Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Rumänien

Senaste uppdatering: 04-12-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Rumänien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt rumänsk lag? 1.
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är rumänsk lag tillämplig?> 3.
4. Om rumänsk lag inte är tillämplig, vilken lag kommer de rumänska domstolarna då att tillämpa? 4.
5. Ska sökanden vända sig till en särskild organisation, en statlig myndighet (på central eller lokal nivå) eller en domstol för att få underhåll? 5.
5.A. Vad ska jag göra för att ansöka om underhåll från denna organisation eller statliga myndighet (på central eller lokal nivå) och vilka förfaranden är det som gäller? 5.A.
6. Är det möjligt att göra en begäran på någon annans vägnar, t.ex. en släkting, en närstående eller ett minderårigt barn? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Måste sökanden använda sig av en mellanhand för att föra fallet till domstol (t.ex. en advokat, en särskild organisation, en statlig myndighet (på central eller lokal nivå)? Om inte, hur ska han eller hon gå till väga? 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Hur och till vem ska underhållet betalas ut? 11.
12. Vilka åtgärder kan jag vidta om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt? 12.
13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
15. Kan sökanden få hjälp av en särskild organisation eller statlig myndighet (på central eller lokal nivå) i Rumänien? 15.
16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Rumänien? 18.
19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 19.
20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 20.

 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt rumänsk lag?

Vilka personer är skyldiga att betala underhållsbidrag till en annan person:

  • föräldrar till sina barn?
  • barn till sina föräldrar?
  • en frånskild make/maka till den andra maken/makan?
  • övriga?

I vilka fall?

Det juridiska begreppet underhållsskyldighet innebär en rättslig förpliktelse att sörja för en persons grundläggande livsbehov, inklusive de som avser hans eller hennes andliga behov. Det innebär vidare att en förälder är förpliktigad att försörja barn som inte uppnått myndighetsåldern och sörja för deras fostran, utbildning och yrkesutbildning. Underhållsskyldighet finns mellan makar, mellan föräldrar och barn, mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn, mellan far- och morföräldrar och barnbarn, mellan de senares föräldrar och barnbarnsbarn, mellan syskon, samt mellan andra personer som uttryckligen anges i lagen. Ordningsföljden enligt vilken dessa personer är förpliktade att betala underhåll är följande:

  • föräldrar för barn som inte uppnått myndig ålder (via juridisk företrädare),
  • makar,
  • före detta makar,
  • make/maka som bidragit till underhållet för den andre makens/makans barn,
  • barn som uppfostrats av en annan person än någon av föräldrarna utan att formellt sett vara adopterad,
  • arvingen till en person som varit förpliktad att försörja en minderårig eller som, utan att det har funnits någon juridisk förpliktelse, har stått för underhåll av den minderårige.

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

Ett barn har rätt till underhållsbidrag upp till myndighetsåldern, medan ett barn som har uppnått myndighetsåldern och som inte har avslutat sin utbildning har rätt till underhållsbidrag från sina föräldrar tills han eller hon uppnår 25 års ålder eller, om han eller hon deltar i en postgymnasial utbildning som pågår i mer än 5 år, 26 års ålder. Enligt lag måste rätten till underhållsbidrag för ett barn som har uppnått myndighetsåldern och fortfarande deltar i en utbildning bekräftas genom ett domstolsbeslut, medan föräldrarnas förpliktelse att försörja ett barn som har uppnått myndighetsåldern upphör när barnet avslutar sin utbildning eller sin yrkesutbildning och senast när barnet uppnår åldern 25 år.

Till börjanTill början

3. I vilka fall är rumänsk lag tillämplig?>

När det gäller underhållsskyldighet mellan föräldrar och barn ska rumänsk lag gälla för barnen i äktenskapet om äktenskapet regleras av rumänsk lag och:

  • föräldrarna är rumänska medborgare,
  • föräldrarna har olika medborgarskap men gemensam hemvist i Rumänien,
  • föräldrarna har olika medborgarskap och hemvist men har eller har haft en gemensam bostad i Rumänien eller har sin närmaste anknytning till Rumänien,
  • föräldrarnas äktenskap har avslutats eller upplösts före barnets födelse - i så fall ska äktenskapet regleras enligt rumänsk lag vid den tid då det upplöstes eller avslutades.

Rumänsk lag ska gälla för barn utom äktenskapet som hade rumänskt medborgarskap när de föddes.

När det gäller underhållsskyldighet mellan adoptivförälder och adoptivbarn ska rumänsk lag gälla om adoptivföräldern är rumänsk medborgare. När en make adopterar den andre makens barn ska rumänsk lag tillämpas om:

  • båda parterna är rumänska medborgare,
  • parterna har olika medborgarskap men gemensam hemvist i Rumänien,
  • parterna har olika medborgarskap och hemvist men har eller har haft en gemensam bostad i Rumänien eller har sin närmaste anknytning till Rumänien.

När det gäller underhållsskyldighet mellan makar ska rumänsk lag tillämpas om:

  • båda makarna är rumänska medborgare,
  • makarna har olika medborgarskap men gemensam hemvist i Rumänien,
  • parterna har olika medborgarskap och hemvist men har eller har haft en gemensam bostad i Rumänien eller har sin närmaste anknytning till Rumänien.

När det gäller underhållsskyldighet mellan före detta makar ska rumänsk lag tillämpas om:

Till börjanTill början

  • båda makarna är rumänska medborgare,
  • makarna har olika medborgarskap men gemensam hemvist i Rumänien,
  • parterna har olika medborgarskap och hemvist men har eller har haft en gemensam bostad i Rumänien eller har sin närmaste anknytning till Rumänien,
  • den utländska rätten inte tillåter skilsmässa eller endast tillåter det på stränga villkor och en av makarna är rumänsk medborgare när de ansöker om skilsmässa.

När det gäller underhållsskyldighet mellan far- och morföräldrar och barnbarn, mellan de senares föräldrar och barnbarnsbarn, mellan syskon osv, vilka här benämns fordringsägare och underhållsskyldiga ska rumänsk lag tillämpas om:

  • fordringsägaren är rumänsk medborgare,
  • (endast för senare bidrag) om fordringsägaren har varit utländsk medborgare och bytt sitt utländska medborgarskap mot ett rumänskt medborgarskap.

Konflikt mellan parterna ska prövas av den domstol som fastställs genom avtal mellan parterna liksom varje annan tvist mellan dem med anledning av detta avtal.

4. Om rumänsk lag inte är tillämplig, vilken lag kommer de rumänska domstolarna då att tillämpa?

Om både den person som ansöker om underhåll och den underhållsskyldige befinner sig i Rumänien gäller följande:

  1. Om rumänsk lag inte ska tillämpas kan den rumänska domstolen tillämpa utländsk lag. [Den utländska lagen tillämpas emellertid alltid eftersom rumänsk lag (lex fori, dvs. landets egen lag) så föreskriver]. De rumänska domstolarna måste avgöra vilken lag som ska tillämpas i händelse av tvister som har sin grund i rättsförhållande med en utländsk enhet därför att det i vissa begränsade fall är den utländska lagen som ska gälla. Således är domstolarna, på grund av lagvalsregelns tvingande karaktär, tvungna att avgöra vilken lag som ska tillämpas. Samtidigt kan de berörda parterna begära att den lag de anser vara tillämplig ska tillämpas, men de faktiska och rättsliga skäl som ligger till grund för begäran måste då anges på stämningen. Om de berörda parterna inte begär att den tillämpliga lagen, vilken vi antar kommer att vara den utländska lagen, är domstolen tvungen att besluta att denna lag ska tillämpas. De rättsliga myndigheter som tillämpar den utländska lagen kommer att låta sig vägledas av sina egna regler (lex fori) för att lösa problem av allmän karaktär.
  2. Om både den person som kräver underhållsbidrag och den underhållsskyldige befinner sig i Rumänien (i den bemärkelsen att de har eller har haft gemensam hemvist/bostad i Rumänien eller har sin närmaste anknytning till Rumänien) ska rumänsk lag alltid tillämpas med undantag för följande fall:
    • Förälders underhållsskyldighet för barn utom äktenskapet om barnet hade utländskt medborgarskap när det föddes - i så fall ska utländsk lag gälla.
    • En adoptivförälders underhållsskyldighet för ett adoptivbarn om adoptivföräldern har utländskt medborgarskap.
    • Underhållsskyldighet mellan far- och morföräldrar och barnbarn, mellan de senares föräldrar och barnbarnsbarn, mellan syskon osv., vilka här benämns fordringsägare och underhållsskyldiga om den underhållsskyldige är utländsk medborgare eller om den underhållsskyldige, med avseende på senare bidrag, har varit rumänsk medborgare men bytt medborgarskap.

5. Ska sökanden vända sig till en särskild organisation, en statlig myndighet (på central eller lokal nivå) eller en domstol för att få underhåll?

5.A. Vad ska jag göra för att ansöka om underhåll från denna organisation eller statliga myndighet (på central eller lokal nivå) och vilka förfaranden är det som gäller?

Den sökande ska ställa sina anspråk till den domstol som är behörig för den plats där svaranden/den underhållsskyldige har sin hemvist. Stämning för att få underhållsbidrag kan inges separat eller i anslutning till en skilsmässorättegång, ett faderskapsmål, en vårdnadstvist som gäller barnets uppfostran och utbildning, eller för att fastställa hemvistort för barn som inte uppnått myndighetsåldern. Vid en skilsmässoprocess görs en ansökan vanligtvis antingen som en stämning eller som ett motkrav för att reglera olika bikrav, såsom fastställande av vardera förälderns bidrag till kostnaderna för barnets uppfostran, utbildning och yrkesutbildning. På begäran av den berörda maken/makan ska myndigheten även reglera frågan om underhållsbidrag. Så länge skilsmässoprocessen pågår kan myndigheten genom ett interimistiskt domstolsbeslut besluta om temporära åtgärder som gäller vårdnaden om barn som inte uppnått myndighetsåldern, underhållsskyldighet, barnbidrag och användning av hemvisten. Vidtagna åtgärder gäller endast tills de grundläggande förfarandena för att upplösa äktenskapet är avslutade.

Till börjanTill början

Förfarandet i första instans består av flera steg. Till det skriftliga steget hör att lämna in stämningen, jävsanmärkningen eller motkravet. Försiktighetsåtgärder, t.ex. beslag eller utmätning, kan vidtas. Parterna kallas till domstolen och tillställs rättegångshandlingarna. Det muntliga steget omfattar domstolsförhandlingarna, under vilka rättegångshinder kan framföras och bevis inges. Därefter följer överläggningarna, varefter domstolen meddelar sitt beslut.

6. Är det möjligt att göra en begäran på någon annans vägnar, t.ex. en släkting, en närstående eller ett minderårigt barn?

Vid ansökan om underhållsbidrag i anslutning till en skilsmässorättegång ska ansökan om skilsmässa lämnas personligen av den sökande till rättens ordförande. Om ansökan om skilsmässa bygger på en överenskommelse mellan parterna ska den vara undertecknad av båda makarna, men det räcker att en av makarna lämnar den personligen till rättens ordförande. En särskild ansökan för att fastställa, höja eller sänka underhållsbidraget kan lämnas in av den omyndiges förmyndare (den förälder som tilldelats vårdnaden om den omyndige). Ansökan som gäller ett barn som uppnått myndighetsåldern ska lämnas in av barnet personligen.

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

Vilken domstol som har territoriell behörighet kan avgöras med hjälp av Rumäniens rättsatlas, som har offentliggjorts på justitieministeriets webbplats.

Till börjanTill början

8. Måste sökanden använda sig av en mellanhand för att föra fallet till domstol (t.ex. en advokat, en särskild organisation, en statlig myndighet (på central eller lokal nivå)? Om inte, hur ska han eller hon gå till väga?

Nej.

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Nej. Ansökningar om underhåll är undantagna från domstolsavgifter.

Ja, det är möjligt att få rättshjälp för rättegångskostnader (advokatarvoden) på de villkor som anges i den civilrättsliga lagstiftningen.

10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

Artikel 94 i familjelagen:

Enligt artikel 94 ska underhåll beviljas utifrån den sökandes behov och den underhållsskyldiges resurser.

Domstolen kan höja eller sänka underhållsbidraget eller besluta att det ska upphöra helt beroende på förändringar i den ekonomiska situationen för den som betalar underhåll eller förändrade behov hos den som får det.

Om underhållet betalas av en förälder eller adoptivförälder ska det fastställas till upp till en fjärdedel av inkomsten för ett barn, en tredjedel för två barn och hälften för tre eller fler barn.

Till börjanTill början

Ja, det går bra att ansöka vid domstolen om en höjning av det underhållsbidrag som den underhållsskyldige ska betala med anledning av ökade underhållskostnader och vissa ändrade familjeförhållanden.

11. Hur och till vem ska underhållet betalas ut?

Artikel 93 i familjelagen:

Enligt artikel 93 ska underhåll betalas in natura eller som ett kontantbidrag.

Domstolen ska fatta beslut om hur utbetalningen ska ske mot bakgrund av omständigheterna i fallet.

Vad beträffar vilka personer som har rätt till stöd, se svaret på fråga nr 1.

12. Vilka åtgärder kan jag vidta om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt?

Utmätning är ett sätt att tvinga den underhållsskyldige att betala.

Postavgifter, bankavgifter och avgifter som uppkommer i samband med andra överföringsmetoder ska betalas av den underhållsskyldige genom att de införlivas med kostnaderna för tvångsverkställighet.

13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Nej.

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

Om sökanden befinner sig i Rumänien och den underhållsberättigade är bosatt i ett annat land är svaret nej.

15. Kan sökanden få hjälp av en särskild organisation eller statlig myndighet (på central eller lokal nivå) i Rumänien?

Om sökanden inte har sin hemvist i Rumänien, men i en annan av de stater som har anslutit sig till New York-konventionen från 1956, kan han eller hon vända sig till Advokatsamfundet i Bukarest.

Till börjanTill början

Om sökanden inte har sin hemvist i Rumänien eller i någon annan av de stater som har anslutit sig till New York-konventionen från 1956 utan i någon av de stater med vilka Rumänien har slutit ett internationellt avtal om rättshjälp med bestämmelser om erkännande och verkställighet av domslut i civilmål och affärsmål (t.ex. Albanien, Nordkorea, Egypten, Makedonien, Moldavien, Mongoliet, Ryssland, Serbien och Syrien), vilka inte tillhör Europeiska unionens medlemsstater, så ska den utländska ansökan om erkännande och verkställighet skickas till den rumänska domstolen på svarandens hemvistort.

16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Advokatsamfundet i Bukarest, str. Dr. Râureanu nr. 3, Sector 5, Bucureşti, 050047.

Rumäniens justitieministerium, str. Apolodor nr. 17, Sector 5, Bucureşti, cod 050741.

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Om sökanden befinner sig i ett annat land och den underhållsskyldige befinner sig i Rumänien gäller att advokatsamfundet i Bukarest i enlighet med artiklarna 2 och 6 i New York-konventionen från 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet har utsetts till förmedlande myndighet för att reglera ansökningar om indrivning av underhållsbidrag när den underhållsskyldige befinner sig i Rumänien och sökanden befinner sig i ett annat land som har anslutit sig till konventionen.

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Rumänien?

Sökanden ska ställa sina anspråk antingen till statens centrala överföringsmyndighet eller till den myndighet som utsetts på grundval av New York-konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet eller direkt, dvs. personligen eller genom sin juridiska företrädare.

19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Se svaret på fråga nr 18.

20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Se svaret på fråga nr 18.

Ytterligare information

Ministerul Justiţiei, www.just.ro română, Cooperare judiciară internaţională.

Baroul Bucureşti, http://www.baroul-bucuresti.ro/index_ro.asp română.

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Rumänien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 04-12-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket