Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Nederländerna

Senaste uppdatering: 06-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt nederländsk lag? 1.
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är nederländsk lag tillämplig? 3.
4. Om nederländsk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de nederländska domstolarna? 4.
5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll? 5.
5.A. Hur ansöker man om underhåll från organet eller myndigheten och hur går handläggningen till? 5.A.
6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga? 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Hur och till vem betalas underhållet ut? 11.
12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? 12.
13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Nederländerna? 15.
16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Nederländerna? 18.

 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt nederländsk lag?

Underhåll är en skyldighet att bidra till den underhållsberättigades levnadskostnader. Underhållsskyldighet uppkommer genom släktskap och äktenskap. Liknande bestämmelser gäller för registrerade partnerskap.

Vilka är skyldiga att betala underhållsbidrag?
- Föräldrar till sina barn

Föräldrar är skyldiga att svara för sina barns underhåll. Detta gäller såväl för barn som för ungdomar. Underhållsskyldigheten varar fram till till dess att barnet fyllt 21 år, oavsett dess behov.

Se fråga 2 för information om föräldrars skyldigheter gentemot sina barn.

- Barn till sina föräldrar

Barn är skyldiga att svara för sina föräldrars underhåll.

Underhållsskyldighet föreligger endast om föräldrarna har behov av det.

- En frånskild make till den andra maken (f.d. registrerade partnerskap)

Den underhållsskyldighet som finns mellan makar under äktenskapet består efter äktenskapets upplösning. Domstolen kan i dom om äktenskapsskillnad eller i en senare dom på yrkande av den ena maken fastställa att den andra maken efter äktenskapsskillnaden ska betala underhållsbidrag till den förstnämnda maken om den makens inkomster inte räcker till för hans eller hennes levnadskostnader (och denne inte rimligtvis kan förväntas få sådana inkomster). När domstolen fastställer underhållsbidraget ska den beakta makarnas behov och tillgångar (ekonomiska). Andra omständigheter än ekonomiska kan också ha betydelse, exempelvis äktenskapets eller samboförhållandets längd. Om domstolen inte anger någon tidsgräns för underhållsskyldigheten upphör den att gälla efter 12 år. Domstolen kan på yrkande av den underhållsberättigade maken förlänga denna tidsperiod om denne har särskilda ekonomiska svårigheter. Efter ett kort (högst 5 år) barnlöst äktenskap varar underhållsskyldigheten i princip inte längre än den tid äktenskapet varade.

Till börjanTill början

Detsamma gäller för underhåll mellan partner som tidigare har varit registrerade.

Makarna kan även själva avtala om underhåll utan att blanda in domstolen. Dessa överenskommelser fastställs ofta i avtal om äktenskapsskillnad. I praktiken kommer domstolen att bekräfta detta avtal i domen om äktenskapsskillnad.  Denna bekräftelse ger den underhållsberättigade ett större mått av rättssäkerhet.

Andra?
Makar/registrerade partner

Makar och registrerade partner ska utom i undantagsfall bidra till hushållsutgifterna. De kan komma överens om en annan ordning i äktenskapsförord eller parternskapsavtal.

Biologisk fader/stadigvarande partner till modern

Barnets biologiska fader ska svara för (det icke erkända) barnets underhåll så länge som barnet inte har några juridiska familjeband med honom eller någon annan man (med andra ord när det inte finns någon juridisk fader).

Detsamma gäller för den som i en stadigvarande förbindelse med en kvinna samtyckte till en akt som kan ha resulterat i det barn som hon sedan fick.

Gemensam vårdnad

Den som utan att vara förälder delar på vårdnaden om ett barn med en förälder är underhållsskyldig gentemot barnet (artikel 1:253w BW). Underhållsskyldigheten varar fram till dess att barnet fyller 21 år, då den gemensamma vårdnaden upphör i samband med att barnet blir myndigt.

I vilka fall?

Huvudregeln är att underhållsskyldighet endast föreligger om den underhållsberättigade har behov av underhåll. En person anses behöva underhåll om hans eller hennes inkomster inte räcker till för den egna försörjningen och han eller hon inte heller rimligtvis kan förväntas få sådana inkomster.

Till börjanTill början

Ett undantag från huvudregeln är föräldrars och biologiska fäders underhållsskyldighet gentemot sina barn (under 21 år).  I dessa fall föreligger underhållsskyldighet även om den underhållsberättigade inte har något behov.

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

När det rör sig om barn under 18 år ska föräldrarna betala för omvårdnad och fostran. Detta avser levnadskostnader och andra kostnader som ett barn medför, exempelvis utbildning och fritidsaktiviteter. Föräldrarna är skyldiga att svara för kostnaderna för omvårdnad och fostran efter förmåga. Detta gäller även om barnet har egna tillgångar eller inkomster.

När det rör sig om barn som är mellan 18–20 år ansvarar föräldrarna för levnadskostnader och utbildning. Levnadskostnaderna och kostnaderna för utbildning ska i praktiken motsvara kostnaderna för omvårdnad och fostran.  Underhållsskyldigheten är inte beroende av den underhållsberättigades behov.

Den utvidgade underhållsskyldigheten gäller även för denna kategori av barn, oavsett om de har egna inkomster från anställning eller tillgångar eller om de är gifta. Barnets egna inkomster avgör emellertid i vilken omfattning de behöver underhållsbidrag.

När det rör sig om barn som är 21 år eller däröver är föräldrarna endast underhållsskyldiga om barnet har behov av underhåll och inte kan ta hand om sig själv. Exempel på detta är fysiska eller psykiska funktionshinder.

3. I vilka fall är nederländsk lag tillämplig?

Den tillämpliga lagen för fastställelse av underhållsskyldighet bestäms enligt nederländsk internationell privaträtt på grundval av hänvisningsreglerna i Haagkonventionen om underhåll (tillämplig lag) från 1973 (Trb. 1974, 86). För närmare uppgifter om denna konvention, se webbplatsen för Haagkonferensen för internationell privaträtt English - français.

Till börjanTill början

I enlighet med detta fördrag ska de nederländska domstolarna tillämpa nederländsk lag

  • om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade har nederländskt medborgarskap och den underhållsskyldige stadigvarande är bosatt i Nederländerna,
  • om den underhållsberättigade stadigvarande är bosatt i Nederländerna,
  • om den underhållsberättigade är stadigvarande bosatt i ett annat land än Nederländerna och enligt lagen i det landet inte har rätt till underhållsbidrag och både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade har nederländskt medborgarskap,
  • om den underhållsberättigade varken kan få underhållsbidrag enligt lagen i det främmande land där den underhållsberättigade stadigvarande är bosatt eller enligt lagen i det främmande land där både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare,
  • vid underhåll mellan makar om nederländsk lag tillämpas på äktenskapsskillnaden.

4. Om nederländsk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de nederländska domstolarna?

Huvudregeln är att de nederländska domstolarna i sådana fall ska tillämpa lagen där den underhållsberättigade stadigvarande är bosatt. Om det inte föreligger rätt till underhåll enligt den lagen ska de nederländska domstolarna tillämpa den nationella lag som är gemensam för den underhållsskyldige och den underhållsberättigade.

Vid äktenskapsskillnad ska samma lag som tillämpades på äktenskapsskillnaden tillämpas på frågan om underhållsskyldighet.

5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll?

Det belopp som den underhållsskyldige ska betala kan antingen bestämmas av parterna själva och slås fast i ett avtal eller fastställas i ett domstolsavgörande. I samband med mål om äktenskapsskillnad yrkas det ofta att domstolen även ska ta ställning till frågan om underhåll till make eller barn.

Till börjanTill början

5.A. Hur ansöker man om underhåll från organet eller myndigheten och hur går handläggningen till?

Om underhållsbidraget måste fastställas genom ett domstolsavgörande gäller följande:

Det rättsliga förfarandet för att fastställa, ändra eller upphöra med utbetalningen av ett underhållsbidrag inleds med en ansökan. Denna ansökan ska upprättas och lämnas in av en advokat. Advokaten ska företräda den underhållsberättigade i rättegången. Ansökan ska innehålla den underhållsberättigades och den underhållsskyldiges efternamn, förnamn, födelsedatum och adresser. Det ska också anges varför underhållsskyldigheten ska fastställas, ändras eller upphöra. När ansökan lämnas till domstolens kansli ska nödvändiga handlingar som styrker uppgifterna i den bifogas. I mål om underhåll är det bl.a. fråga om handlingar som rör den ekonomiska situationen, exempelvis skattedeklarationer, lönebesked samt beräkningar av behov och ekonomiska tillgångar. Advokaten ska skicka ansökan till den behöriga domstolens kansli. Kansliet skickar sedan (i normalfallet) en kopia av ansökan med relevanta handlingar till den berörda parten, dvs. den underhållsskyldige i mål om underhåll. Denne kommer sedan att kallas till förhandling i domstolen.

6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Nej. Ansökan måste lämnas in av den underhållsberättigades advokat. Underhållsberättigade får inte lämna in en ansökan utan biträde av advokat. 

Till börjanTill början

Underåriga barn företräds av sin förmyndare (vanligtvis en förälder).

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

Här görs skillnad på internationell behörighet (är nederländsk domstol behörig?) och nationell behörighet (vilken nederländsk domstol är behörig?).

När det gäller den nederländska domstolens internationella behörighet är den så kallade Bryssel I-förordningen tillämplig i mål inom Europeiska unionen. Denna förordning innehåller regler om domstolars behörighet i fråga om underhållsbidrag.

Enligt artikel 2 i förordningen ska en underhållsberättigad (kärande) enligt huvudregeln väcka talan mot en underhållsskyldig (svarande) som har hemvist i Nederländerna vid nederländsk domstol.

â€�Bryssel I-förordningenâ€� innehåller också en alternativ regel för underhållsskyldighet. Enligt artikel 5.2 kan talan mot en svarande som har hemvist i en medlemsstat väckas i en annan medlemsstat

  • vid domstolen i den ort där den underhållsberättigade har sin hemvist eller vanliga vistelseort,
  • eller, om talan har samband med någons rättsliga status, vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap.

Enligt punkt a kan en underhållsberättigad som har hemvist i Nederländerna väcka talan mot en underhållsskyldig som har hemvist i exempelvis Frankrike vid en nederländsk domstol som har internationell behörighet enligt artikel 5.2. Domstolen i den ort där käranden har hemvist är behörig.

Till börjanTill början

Beträffande de nederländska domstolarnas internationella behörighet utanför Europeiska unionen gäller följande: Om svaranden (den underhållsberättigade eller den underhållsskyldige) bor i ett land som inte tillhör Europeiska unionen är â€�Bryssel I-förordningenâ€� inte tillämplig och de nederländska domstolarna är då behöriga enligt civilprocesslagen. Den nederländska äktenskapsskillnadsdomstolen har enligt denna lag rätt att fatta interimistiska beslut i mål om äktenskapsskillnad eller i frågor som har samband därmed, exempelvis underhållsbidrag eller rätten att bo kvar i den gemensamma bostaden. De nederländska domstolarna har också behörighet att ta upp ett separat yrkande om underhållsbidrag om käranden eller någon av de berörda parterna enligt ansökan bor i Nederländerna eller om målet på något annat sätt har tillräcklig koppling till nederländsk behörighet, om parterna bestämmer att nederländsk domstol ska ha behörighet eller om den berörda parten deltar i förfarandet utan att bestrida domstolens behörighet.  

Vad gäller de nederländska domstolarnas nationella behörighet är det underrätterna som enligt reglerna om behörig domstol (underrätt, överrätt eller Nederländernas högsta domstol) har behörighet i mål om underhåll. Den behöriga underrätten framgår av civilprocesslagen. Det är underrätten i den ort där käranden (eller en av kärandena) eller någon av de berörda parterna enligt ansökan har sin hemvist som har behörighet eller om sådan hemvist saknas, underrätten i den ort där en av dem faktiskt bor.

8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Ett yrkande om att fastställa, ändra eller upphöra med utbetalningen av ett underhållsbidrag ska inges av en advokat. Advokaten ska företräda käranden i rättegången. Namn på advokater och deras adresser finns på advokatsamfundets webbplats NL Nederlands - English.

Till börjanTill början

Det finns också en sammanslutning för familjerättsadvokater och medlare i äktenskapsskillnader där medlemmarna bl.a. är specialiserade på äktenskapsskillnader och underhåll. De är även specialiserade på medling i äktenskapsskillnader och allt vad det innebär.

Deras webbplats är VFAS-Advocaten  och den finns på nederländska Nederlands och engelska English.

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ett bidrag till kostnaderna för domstolsförfarandet ska betalas som en del av kostnaderna för rättskipningen. Det rör sig om ansökningsavgiften. Dessutom tillkommer advokatkostnader och kostnader för exekutionstjänstemän.

Om en rättssökande inte kan betala advokatkostnaderna (fullt ut) kan han eller hon under vissa omständigheter ha rätt till rättshjälp (se även webbplatsen för rättshjälp). Staten betalar en del av kostnaderna och den rättssökande betalar ett "personligt bidrag". Omfattningen av det â€�personliga bidragetâ€� beror på den rättssökandes inkomster och ekonomiska tillgångar. Rättshjälpsmyndigheten beviljar rättshjälp. Den rättssökande ska inge en ansökan om rättshjälp till myndigheten i den domkrets (dvs. överrättens domkrets) där advokatens kontor finns. I praktiken görs ansökan ofta av en advokat om han eller hon redan har anlitats före ansökan om rättshjälp.

Till börjanTill början

Vidare ska ett intyg om medellöshet (erhålls från kommunen i hemvistorten) uppvisas. Detta intyg ska bifogas ansökan till Rättshjälpsmyndigheten, som sedan utreder om den rättssökande har rätt till rättshjälp. Om så är fallet utfärdas en handling som visar att rätt till rättshjälp föreligger. Ansökningsavgiften sätts också ned i dessa fall.

Rätt till rättshjälp föreligger också vid gränsöverskridande tvister, dvs. om sökanden bor i ett annat land än Nederländerna. Detta följer av det europeiska direktivet om gränsöverskridande rättshjälp. Rättshjälp kan med stöd av artiklarna 23A till och med 23K i lagen om rättshjälp sökas via rättshjälpsmyndigheten i Haag med hjälp av det modellformulär som är bifogat direktivet och som är likadant för alla medlemsstater.

Vid behov kan Rättshjälpsmyndigheten Nederlands hjälpa till med valet av advokat. Rättsjälpsmyndighetens adress anges i svaret på fråga 16.

10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

Domstolen ska vid sin prövning beakta behovet hos den person som har framställt ett yrkande om eller erhåller underhållsbidrag och vilka tillgångar (ekonomiska) som den person har som ska betala eller betalar underhållsbidrag.

Till börjanTill början

Behov och tillgångar är relativa begrepp. Domstolen har en viss frihet att beakta omständigheterna i det enskilda fallet.

Riktlinjer har utarbetats, de så kallade Trema standarderna (se De Rechspraak English Nederlands). Dessa är emellertid inte bindande för domstolen.

Domstolen tar hänsyn till följande slags inkomster:

  • inkomst från anställning,
  • inkomst från en sidoanställning,
  • stipendier för studier,
  • förmåner,
  • pension,
  • inkomst från (andrahands)uthyrning,
  • ränta och annan avkastning på tillgångar,
  • bidrag till andras hushåll med vilka hushållet delas,
  • befintliga möjligheter att öka inkomsterna (inkomstkapacitet),
  • deklarationer över tillgångar,
  • hyresbetalningar,
  • amorteringar och ränta samt fasta avgifter (den del av lånet som ännu inte har betalats ska också anges här),
  • försäkringspremier,
  • nödvändiga regelbundna resekostnader,
  • ekonomiska skyldigheter gentemot andra,
  • kostnader för medicinsk vård för den underhållsskyldige eller någon i hans eller hennes familj,
  • utgifter för att generera inkomster,
  • skuldebrev.
Lagstadgad indexreglering

Varje år fastställer justitieministeriet den procentsats med vilken ett av domstol eller genom avtal fastställt underhållsbidrag ska öka på grund av lag. Vid beräkningen av denna procentuella ökning ska ministeriet beakta löneutvecklingen i näringslivet och i den offentliga sektorn samt i andra sektorer. Procentsatsen offentliggörs i Staatscourant (Nederländska statens officiella tidning).  

Till börjanTill början

Det finns flera undantag från denna automatiska justering av underhållsbidragen Såväl parterna som domstolen kan bortse från den lagstadgade indexregleringen eller fastställa en alternativ indexering.

11. Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhåll till makar efter äktenskapsskillnad ska betalas direkt till den underhållsberättigade.

Underhållsbidrag för underåriga barn som har fastställts av domstol ska betalas direkt till den förälder (eller förmyndare) som har hand om barnet.

12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om underhållsskyldigheten har fastställts i ett domstolsavgörande och den underhållsskyldige underlåter att betala underhåll till en partner kan betalningen vanligtvis drivas in av en exekutionstjänsteman. Om det inte finns något domstolsavgörande måste fallet prövas i domstol. En advokat måste då anlitas. Vid indrivning av underhållsbidrag för barn kan i flera fall ärendet överklagas till det nationella kontoret för indrivning av underhållsbidrag (LBIO) i Gouda. Se svaret på fråga 13.

13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

När det gäller underhåll för barn är den relevanta organisationen det nationella kontoret för indrivning av underhållsbidrag (LBIO) i Gouda.

Till börjanTill början

LBIO kan påbörja indrivningen vare sig den underhållsskyldige släpar efter med betalningarna eller inte. LBIO måste ha tillstånd från den underhållsberättigade eller den underhållsskyldige för att göra det. LBIO får vid behov driva in betalningen genom exekutiv verkställighet. LBIO kan till exempel begära utmätning i den underhållsskyldiges lön, förmåner eller egendom (fast eller lös).

LBIO:s tjänster är inte gratis. Vid försenade betalningar ska den underhållsskyldige ersätta LBIO för indrivningskostnaderna. LBIO tar ut en tilläggsavgift för indrivning. Denna tilläggsavgift uppgår till 10 % av den försenade betalningen. Den underhållsskyldige ska även betala kostnaderna för det rättsliga förfarandet och verkställigheten.

LBIO:s verksamhet avser endast indrivning av underhåll för barn. LBIO:s verksamhet omfattar inte underhållsbidrag till makar efter äktenskapsskillnad eller partner som tidigare har varit registrerade. Det förhåller sig emellertid annorlunda när det gäller de uppgifter som LBIO har enligt olika konventioner (se svaret på fråga 17).

Formuläret â€�överta indrivningen av underhåll för barnâ€� kan laddas ner från LBIO:s webbplats Nederlands.

Webbplatsen innehåller riktligt med information om LBIO:s uppgifter och förfaranden, telefontider och annan information.

Till börjanTill början

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

Nej.

15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Nederländerna?

Ja, i fråga om underhåll för barn, se fråga 13.

Ja, i fråga om rättshjälp, se fråga 8.

16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

I fråga om underhåll för barn:

Landelijk Bureau Inning Onderhoudsbijdragen (LBIO Nederlands)

Postbus 800

2800 AV GOUDA

Tfn (31) 182 572 020

Fax (31) 182 537 179

I fråga om rättshjälp:

de Raad voor de rechtsbijstand Nederlands,

Postbus 450,

2501 CL Den Haag.

Tfn (31) 703 701 414

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Se svaret på fråga 13.

LBIO har även uppgifter när det gäller indrivning av underhåll internationellt. Dessa uppgifter följer av två konventioner som Nederländerna är anslutna till.

Till börjanTill början

Nederländerna är anslutna till FN:s konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet English - français, som slöts i New York 20 juni 1956. Det är en konvention om ömsesidigt rättsligt bistånd i syfte att underlätta underhållsbidrag i internationella mål. Enligt konventionen har det därför inrättats en ordning med förmedlande och mottagande organ som ska hjälpa den underhållsberättigade att driva in underhållet. LBIO är Nederländernas förmedlande och mottagande organ.

Vem som helst som bor i Nederländerna och får problem med indrivning av underhåll från en underhållsskyldig som är bosatt utomlands (dvs. i ett land som är anslutet till New York-konventionen) kan åberopa New York-konventionen. Konventionen avser såväl underhåll för barn som till partner.

LBIO driver också in underhåll för underhållsberättigade som är bosatta utomlands (dvs. i ett land som är anslutet till New York-konventionen) från underhållsskyldiga som är bosatta i Nederländerna.  Om en underhållsberättigad som är bosatt i en annan konventionsstat vill få underhåll från en underhållsskyldig som är bosatt i Nederländerna kan han eller hon åberopa den ordning som konventionen har inrättat. Han eller hon måste sedan ansöka hos det mottagande organet i Nederländerna (LBIO). Det mottagande organet vidtar sedan de åtgärder som är nödvändiga för att erhålla underhållet.

Vid ansökan till LBIO ska ansökningsformuläret â€�indrivning av underhållsbidrag i utlandetâ€� användas. Formuläret kan laddas ner från LBIO:s webbplats Nederlands.

För information om rättshjälp, se svaret på fråga 9.

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Nederländerna?

Se frågorna 13 och 17.

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket