Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Polen

Senaste uppdatering: 22-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Polen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”krav på underhåll” enligt polsk lag? Vem är berättigad till underhåll? 1.
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är polsk lag tillämplig? 3.
4. Om polsk lagstiftning inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de polska domstolarna (om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade vistas i Polen)? 4.
5. Hur ansöker man om underhåll hos en domstol, en central eller lokal myndighet eller ett annat organ? 5.
6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Måste sökanden gå till en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet?) 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Hur fastställs storleken på underhållsbidraget? Kan domstolens beslut omprövas för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Vem betalar ut underhållsbidraget och hur? 11.
12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? 12.
13. Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Polen, om han eller hon har sin hemvist i Polen men den underhållsskyldige bor utomlands? 15.
16. Hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Polen om han eller hon bor i utlandet och den underhållsskyldige bor i Polen? 18.
19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 19.
20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 20.

 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”krav på underhåll” enligt polsk lag? Vem är berättigad till underhåll?

Enligt definitionen i artikel 128 i familje- och vårdnadslagen är underhållsskyldighet (obowiązek alimentacyjny) skyldigheten för släktingar i upp- eller nedstigande led eller syskon att tillhandahålla medel för uppehälle (inbegripet kläder, mat, bostad, bränsle och mediciner), och vid behov även medel för uppfostran (inbegripet omsorg om den fysiska och psykiska utvecklingen samt tillgång till utbildning och kultur).

Underhåll (alimenty) utgör ett bidrag i form av kontanter eller in natura och, när det gäller barn, även ett personligt engagemang i deras uppfostran och den arbetsinsats i det gemensamma hushållet som sker inom ramen för fullgörandet av underhållsskyldigheten.

Krav på underhåll (roszczenie alimentacyjne) är rätten för en person att kräva att en annan person fullgör sin underhållsskyldighet gentemot denne.

Den allmänna principen är att underhållsskyldighet uppstår genom olika slag av familjeband. Beroende på typen av familjeband skiljer den polska lagstiftningen mellan följande fall av underhållsskyldighet:

  1. Underhållsskyldighet mellan släktingar och den särskilda underkategorin föräldrars underhållsskyldighet gentemot ett barn: När det gäller släktingar är endast en person som befinner sig i ekonomiska svårigheter berättigad till underhåll. Föräldrar är däremot underhållsskyldiga gentemot ett barn som ännu inte kan stå för sitt eget uppehälle, om inte inkomsterna från barnets tillgångar räcker till för att täcka kostnaderna för dess uppehälle och uppfostran. När barn fyller 18 år förlorar de rätten till underhåll, om de inte vill fortsätta sina studier och har uppvisat studieresultat som motiverar detta. Föräldrar är inte heller skyldiga att tillhandahålla medel för uppehället för ett barn som fyllt 18 år och som, trots att han skulle kunna utöva ett yrke, bedriver studier men försummar dem, inte gör tillräckliga framsteg, inte godkänns i kurser och inte avlägger tentamina inom utsatt tid och därför inte avslutar sina studier inom den tidsrymd som anges i studieprogrammet.
  2. Underhållsskyldighet genom adoption: om adoptionen grundar sig enbart på ett förhållande mellan adoptanten och den adopterade har adoptantens underhållsskyldighet gentemot den adopterade företräde framför underhållsskyldigheten hos den adopterades släktingar i uppstigande led och syskon, och den adopterades underhållsskyldighet gentemot släktingar i uppstigande led och syskon kommer i sista hand. I andra avseenden gäller de principer som anges i punkt 1 för den adopterade.
  3. Underhållsskyldighet mellan släktingar genom giftermål (styvmor, styvfar, styvbarn): endast en person som befinner sig i ekonomiska svårigheter är berättigad till underhåll, i den mån som åläggandet av underhållsskyldigheten i den aktuella situationen motsvarar vedertagna sociala normer. Enligt polsk lagstiftning och rättspraxis betyder ”ekonomiska svårigheter” oförmåga att med egna medel och krafter tillgodose sina rättmätiga behov i fråga om uppehälle.
  4. Underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet: Enligt artikel 27 i äktenskaps- och vårdnadslagen kan familjemedlemmar kräva att rätten till ”lika levnadsstandard” för alla familjemedlemmar iakttas.
  5. Underhållsskyldighet mellan makar efter det att ett äktenskap upplösts: Om endast den ena av makarna har konstaterats skyldig till söndringen i äktenskapet och äktenskapsskillnaden medför en väsentlig försämring av den ekonomiska situationen för den oskyldiga parten, kan denne begära att hans eller hennes rättmätiga behov tillgodoses, även om han eller hon inte befinner sig i en svår ekonomisk situation. I övriga fall kan en make som befinner sig i en svår ekonomisk situation begära att den tidigare maken tillhandahåller medel för hans eller hennes uppehälle motsvarande hans eller hennes rättmätiga behov och den tidigare makens förvärvsförmåga och tillgångar. Underhållsskyldigheten gentemot den tidigare maken upphör om han eller hon ingår ett nytt äktenskap. Om emellertid den underhållsskyldige är den make som inte konstaterats skyldig till söndringen i äktenskapet upphör likaså denna skyldighet fem år efter beslutet om äktenskapsskillnad, om inte domstolen på begäran av den andra parten och på grund av exceptionella omständigheter förlänger denna femårsperiod.
  6. Underhållsskyldighet för en far till ett barn som fötts utom äktenskapet gentemot barnets mor: En far som inte är gift med barnets mor är, med hänsyn till hans situation, skyldig att bidra till utgifter i anslutning till graviditeten och förlossningen samt kostnader för moderns uppehälle i tre månader i samband med förlossningen. Om det finns allvarliga skäl kan modern begära att barnets far deltar i kostnaderna för hennes uppehälle under en längre tid än tre månader.

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

En förutsättning för föräldrarnas underhållsskyldighet gentemot barnet är att det inte själv kan stå för sitt uppehälle. För närmare upplysningar, se punkt 1.1.

Till börjanTill början

3. I vilka fall är polsk lag tillämplig?

Lagvalsfrågor regleras i Polen genom lagen av den 12 november 1965 om internationell privaträtt, Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag för underhåll och bilaterala avtal med Österrike, Bulgarien, Vitryssland, Kuba, Tjeckien, Slovakien, Estland, Frankrike, Ungern, Litauen, Lettland, Nordkorea, Rumänien, Ryssland, Ukraina och Vietnam (uppgifter om avtalen ges på det polska justitieministeriets webbplats på adressen www.ms.gov.pl polski).

Om inte annat anges i konventionen eller bestämmelserna i de bilaterala avtalen regleras krav på underhåll mellan släktingar av lagstiftningen i det land där den underhållsberättigade är medborgare. Polsk lagstiftning tillämpas alltså om den underhållsberättigade är polsk medborgare.

4. Om polsk lagstiftning inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de polska domstolarna (om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade vistas i Polen)?

Parternas hemvist eller uppehållsort har ingen betydelse för valet av tillämplig lagstiftning. Det är endast den underhållsberättigades medborgarskap som är avgörande. Se i övrigt punkt 3.

5. Hur ansöker man om underhåll hos en domstol, en central eller lokal myndighet eller ett annat organ?

Rätten till underhåll kan utövas genom att

Till börjanTill början

  1. underhållsskyldigheten fullgörs frivilligt,
  2. parterna ingår ett avtal rörande underhållsskyldigheten,
  3. en ansökan om utdömande av underhåll lämnas in till en domstol, om den underhållsskyldige inte fullgör sin skyldighet.

6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

En ansökan om utdömande av underhåll kan för den underhållsberättigades räkning lämnas in av

  • ett befullmäktigat ombud, som förutom en advokat även kan vara en förälder, en make, ett syskon, en släkting i uppstigande led eller en person i adoptivförhållande till den underhållsberättigade,
  • en företrädare för den lokala myndighet som är behörig när det gäller socialt stöd (enligt lagen om socialt stöd av den 12 mars 2004 [Polens officiella tidning 2004, nr 64, punkt 593] kan direktören för en kommunal [gmina] socialmyndighet eller direktören för ett distrikts [powiat] centrum för familjestöd vara en sådan företrädare),
  • en företrädare för en frivilligorganisation vars syfte är att stödja familjer (en förteckning över sådana organisationer upprättas i justitieministerns förordning av den 10 november 2000 [Polens officiella tidning 2000, nr 100, punkt 1080]).
  • en allmän åklagare, om detta är lämpligt med tanke på rättssäkerheten eller allmänhetens intresse.

Underhållsberättigade som är minderåriga företräds av bemyndigade ombud.

Till börjanTill början

En närstående får inte agera för den understödsberättigades räkning, om inte personen faller inom de ovan nämnda kategorierna.

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

Enligt bestämmelserna i civilprocesslagen är det distriktsdomstolen (sąd rejonowy) som är behörig domstol. Den geografiska behörigheten fastställs på grundval av den underhållsberättigade personens eller den svarandes hemvist.

Uppgifter om vilken domstol som är behörig i ett visst ärende kan man även få på advokatbyråer, av de personer som avses i punkt 15 och med hjälp av den europeiska civilrättsatlasen på kommissionens webbplats.

http://ec.europa.eu/justice_home/judicialatlascivil/html/index_sv.htm

8. Måste sökanden gå till en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet?)

I underhållsmål krävs inte att man företräds av advokat. Den sökande kan välja om han eller hon själv vill väcka talan eller anlita en mellanhand.

Se punkt 9 för närmare uppgifter om förordnande av en advokat å tjänstens vägnar som företräder den underhållsberättigade parten.

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Enligt polsk lagstiftning är den part som framställer krav på underhåll befriad från rättegångskostnader. Det är fråga om fullständig befrielse, dvs. den berörda personen betalar inga rättegångskostnader eller kostnader för överklagande eller verkställighet.

Till börjanTill början

Dessutom kan en person som är befriad från rättegångskostnader ansöka om rättshjälp i form av en advokat som förordnas å tjänstens vägnar. Om ansökan beviljas, betalar motparten advokatkostnaderna. Om den part för vilken advokaten förordnats förlorar målet är det täcks advokatkostnaderna ur statskassan.

Medlemsstaternas medborgares rättigheter på detta område regleras i lagen om rättshjälp i civilrättsliga förfaranden i EU-medlemsstater. Uppgifter om denna lag ingår i den information som lämnats av Polen rörande rättshjälp.

10. Hur fastställs storleken på underhållsbidraget? Kan domstolens beslut omprövas för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

Storleken på underhållsbidraget beror på den underhållsskyldiges inkomstförmåga och ekonomiska kapacitet samt på den underhållsberättigades rättmätiga behov. De rättmätiga behoven omfattar allt som är nödvändigt för personens uppehälle, inte enbart i materiell utan även i t.ex. kulturell och andlig bemärkelse. Behoven för minderåriga inbegriper även utgifter för utbildning. Vid fastställandet av den underhållsskyldiges inkomstförmåga och ekonomiska kapacitet är det inte de faktiska inkomsterna som beaktas, utan vad personen skulle kunna tjäna om han eller hon till fullo utnyttjade sin inkomstförmåga.

Om situationen ändras kan man begära omprövning av beslutet eller avtalet rörande underhållsskyldigheten. Omprövning får begäras av båda parterna. De kan, beroende på de faktiska omständigheterna, begära att underhållsskyldigheten upphävs eller att underhållsbidraget höjs eller sänks. Villkor för att beloppet skall omprövas är en minskning eller ökning av den underhållsberättigades behov eller den underhållsskyldiges inkomstförmåga.

Till börjanTill början

11. Vem betalar ut underhållsbidraget och hur?

Den person som i exekutionstiteln anges som gäldenär är skyldig att betala underhållsbidraget. Principen är att endast den person som är underhållsskyldig står för kostnaderna för underhållsbidraget. Om den underhållsskyldige inte betalar underhållsbidraget frivilligt kan den underhållsberättigade till den berörda exekutionsmyndigheten, dvs. kronofogden, lämna in en ansökan om inledande av ett exekutionsförfarande. Ett exekutionsförfarande kan även inledas å tjänstens vägnar på begäran av den förstainstansdomstol som utfärdade beslutet om underhållsbidragets storlek. Den underhållsberättigade kan också lägga fram exekutionstiteln på den underhållsskyldiges arbetsplats eller hos det organ som betalar ut dennes pension och kräva att utestående underhållsbidrag dras av från de belopp som utbetalas till honom eller henne. Detta krav är bindande för det utbetalande organet.

12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige inte fullgör sin underhållsskyldighet frivilligt får underhållet drivas in med tvång. Se punkt 11.

Vidare bör det noteras att underlåtenhet att betala underhållsbidrag enligt bestämmelserna i strafflagen är en handling som kan straffas med böter, icke frihetsberövande åtgärder eller upp till två års fängelse.

13. Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Såsom nämns i punkt 6 kan en ansökan om utdömande av underhåll för den underhållsberättigades räkning lämnas in av bland annat vissa frivilligorganisationer, företrädare för de lokala myndigheter som är behöriga när det gäller socialt stöd, och i vissa fall, den allmänna åklagaren. Dessa personer och organ kan också stödja den sökande genom att delta i redan inledda förfaranden rörande utdömande av underhåll. Deras roll är då att stödja den underhållsberättigade personen vid rättegången.

Till börjanTill början

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

Nej, ingen av de ovan nämnda kan fullgöra underhållsskyldigheten.

Här bör dock noteras vad som föreskrivs i lagen av den 22 april 2005 om förfaranden mot gäldenärer i underhållsmål och bidragsförskott, vilken trädde i kraft den 1 september 2005. I fall där det är omöjligt att driva in det underhållsbidrag som utdömts har den kommunala myndigheten eller socialmyndigheten enligt lagen rätt att bevilja bidragsförskott (zaliczka alimentacyjna).

Endast de personer som anges i lagen får ansöka om förskott. Bidragsförskottet betalas ut av kommunstyrelsens ordförande eller borgmästaren (wójt, burmistrz, prezydent miasta), beroende på den sökandes hemvist, och det får inte överstiga beloppet på det utdömda underhållsbidraget eller de belopp som fastställs i lagen. Den sökande har rätt till ett lika stort förskott som det underhållsbidrag som utdömts men inte betalats.

Om emellertid den person som är berättigad till bidragsförskott vistas på en institution som står för fullt uppehälle (t.ex. en institution för socialt stöd [ośrodek pomocy społecznej], ett barnhem, skyddshem eller fängelse), är placerad i en fosterfamilj, har ingått äktenskap eller fått barn och är berättigad till familjebidrag får förskott inte beviljas.

Denna lag är tillämplig bara i de fall då den underhållsberättigade personen har sin hemvist i Polen.

15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Polen, om han eller hon har sin hemvist i Polen men den underhållsskyldige bor utomlands?

Om den underhållsskyldige har sin hemvist i utlandet men den underhållsberättigade bor i Polen hjälper den regionala domstol (sąd okręgowy) som är geografiskt behörig den underhållsberättigade med utarbetandet av ansökan om underhåll. Den förser den underhållsberättigade med all information som behövs, hjälper till med att fylla i alla handlingar och ser till att ansökan uppfyller de formella kraven.

Till börjanTill början

16. Hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Domstolens namn

Adress

Riktnummer

Telefon

Fax

Växel

Ordförande

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Białystok

ul. M.C.Skłodowskiej 1

15-950 Białystok

085

742-04-41

745-91-00

745-92-00

745-92-17

742-46-40

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

I Bielsko-Biała

ul. Cieszyńska 10

43-300 Bielsko-Biała

033

499-04-99

499-03-16

499-03-18

812-39-15

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Bydgoszcz

ul. Wały Jagiellońskie 2

85-128 Bydgoszcz

052

325-31-00

325-31-04

321-31-01

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Częstochowa

ul. Dąbrowskiego 23/35

42-200 Częstochowa

034

324-50-15

324-16-80

324-16-80

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Elbląg

Pl. Konstytucji 1

82-300 Elbląg

055

611-22-00

611-22-07

611-22-15

611-22-17

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Gliwice

ul. Kościuszki 15

44-100 Gliwice

032

338-02-00

338-01-01

338-01-02

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Gdańsk

ul. Nowe Ogrody 30/34

80-958 Gdańsk

058

321-31-99

321-31-00

321-31-01

321-31-04

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Gorzow Wielkopolski

ul. Mieszka I 33

66-400 Gorzów Wielkopolski

095

722-42-80

do 85

720-28-07

720-28-07

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Jelenia Góra

ul. Wojska Polskiego 56

58-500 Jelenia Góra

075

641-51-00

752-24-34

641-51-51

752-51-13

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

w Kalisz

Al. Wolności 13

62-800 Kalisz

062

765-77-00

765-77-64

757-37-04

765-78-50

757-49-36

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

I Katowice

ul. Andrzeja 16/18

40-957 Katowice

032

251-14-21

251-40-91

251-69-83

251-67-28

251-69-83

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Kielce

ul. Seminaryjska 12

25-372 Kielce

041

340-23-00

344-59-45

344-49-23

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Konin

ul. Energetyka 5

62-510 Konin

063

242-30-22

242-38-16

242-65-69

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Koszalin

ul. Waryńskiego 7

75-541 Koszalin

094

-

342-50-71

342-88-04

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Kraków

ul. Przy Rondzie 7

31-547 Kraków

012

619-50-00

619-58-00

619-58-22

619-57-77

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Krosno

ul. Sienkiewicza 12

38-400 Krosno

013

436-84-78

436-85-49

432-05-70

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Legnica

ul. Złotoryjska 40

59-220 Legnica

076

722-59-00

722-59-11

722-59-12

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Lublin

ul. Krakowskie Przedmieście 43

20-076 Lublin

081

535-91-00

do 10

532-08-40

532-99-95

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Łomża

ul. Dworna 16

18-400 Łomża

086

216-62-81

216-38-07

216-67-53

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Łódź

Pl. Dąbrowskiego 5

90-921 Łódź

042

677-89-00

677-89-99

677-89-91

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Nowy Sącz

ul. Pijarska 3

33-300 Nowy Sącz

018

443-89-00

443-89-22

443-81-14

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Olsztyn

ul. Dąbrowszczaków 44

10-001 Olsztyn

089

523-02-30

523-01-85

527-30-48

527-76-95

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Opole

siedziba tymczasowa

ul. Prószkowska 67

45-758 Opole

077

457-22-64

457-28-33

402-48-35

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Ostrołęka

ul. Kościuszki 19

07-400 Ostrołęka

029

764-29-22

764-29-40

764-37-22

764-32-88

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Piotrków Trybunalski

ul. J. Słowackiego 5

97-300 Piotrków Trybunalski

044

-

647-21-94

649-64-14

647-89-19

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Płock

Pl. Narutowicza 4/6

09-404 Płock 6

024

262-52-44

268-85-84

268-85-79

262-25-26

262-25-26

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Poznań

ul. Marcinkowskiego 32

60-967 Poznań

061

856-60-00

852-33-06

852-93-85

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Radom

ul. Marszałka

J. Piłsudskiego 10

26-600 Radom

048

368-02-00

368-03-00

368-03-01

368-03-03

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Rzeszów

Pl. Śreniawitów 3

35-959 Rzeszów

017

875-62-00

875-62-36

862-72-65

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Siedlce

ul. Sądowa 2

08-110 Siedlce

025

632-52-35

do 39

632-62-11

632-61-98

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Sieradz

Al. Zwycięstwa 1

98-200 Sieradz

043

827-13-20

827-12-87

827-10-14

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Słupsk

ul. Zamenhofa 7

76-200 Słupsk

059

842-20-41

do 44

842-83-25

842-83-01

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Suwałki

ul. L.Waryńskiego 45

16-400 Suwałki

087

563-13-30

563-13-01

563-13-03

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Szczecin

ul. Kaszubska 42

70-952 Szczecin

091

448-00-02

448-96-36

448-99-15

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Świdnica

Pl. Grunwaldzki 14

58-100 Świdnica

074

851-83-00

851-82-46

851-82-70

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Tarnobrzeg

ul. Sienkiewicza 27

39-400 Tarnobrzeg

015

823-48-80 do 81

823-49-20

823-05-51

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Tarnów

ul. J. Dąbrowskiego 27

33-100 Tarnów

014

632-74-00

632-75-00

621-16-38

621-34-74

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Toruń

ul. Piekary 51

87-100 Toruń

056

610-56-00

610-56-04

655-57-06

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Warszawa

Al. Solidarności 127

00-951 Warszawa

022

620-03-71

620-13-57

620-13-57

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Włocławek

ul. Wojska Polskiego 22

87-800 Włocławek

054

411-62-00

411-62-05

411-62-05

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Wrocław

ul. Sądowa 1

50-950 Wrocław

071

370-42-00

370-42-01

343-64-75

344-49-59

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Zamość

ul. Akademicka 1

22-400 Zamość

084

-

638-48-13

639-33-59

Sąd Okręgowy (Regionala domstolen)

i Zielona Góra

Pl. Słowiański 1

65-958 Zielona Góra

068

-

322-01-40

322-01-41

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Om den polska domstolen är en översändande myndighet enligt New York-konventionen av 1956 eller ett bilateralt avtal förser den den underhållsberättigade med all information som behövs, hjälper till med att fylla i alla handlingar, ser till att ansökan uppfyller de formella kraven och skickar ansökan utomlands.

Till börjanTill början

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Polen om han eller hon bor i utlandet och den underhållsskyldige bor i Polen?

I ett fall då underhåll utdömts av en domstol och målet faller inom ramen för New York-konventionen kan en underhållsberättigad som bor i utlandet använda det förfarande som fastställs i konventionen och lämna in ansökan till den behöriga översändande myndigheten i det land där han eller hon har sin hemvist.

Om den underhållsberättigade bor i ett land med vilket Polen har ingått ett bilateralt avtal ges denne hjälp enligt bestämmelserna i det avtalet. I regel skall man enligt de bilaterala avtalen lämna in ansökan direkt till den polska domstolen eller göra det via en domstol i det land där beslutet fattades. I det senare fallet översänds ansökan genom ett centralt organ, oftast justitieministeriet.

19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

När det gäller ärenden som faller inom ramen för New York-konventionen anges de behöriga översändande myndigheterna i utlandet i de förklaringar som de berörda länderna bifogat konventionen, och dessa finns tillgängliga på Internet.

20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

När det gäller ärenden som faller inom ramen för New York-konventionen förser de översändande myndigheterna i utlandet enligt de förklaringar som bifogats konventionen den underhållsberättigade med all relevant information, hjälper till med att fylla i alla handlingar, ser till att ansökan uppfyller de formella kraven och sänder ansökan utomlands.

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 22-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket