningen och inom den ram som fastställs i denna för utövandet av den högsta författningsdomstolens respektive High Courts befogenheter.

3. I Cyperns författning föreskrivs strikt uppdelning av den offentliga makten.

Institutionell och funktionell uppdelning av maktbefogenheter är ett centralt inslag i författningen. Utom i de fall författningen föreskriver något annat utövas den offentliga makten av den gren (den rättsliga, verkställande eller dömande) den tillhör med hänvisning till dess specifika funktion. Kriteriet för att fastställa dessa offentliga funktioners natur och indelning är väsentligt. Vid oenighet eller tvivel är det den dömande makten, som av naturliga skäl är lämpad att tolka författningen och lagarna, som fäller avgörandet. Var och en av de tre grenarna är självständig och oberoende inom sitt område och var för sig ansvariga för att hävda sin ställning. Varje gren är ensam behörig att fastställa sina egna procedurregler. När det gäller dömande makten, fastställs procedurreglerna och de institutionella bestämmelser som styr utövandet av domstolsbefogenheter i allmänhet enbart av Cyperns högsta domstol.

Till börjanTill början

4. RÄTTSSYSTEMETS UPPBYGGNAD ­- CYPERN

  1. Högsta domstolen och de lägre instanser som anges i lag står för rättskipningen i Cypern.
  2. Det är inte tillåtet att upprätta domarkommittéer eller ad hoc-domstolar, oavsett beteckning. Ingen domstol får upprättas eller verka utanför den av författningen fastlagda rättsordningen. Alla underrätter ingår i en domstolshierarki. Domarna i högsta domstolen och domarna vid underrätterna är alla fasta domare i Republiken Cyperns domstolsväsen och omfattas av samma garantier i fråga om fast anställning och oberoende.
  3. Varje domstols upprättande, sammansättning och funktion skall överensstämma med och säkerställa de garantier för rättssäkerhet som är inskrivna i författningen i form av garantier för medborgerliga fri- och rättigheter (artikel 30.2 författningen). Det åligger alla grenar av statmakten att inom sina respektive kompetensområden upprätthålla ett verkningsfullt skydd för de mänskliga rättigheterna (artikel 35 i författningen).
  4. Rättvisa skall skipas
    1. av oväldiga domstolar som utövar sin behörighet med stöd av lagen,
    2. inom ramen för en opartisk offentlig domstolsförhandling,
    3. inom en rimlig tidsfrist,
    och rättsprocessen skall avslutas med ett motiverat domslut.

5. Högsta domstolen är den högsta rättsinstansen.

Den består av en domstolsordförande och 12 domare. Domarna i högsta domstolen är i alla hänseenden inbördes jämställda. Ordföranden har utslagsröst.

Till börjanTill början

6. HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENSOMRÅDE

Högsta domstolen är Republiken Cyperns högsta appellationsinstans. I själva författningen stipuleras ingen rätt att överklaga ett domslut. Rätten att överklaga alla domslut är inskriven i lagen. Det finns två nivåer av domstolskompetens: första instans och appellationsinstans. Förutom dess överklagandefunktion har högsta domstolen kompetens inom nedan angivna områden.

  1. Kompetens som författningsdomstol. Förhands- och efterhandsprövning av lagar (och förordningars) förenlighet med författningen, tolkning av författningen i de fall där bestämmelserna är oklara samt prövningar av tvister mellan republikens myndigheter och institutioner.
  2. Domstolskontroll. Prövningen av lagligheten av handlingar, beslut och underlåtenhet att handla avseende vilken som helst instans, myndighet eller person som utövar verkställande eller administrativ myndighet. Prövningen sker när en person lämnar in en stämningsansökan som gäller att den klagandes legitima intressen direkt skadats. Stämningsansökan måste inges senast 75 dagar efter det att saken kommit till den klagandes kännedom.
  3. Kompetens att utfärda domstolsålägganden ("prerogative writs"). Denna kompetens motsvarar den kompetens som High Court i England har att utfärda en särskild kategori av beslut, nämligen så kallade habeas corpus, mandamus, prohibition, quo warranto och certiorari. Habeas Corpus syftar till att få en prövning av lagligheten av ett häktnings- eller omhändertagandebeslut. Huvudsyftet med certiorari och prohibition är att säkerställa att domstolar på lägre nivå fungerar inom gränserna för deras kompetens och i överensstämmelse med de grundläggande reglerna för rättsskipningen. Mandamus har karaktären av ett föreläggande: det gör det möjligt beordra en domstol i lägre instans eller en offentlig myndighet att fullgöra en skyldighet som är reglerad i lagen (utanför tillämpningsområdet för förvaltningslagstiftningen). Quo warranto bemyndigar till prövning av grunden för en offentlig myndighets behörighet i syfte att förebygga eller förhindra att myndigheter överskrider sina maktbefogenheter.
  4. Kompetens som valövervakande domstol.
  5. Kompetens som förstainstansrätt i enlighet med lag.

7. UTÖVANDET AV HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENS

  1. När högsta domstolen fungerar som första instans är den i regel domför med en enda domare.
  2. Ett avgörande som högsta domstolen meddelat i första instans kan överklagas till en panel bestående av fem domare i högsta domstolen.
  3. Ärenden om laglighetsprövning kan, om högsta domstolen finner det lämpligt, avgöras direkt av rätten i plenum, bestående av minst sju domare. I detta fall finns det inte någon möjlighet till överklagande.
  4. Vid överklagande av underrättsdomar är högsta domstolen domför med tre domare. Högsta domstolen har dock möjlighet att besluta om att utvidga panelen av domare i appellationsärenden när det är fråga om särskilt viktiga juridiska frågeställningar.
  5. Högsta domstolens kompetens som författningsdomstol och valövervakande domstol utövas av högsta domstolen i plenum.

8. DISTRIKTSDOMSTOLAR

Den civilrättsliga och straffrättsliga kompetensen i första instans utövas av distriktsdomstolarna och brottmålsdomstolar som består av ledamöter av distriktsdomstolarna. Tvistemål omfattas dock inte av distriktsdomstolens behörighet om de enligt lagen skall avgöras i

Till börjanTill början

  1. högsta domstolen
  2. underrätter med kompetens inom särskilda områden (specialdomstolar).

Alla Cyperns administrativa regioner har en distriktsdomstol.*

Distriktsdomstolens kompetens - den civilrättsliga såväl som den straffrättsliga – är lokal. Distriktsdomstolen prövar ärenden där tvisten uppkommit inom dess domstolsdistrikt eller där den svarande är bosatt i distriktet.**

9. DISTRIKTSDOMSTOLENS DOMARE

Distriktsdomstolarna är sammansatta av distriktsdomstolsordförande, överordnade distriktsdomare och distriktsdomare. De olika domarkategoriernas materiella kompetens avhänger av tvistens omfattning, uttryckt som de penningbelopp tvisten gäller och den säkerhet domaren begärt för täckande av rättegångskostnader. En distriktsdomare har kompetens i ärenden där det omtvistade beloppet inte får överstiga 50 000 cypriotiska pund, medan den överordnade domaren har kompetens i ärenden där det omtvistade beloppet är högst 250 000 cypriotiska pund. För ordföranden i distriktsdomstolen gäller inga sådana begränsningar i första instans.

Samtliga domare i distriktsdomstolen har samma kompetens i brottmål. De kan döma i alla brottmål där straffskalan är fängelse i upp till fem år och, med generaladvokatens godkännande, döma i brottmål som kan ge strängare straff om domstolen är förvissad om att detta är berättigat utifrån de samlade omständigheterna i målet, också med hänsyn till de böter som en distriktsdomstol kan utdöma.

Till börjanTill början

Distriktsdomstolens kompetens är lokal. Den prövar åtal för brott som begåtts inom det egna domstolsdistriktet.

Straffdomstolens kompetens omfattas inte av några lokala eller materiella begränsningar. Domstolen kan döma i alla brottmål, oavsett var brottet begåtts eller hur allvarligt det är.

Straffdomstolen har tre ledamöter. Den består av en distriktsdomstolsordförande, en överordnad distriktsdomare och en distriktsdomare.

Det finns för närvarande fyra ordinarie straffdomstolar.

10. UNDERRÄTTER MED KOMPETENS INOM SÄRSKILDA OMRÅDEN

  1. Domstolar för familjerättsliga tvister.

    En domstol för familjerättsliga tvister har kompetens att avgöra tvister mellan medlemmar av den grekisk-ortodoxa kyrkan som gäller skilsmässa, separation, äktenskapligt samliv eller familjerelationer I begreppet "familjerelationer" innefattas även egendomsförhållanden.

    Vid tvister som gäller upplösning av äktenskap - skilsmässomål – är domstolen sammansatt av tre ledamöter, ordföranden och två familjerättsdomare.

    Alla andra tvister prövas av en enda ledamot av domstolen som ensam domare.

    Det finns för närvarande två domstolar för familjerättsliga tvister i Cypern.

  2. Hyresdomstolar.

    En domstol för hyreskontroll har kompetens i tvister som gäller hyresreglerad mark eller hyresreglerade bostäder. Domstolen är sammansatt av en domstolsordförande, som är jurist, och två ledamöter som inte är jurister och som utnämns av det cypriotiska högsta lagrådet, varav en som företrädare för hyresvärdarna och en som företrädare för hyresgästerna.

    Till börjanTill början

    Dom avkunnas av domstolens ordförande efter att denne inhämtat bisittarnas mening. Deras roll är rådgivande.

    Det finns för närvarande tre hyresdomstolar i Cypern.

  3. Arbetsdomstolar.

    En arbetsdomstol har kompetens i mål som gäller uppsägning av anställningsförhållande och fastställande av kompensation till arbetstagaren. Domstolens är sammansatt av en ordförande, som är jurist, och två ledamöter som inte är jurister, en från arbetsgivarsidan och en från arbetstagarsidan. Domstolens ledamöter utses av det cypriotiska lagrådet från en lista som läggs fram av den behöriga ministern. Ordförandens uppfattning är bindande för de övriga ledamöterna i alla rättsliga frågor som uppkommer under förhandlingarna.

    Det finns för närvarande tre arbetsdomstolar i Cypern.

  4. Militärdomstolen.

    Militärdomstolen har kompetens när det gäller lagöverträdelser som begåtts av medlemmar av nationalgardet. Domstolen består av en ordförande, som är jurist, och av två militärer som utnämnts av det cypriotiska lagrådet från en lista som förelagts av den behöriga ministern.

    Domstolsordföranden och familjedomstolarnas ledamöter liksom ordföranden i hyresdomstolarna, arbetsdomstolarna och militärdomstolen är ordinarie domare i Cyperns rättsväsende.

11. DOMSTOLARNAS BEFOGENHETER

DOMSTOLARNAS BEFOGENHETER VID UTÖVANDET AV DERAS KOMPETENS

HÖGSTA DOMSTOLEN

Högsta domstolens befogenheter regleras i författningen samt i rättegångslagen. Befogenheterna skall alltid utövas i överensstämmelse med maktfördelningsprincipen och principen om den dömande maktens oberoende och självständighet.

Till börjanTill början

UNDERRÄTTER

Underrätternas befogenheter regleras i den lag, som reglerar deras upprättande och funktion. Även i detta fall skall lagreglerna vara i överensstämmelse med författningens bestämmelser om rättsväsendets funktion. Rättegångsordningen är densamma för alla domstolar.

DOMSTOLARNAS KONSTITUTIVA BEFOGENHETER

Högsta domstolen och domstolarna i lägre instans har var för sig de konstitutiva befogenheter som krävs för att säkerställa deras funktion och ställning som rättsinstitution.

12. HÖGSTA DOMSTOLENS KOMPETENS VAD GÄLLER UTNÄMNING, BEFORDRAN, FÖRFLYTTNING, AVSKILJANDE FRÅN ÄMBETET OCH AVSÄTTNING AV DOMARE I DOMSTOLSVÄSENDET

  1. Högsta domstolen är landets högsta rättsliga råd.
  2. Enligt författningen har det högsta rättsliga rådet ensam behörighet i fråga om utnämningar, befordringar, förflyttningar och disciplinåtgärder mot ledamöter av landets underrätter.
  3. En domare skall avskiljas från sitt ämbete om han eller hon är oförmögen att utföra sina arbetsuppgifter till följd av mental eller fysisk ohälsa eller handikapp.
  4. En domare kan avsättas på grund av tjänstefel.

Högsta domstolen har befogenhet att skilja en var domare från sitt ämbete, oberoende av dennes anciennitet, om denne är mentalt eller fysiskt oförmögen, eller avskeda en domare på grund av tjänstefel, genom ett särskilt rättsligt förfarande där den ifrågavarande domaren har rätt att bli hörd och försvara sig inför domstolen.

- - - - - - -

(Ovanstående text är hämtad från en rapport som ordföranden i Cyperns högsta domstol, G. M. Pikis lade fram för Europeiska konferensen om aktuella europeiska problemställningar i nationell rättskipning år 2000» (Αten den 4 - 6 juni 1999).)

Till börjanTill början

- - - - - - -

13. KANSLIERNA VID HÖGSTA DOMSTOLEN, UNDERRÄTTERNA, FAMILJEDOMSTOLARNA, ARBETSDOMSTOLARNA HYRESDOMSTOLARNA OCH MILITÄRDOMSTOLARNA

Högsta domstolens och underrätternas kanslier är bemannade med följande befattningshavare och övrig personal, som utför sina tjänsteåtaganden i enlighet med högsta domstolens instruktioner samt bestämmelserna i relevant lagstiftning och processregler.

  1. Chefsinskrivningsdomaren leder rättsväsendets administrativa avdelningar.
  2. Biträdande chefsinskrivningsdomaren bistår med att organisera, övervaka, styra och kontrollera verksamheten vid rättsväsendets administrativa avdelningar.
  3. Förste inskrivningsdomare leder underrätternas administrativa personal.
  4. Försteregistrator
    Försteregistratorerna leder domstolarnas administrativa avdelningar (ansökningsärenden, överklaganden i tviste- och brottmål, ansökningar om omprövning, referat, lagpublikationer, sjörättsärenden, tvistemål i distriktsdomstolarna, brottmål i distriktsdomstolarna, egendomsförvaltning, verkställighet av domar och delgivningar).
  5. Justitietjänstemän utför juridiskt arbete vid högsta domstolen.
  6. Domstolsstenografer av högre graden för protokoll över domstolsförhandlingar och skriver ut dessa
  7. Exekutionstjänstemän av högre graden utför uppdrag som rör verkställande av juridiska beslut.
  8. Räkenskapsförare.
  9. Sekretariatspersonal (sekreterare, kontors-/skrivpersonal, kontorsassistenter och bud).

Inskrivningsdomaren vid varje enskild domstol utfärdar alla stämningar, domstolskallelser och verkställighetsorder, för ett register över alla domstolsförhandlingar, utfärdar attesterade kopior av domstolsförhandlingar och registrerar alla avgifter och böter som skall betalas och har betalats till domstolen. I distriktsdomstolarna utövar inskrivningsdomaren tillsyn över förvaltningen av egendom i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 189 i lagen om egendomsförvaltning och sörjer för att exekutionstjänstemännens och förvaltarnas redovisning framläggs enligt reglerna. Inskrivningsdomaren är den person som av domstolen utsetts att godkänna utgifter och verkställighet av domar.

* Fogat till den utsprungliga texten. Se även högsta domstolens dom nr 1383 i enlighet med artikel 3.4 i 1960 års domstolslag (14/60) – Republiken Cyperns officiella tidning nr. 1130 av den 13 september 1974.

** Fogat till den ursprungliga texten: se även lag 43/74.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Cypern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-06-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket