Europeiska Kommissionen > ERN > Rättssystemets uppbyggnad > Österrike

Senaste uppdatering: 30-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättssystemets uppbyggnad - Österrike

OBERSTER GERICHTSHOF

(HÖGSTA DOMSTOLEN)

|

i principiellt viktiga fall

|
|

i principiellt viktiga fall
|
|

OBERLANDESGERICHT

andra instans

|
|
|

______________________

BERUFUNGSSENAT

andra instans

LANDESGERICHT

första instans

entscheidet

FLERA DOMARE ENMANSDOMSTOL

första instans om

tvisten gäller mer än 10 000 euro

BEZIRKSGERICHT

Tvister på upp till 10 000 euro och vissa särskilda mål

(t.ex. familje- och hyresmål)

I. Tvistemål

De allmänna tvistemålsdomstolarna handlägger tvistemål som inte avgörs av handelsdomstolarna eller arbetsdomstolarna samt ärenden som rör s.k. frivillig rättsvård.

Det finns två parallella domstolssystem som i sin tur kan vara uppdelade i tre instanser. Som underrätt (första instans) fungerar Bezirksgericht eller Landesgericht. Vilken domstol som är behörig avgörs i första hand av ärendetypen och därefter av det belopp som tvisten gäller.

Bezirksgericht är behörig för tvister som gäller högst 10 000 euro. Bezirksgericht är också behörig i vissa ärendetyper, till exempel de flesta familje- och hyresmål. Domarna överklagas till Landesgericht, där Berufungssenat avgör i andra instans. Domar i särskilt viktiga mål av principiell betydelse kan överklagas från andra instans till högsta domstolen (Oberster Gerichtshof).

Till börjanTill början

Landesgericht är behörig i första instans för tvister som gäller mer än 10 000 euro. Landesgericht är också behörig i vissa ärendetyper, till exempel mål om atomskada, om myndigheternas skadeståndsansvar, om personuppgiftslagen och om konkurrens- och upphovsrätt. Domarna överklagas till Oberlandesgericht. Domar i särskilt viktiga mål av principiell betydelse kan överklagas från andra instans till högsta domstolen.

I första instans avgörs målen i de flesta fall av enmansdomstol. Endast i tvister som gäller mer än 50 000 euro avgörs ärendet av en domstol sammansatt av tre domare, om ena parten begär det. I andra instans avgörs målen av en domstol sammansatt av tre domare. Högsta domstolen dömer med fem domare. Om det gäller tvist av principiell betydelse (till exempel ändring av rättspraxis) dömer högsta domstolen med elva domare.

Domar i första instans kan överklagas om domen av någon anledning är ogiltig, vid felaktig rättstillämpning eller annars om särskilda skäl föreligger. Domar om belopp på över 2 000 euro kan överklagas även på grund av rättegångsfel eller felaktig bedömning av fakta i målet.

Domstolar i andra instans överprövar endast avgöranden i första instans. De prövar målet på handlingarna, dvs. på grundval av vad som förekommit vid den muntliga förhandlingen i första instans och de fakta som lades fram där. Domstolarna i andra instans kan fastställa eller ändra underrättens dom. De kan pröva målet på nytt (helt eller delvis), återförvisa målet till första instans för ny prövning eller ogilla överklagandet.

Domar i andra instans kan överklagas till högsta domstolen, men endast i vissa fall. I princip prövar högsta domstolen endast rättsfrågor av principiell betydelse. Vissa domar från andra instans kan aldrig överklagas, nämligen om tvisten gäller mindre än 4 000 euro. I tvister som gäller högst 20 000 euro kan överklagande endast ske till högsta domstolen om andra instans beviljar prövningstillstånd (direkt eller efter ny ansökan).

Högsta domstolen avgör i princip endast rättsfrågor. Den bygger sitt avgörande på de sakförhållanden som fastslagits i lägre instans. Högsta domstolen bedömer främst om rätt beslut fattats på basis av dessa sakförhållanden och tar ställning till domens giltighet och i viss utsträckning även till rättegångsfel i de lägre instanserna. Men högsta domstolen prövar inte enbart domens formella giltighet, utan den kan även pröva själva saken för att fastställa eller ändra domen, återförvisa målet till första eller andra instans för ny prövning eller ogilla överklagandet.

Till börjanTill början

II. Arbetsrättsliga mål

Arbetsrättsliga mål, exempelvis tvister om anställningsförhållanden som anges i 50 § i Arbeits- und Sozialgerichtsgesetz (lagen om rättegången i arbets- och socialmål) handläggs enligt ett särskilt förfarande. Rättegången går i stort sett till som i vanliga tvistemål, men vissa specialbestämmelser gäller.

Arbetsrättsliga mål prövas i första instans av Landesgericht (i Wien av Arbeits- und Sozialgerichtshof), av Oberlandesgericht i andra instans och av Oberster Gerichtshof (högsta domstolen) i sista instans.

I arbetsrättsliga mål är domstolarna i alla instanser sammansatta av en eller flera lagfarna domare och en lekmannadomare från vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Reglerna för att överklaga till högre instans är i stort sett desamma som i vanliga tvistemål, men vissa ytterligare begränsningar gäller. Högsta domstolen prövar rättsfrågor av principiell betydelse, oavsett eventuellt tvistebelopp.

III. Handelsrättsliga mål

Handelsrättsliga mål, det vill säga tvister som anges i 51 § i Jurisdiktionsnorm (lag om rättegången i tvistemål och om domstolsväsendet) där ena parten är näringsidkare, handläggs med några få undantag som vanliga tvistemål. Handelsrättsliga mål avgörs av domstol med flera domare. I första och andra instans, men inte i högsta domstolen, deltar också en lekmannadomare som företräder näringslivet.

IV. Domstolsärenden (frivillig rättsvård)

Vissa civilrättsliga ärenden, där det inte egentligen råder tvist, handläggs också av domstolarna (s.k. frivillig rättsvård). Det kan gälla fastställande av förlikningar, förmyndarskaps- och vårdnadsärenden eller andra ärenden där det som regel inte råder tvist mellan två parter med motstående intressen.

De flesta ärenden av denna typ avgörs av Bezirksgericht i första instans, Landesgericht i andra instans och högsta domstolen i sista instans.

Ärendena avgörs som regel i första instans av enmansdomstol eller av en domstolstjänsteman med juridisk utbildning (Rechtspfleger), och i andra och tredje instans av domstol sammansatt av tre eller fem lagfarna domare.

Reglerna för överklagande är ungefär desamma som i tvistemål. Möjligheterna att överklaga till högre instans är dock inte lika begränsade. Det är dessutom tillåtet att i begränsad utsträckning åberopa nya omständigheter i andra instans som inte nämnts i första instans.

Ärenden av detta slag är av mycket skiftande karaktär och därför gäller ofta specialregler i olika fall.

« Rättssystemets uppbyggnad - Allmän information | Österrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket