Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Slovakien

Senaste uppdatering: 10-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Slovakien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt slovakisk lag?

Lagfäst underhållsskyldighet bygger direkt på lag nr 36/2005 om familjefrågor som ändrar vissa andra lagar. Följande typer av underhållsskyldighet finns:

  • föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn,
  • barns underhållsskyldighet gentemot sina föräldrar,
  • underhållsskyldighet mellan övriga släktingar,
  • underhållsskyldighet mellan makar,
  • underhåll till frånskild maka/make,
  • underhåll till ensamstående mödrar för att täcka uppehälle och vissa utlägg.

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn är en lagfäst plikt som är tillämplig så länge barnen inte kan klara sig själva och sörja för sina egna legitima behov.

3. I vilka fall är slovakisk lag tillämplig?

Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn regleras av lagstiftningen i det land där barnet är stadigvarande bosatt. Övrig underhållsskyldighet regleras av lagstiftningen i det land där den part som har rätt att få underhåll har sin hemvist (§ 24a i lagen om internationell civil- och processrätt nr 97/1963).

4. Om slovakisk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de slovakiska domstolarna?

Slovakiska domstolar tillämpar slovakisk lagstiftning när den person som begär underhåll och den betalningsskyldige finns i Slovakien.

Till börjanTill början

Om både den som ansöker om rätt till underhåll och den underhållsskyldige bor i Slovakien:

5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll?

Ansökningar om underhåll inges till den domstol som har geografisk behörighet.

6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Förfaranden i vårdnadsärenden kan med eller utan ansökan inledas på grundval av ett domstolsbeslut i enlighet med § 81.1 i civilprocesslagen.

Parterna i vårdnadstvister definieras antingen i enlighet med § 90, dvs. personer vars rättigheter och skyldigheter är föremål för förfarandet, nämligen:

  • sökanden och svaranden,
  • personer som genom lag utsetts till parter i förfarandet,
  • personer vars rättigheter och skyldigheter är föremål för förfarandet,

eller - vid förfaranden som kan inledes utan ansökan - i enlighet med § 94.1, dvs. också parter vars rättigheter och skyldigheter är föremål för förfarandet.

Fysiska personer som inte har rättskapacitet måste företrädas av ett juridiskt ombud.

Utom i de fall som avses i §§ 39.3 och 57.4 i familjelagen kan domstolen också utse förmyndare för barn när så är nödvändigt av andra skäl och om det ligger i barnets intresse. Domstolen kan utse den lokala myndigheten till förmyndare.

På grundval av en fullmakt kan Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom (Centrum pre medzinárodnoprávnu ochranu detí a mládeže) företräda minderåriga i förfaranden gällande vårdnadstvister, och också vuxna gentemot vilka föräldrarna fortfarande har underhållsskyldighet samt andra personer som omfattas av speciallagstiftning i förfaranden som fastställer eller ändrar en underhållsskyldighet, när ärendet har ett internationellt inslag.

Till börjanTill början

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

När det gäller inlämnandet av ansökan är svarandens allmänna domstol den domstol som har behörighet. En persons allmänna domstol är den domstol inom vars domkrets denne stadigvarande bor eller i annat fall där de för närvarande bor.

I ärenden som rör vårdnad av barn samt olika aspekter av adoption är behörig domstol inte svarandens allmänna domstol, utan den domstol inom vars domkrets barnet bor med anledning av en överenskommelse mellan föräldrarna, ett domstolsbeslut eller vissa andra avgörande faktorer.

8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Ansökningar kan inges skriftligen, muntligen i domstolens kansli, elektroniskt undertecknade med en säker elektronisk signatur i enlighet med relevant lagstiftning, per telegram eller per fax. Ansökningar som innehåller en redogörelse för sakförhållandena i målet och som inlämnats per telegram måste följas av en ansökan som ges in skriftligen eller framställs muntligen vid domstolens kansli inom tre dagar. Inges ansökan per fax måste originalet lämnas inom tre dagar. Görs inte detta inom tre dagar lämnas ansökan utan beaktande.

Såvida inte ytterligare detaljer rörande en särskild typ av ansökan finns föreskrivna i lagen ska det i en ansökan klart anges vilken domstol den riktar sig till, vem som lämnar in den, vad den gäller och vad som yrkas, samt vara undertecknad och daterad. Ansökan måste lämnas i korrekt antal kopior och med korrekt antal bilagor så att domstolen kan behålla ett exemplar och var och en av parterna få en kopia. Om sökanden underlåter att lämna in korrekt antal kopior och bilagor gör domstolen kopiorna på sökandens bekostnad.

Till börjanTill början

Vid sidan av allmänna uppgifter måste ansökan också innehålla parternas och deras eventuella ombuds för- och efternamn samt adress, deras medborgarskap, en samvetsgrann beskrivning av väsentliga sakförhållanden samt den sökandes styrkande underlag. Den sökandes yrkande måste också framgå klart.

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

I enlighet med lagen om domstolsavgifter nr 71/1992, i gällande lydelse, måste sökanden i regel betala en domstolsavgift när ansökan lämnas in.

Undantag från domstolsavgiften finns i vissa fall, exempelvis i ärenden som berör förmyndarskap, vårdnad, adoption och den ömsesidiga underhållsskyldigheten mellan föräldrar och barn.

Från och med den 1 januari 2006 kan sökande med otillräckliga tillgångar ansöka om kostnadsfri rättshjälp i enlighet med lag nr 327/2005 om rättshjälp till personer utan tillräckliga ekonomiska medel som ändrar som ändrar lagen om advokatsamfundet nr 586/2003 och lagen om handelsaktiviteter nr 455/1991, ändrad genom lag nr 8/2005.

Innan denna lag trädde i kraft kunde advokater tillhandahålla juridiska tjänster till nedsatt avgift eller kostnadsfritt om detta var motiverat av klientens personliga omständigheter eller ekonomiska situation eller av andra beaktansvärda faktorer.

Advokater som utsetts av myndigheterna ersattes av staten för sina juridiska tjänster.

10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

När beloppet för underhållsskyldigheten fastställs tar domstolen hänsyn till hur mycket var och en av föräldrarna personligen tar hand om barnet. Om föräldrarna bor tillsammans väger domstolen också in hur mycket de tar hand om hushållet. Oavsett kapacitet, förmåga och ekonomiska omständigheter är alla föräldrar skyldiga att uppfylla ett minimum av underhållsskyldigheten, som är 30 % av existensminimum för en underhållsberättigad minderårig eller ett underhålls­berättigat barn i enlighet med vad som fastställts i lagen om existensminimum.

Till börjanTill början

Underhåll har företräde framför andra utgifter som föräldrarna kan tänkas ha.

11. Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhållet betalas till den berättigade personen. En underhållsskyldighet kan inte övergå till arvingar och, eftersom den är ett barns personliga rättighet gäller den inte längre om barnet eller den underhållsskyldige skulle dö.

12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den part som ett verkställbart domstolsavgörande riktar sig till underlåter att följa det kan sökanden ansöka om att få domstolsavgörandet verkställt i enlighet med gällande speciallagstiftning. Gäller domstolsavgörandet uppfostran av ett barn kan en ansökan om verk­ställighet på rättslig väg inges.

13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom.

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

Nej.

Om sökanden bor i Slovakien och den underhållsskyldige är bosatt i ett annat land:

15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Slovakien?

Ja.

Till börjanTill början

16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom bildades av det slovakiska arbets-, social och familjeministeriet och drivs direkt av det som en statsfinansierad organisation som ansvarar för barns och ungdomars rättsskydd när ett annat land berörs. Centret ska täcka hela Slovakien och har varit i gång sedan den 1 februari 1993.

Enligt socialstödslagen nr 195/1998, i gällande lydelse, klassificerades centret som ett statligt socialstödsorgan fr.o.m. den 1 juli 1998.

Adress: Špitálska 6, P. O. BOX 57, 814 99 Bratislava, E-post: cipc@employment.gov.sk.

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom är det enda statliga socialstödsorgan som direkt tillämpar internationella avtal i hela Slovakien.

Om sökanden bor i ett annat land och den underhållsskyldige bor i Slovakien:

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Slovakien?

Nej.

19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom kan agera som företrädare på grundval av en fullmakt. Denna fullmakt utgör alltid en rättegångsfullmakt eftersom den upprättas för rättgångar.

20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Centret för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdom bildades av det slovakiska arbets-, social och familjeministeriet och drivs direkt av det som en statsfinansierad organisation som ansvarar för barns och ungdomars rättskydd när ett annat land berörs. Centret ska omfattas hela Slovakien och har varit i gång sedan den 1 februari 1993.

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Slovakien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-03-2008

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt slovakisk lag? 1.
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är slovakisk lag tillämplig? 3.
4. Om slovakisk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de slovakiska domstolarna? 4.
Om både den som ansöker om rätt till underhåll och den underhållsskyldige bor i Slovakien: Om både den som ansöker om rätt till underhåll och den underhållsskyldige bor i Slovakien:
5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll? 5.
6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga? 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Hur och till vem betalas underhållet ut? 11.
12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? 12.
13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
Om sökanden bor i Slovakien och den underhållsskyldige är bosatt i ett annat land: Om sökanden bor i Slovakien och den underhållsskyldige är bosatt i ett annat land:
15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Slovakien? 15.
16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
Om sökanden bor i ett annat land och den underhållsskyldige bor i Slovakien: Om sökanden bor i ett annat land och den underhållsskyldige bor i Slovakien:
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Slovakien? 18.
19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 19.
20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 20.
 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket