Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Frankrike

Senaste uppdatering: 06-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Frankrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt fransk lag?

Underhållsskyldigheten är ett uttryck för familjesolidariteten. Det är en lagfäst skyldighet att ge ekonomisk hjälp till vissa av de närmaste släktingarna.

Vilka personer måste betala underhållsbidrag till en annan person:

- Föräldrar till sina barn?

Föräldrarna är skyldiga att försörja och underhålla sina barn.

- Barn till sina föräldrar?

Barnen måste bidra till sina föräldrars underhåll.

- En frånskild make till sin f.d. make?

Endast om äktenskapsskillnad beviljats med anledning av samlevnadens upphörande är den make som tagit initiativet till skilsmässan skyldig att betala underhåll till den andra maken.

- Andra?
  • Makar under äktenskapet (även efter hemskillnad).
  • Alla släktingar i rakt uppåtstigande led och alla avkomlingar i direkt nedåtstigande led.
  • Svärsöner och svärdöttrar gentemot sina svärföräldrar och omvänt.

I vilka fall?

Underhåll beviljas utifrån behovet hos den som ansöker om underhåll och den underhållsskyldiges tillgångar.

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

En uppdelning i två perioder kan göras:

Till börjanTill början

  • Så länge barnet är underårigt, eller t.ex. på grund av studier inte är ekonomiskt oberoende trots att det har uppnått myndig ålder, är föräldrarna skyldiga att försörja barnet och bidra till dess utbildning. Denna skyldighet, som omfattar mer än endast en underhållskyldighet, baserar sig på släktskapsbandet och syftar till att trygga de förhållanden som krävs för barnets utveckling och utbildning.
  • När skyldigheten att försörja barnet och bidra till dess utbildning har upphört, tillämpas ett allmänt system för underhållsskyldighet, vilket innebär att den som ansöker om underhållsbidrag måste styrka att han eller hon är i behov av underhåll.

3. I vilka fall är fransk lag tillämplig?

Sedan Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag i fråga om underhåll trädde i kraft i Frankrike tillämpas i princip lagen i det land där den underhållsberättigade har hemvist. Den underhållsberättigade kan också begära att lagen i det land där båda parterna är medborgare ska tillämpas, om lagen i det land där den underhållsberättigade har hemvist inte gör det möjligt att få underhåll. I sista hand tillämpas lagen i det land där domstolen är belägen, om de två andra lagarna inte gör det möjligt för honom eller henne att få underhållsbidrag.

Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag i fråga om underhåll till barn är fortfarande i kraft mellan Frankrike och de länder som är anslutna till den konventionen men som inte har anslutit sig till Haagkonventionen från 1973. I Haagkonventionen från 1956 föreskrivs att lagen i det land där barnet har hemvist avgör i vilken utsträckning och från vem barnet kan kräva underhåll.

Till börjanTill början

Fransk lag kan således tillämpas

  • om den underhållsberättigade bor i Frankrike,
  • och den underhållsberättigade och den underhållsskyldige båda är franska medborgare och den underhållsberättigade vill att fransk lag ska tillämpas, eller
  • den underhållsberättigade vänder sig till en fransk domstol och lagen i det land där sökanden har hemvist eller där parterna är medborgare inte ger honom eller henne möjlighet att få underhåll.

4. Om fransk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de franska domstolarna?

Om både den som ansöker om underhåll och den underhållsskyldige bor i Frankrike:

I princip tillämpas fransk lag om både den underhållsberättigade och den underhållsskyldige bor i Frankrike. Om ingen av parterna är fransk medborgare, kan den som ansöker om underhåll dock begära att lagen i det land där båda parterna är medborgare ska tillämpas enligt 1973 års Haagkonvention. Då tillämpas den lagen i stället.

5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll?

Sökanden ska vända sig till avdelningen för familjeärenden vid övre underrätten i tvistemål (tribunal de grande instance).

6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

En släkting som tar på sig ansvaret för ett underårigt barn eller ett barn som uppnått myndig ålder kan ansöka om ett bidrag för barnets underhåll och utbildning.

Till börjanTill början

Om den som ansöker om underhåll har en förmyndare, är det endast förmyndaren som kan vidta åtgärder i hans eller hennes namn.

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

Sökanden kan välja att vända sig antingen till domstolen där han eller hon är bosatt eller där motparten har hemvist.

8. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

Om det inte rör sig om ett mål om äktenskapsskillnad eller hemskillnad kan sökanden själv vända sig till domstol med en skrivelse eller genom stämningsansökan. I det senare fallet måste en stämningsman anlitas. Advokat behövs inte.

Sökanden bör överlämna alla handlingar som styrker underhållsbehovet till domstolen. Sådana handlingar är exempelvis lönebesked, intyg om nedsatt skatteförmåga, arbetslöshetsintyg eller intyg över långtidssjukskrivning, hyresavier, intyg om att det finns hemmavarande barn och utgiftsredovisningar för barnens försörjning och utbildning, lånehandlingar

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Det kostar inget att inleda en process.

Om sökandens tillgångar understiger en viss lagfäst nivå kan han eller hon få rättshjälp för att täcka kostnaderna helt eller delvis (se â€�Rättshjälp i Frankrikeâ€�).

Till börjanTill början

10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

– Typ av underhåll
  • Fortlöpande underhåll varje månad:
    • o Mellan makar, f.d. makar som beviljats äktenskapsskillnad med anledning av samlevnadens upphörande eller makar som beviljats hemskillnad; underhållet kan också betalas som ett engångsbelopp, antingen i form av ett penningbelopp eller av egendom.
    • o Bidrag till ett barns underhåll och utbildning. Underhållet kan även helt eller delvis bestå av att en förälder direkt betalar kostnader som uppkommer för barnet. Det kan även bestå av en nyttjande- och boenderätt.
  • Efter äktenskapsskillnad (utom äktenskapsskillnad på grund av samlevnadens upphörande) utbetalas underhållet i form av ett kompensationsbidrag (prestation compensatoire).

En av makarna kan begära kompensationsbidrag. Bidraget ska kompensera för den skillnad i makens levnadsförhållanden som upplösningen av äktenskapet orsakar. Det lämnas i form av ett belopp som ska utbetalas i sin helhet inom åtta år. Kompensationsbidragets belopp bestäms i domen på äktenskapsskillnad. Vid gemensam ansökan om äktenskapsskillnad bestäms beloppet i det slutgiltiga avtal om äktenskapsskillnad som upprättas av makarna och godkänns av domstol.

I undantagsfall kan livränta beviljas om detta är motiverat med hänsyn till sökandens ålder eller hälsa.

– Hur fastställs underhållsbidraget?

Det finns inga schablonbelopp. Beloppet fastställs i förhållande till den underhållsskyldiges tillgångar och sökandens behov.

Till börjanTill början

– Indexreglering

För att anpassa stödet till utvecklingen av levnadskostnaderna kan domstolen på eget initiativ besluta att underhållet ska indexregleras enligt i lag fastställda regler.

Kompensationsbidrag i form av livränta indexregleras på samma sätt som underhåll.

- Jämkning
  • Jämkning av underhållsbidrag

Om omständigheterna ändras kan underhållsbidraget jämkas uppåt eller neråt, eller till och med helt falla bort. Om parterna inte kan komma överens, är det domstolen som beslutar om jämkningen.

  • Jämkning av kompensationsbidrag

Eftersom kompensationsbidrag har karaktären av ett engångsbelopp kan det inte jämkas på samma sätt som kompensationsbidrag som beviljas i form av livränta.

Ett kapitalbelopp kan inte jämkas, men villkoren för utbetalning kan ses över om det inträffat en betydande förändring i den underhållsskyldiges situation. Livräntor som fastställts före eller efter antagandet av lagen av den 30 juni 2000 kan jämkas om det inträffar en betydande förändring i parternas situation. Om äktenskapsskillnad beviljats efter gemensam ansökan kan en jämkning göras om det godkända avtalet innehåller en sådan klausul.

11. Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhåll och kompensationsbidrag betalas ut till mottagaren på det sätt som anges ovan.

Bidrag till ett barns underhåll och utbildning utbetalas antingen av en förälder till den andra föräldern eller till den person i vars vård barnet anförtrotts. Om barnet är myndigt, kan domstolen besluta, eller föräldrarna komma överens om, att hela eller en del av bidraget ska utbetalas direkt till barnet.

Till börjanTill början

12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Den underhållsberättigade kan använda sig av vanliga exekutiva åtgärder, exempelvis utmätning av fast eller lös egendom, lön eller medel på bankkonto.

Mottagaren av underhållet kan också använda sig av införsel. Efter delgivning av stämningsman dras underhållet direkt från den underhållsskyldiges arbetsgivare eller någon annan person som har en skuld till den underhållsskyldige.

13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Om de ovannämnda exekutiva åtgärderna misslyckas har den underhållsberättigade två möjligheter:

  • Han eller hon kan vända sig till det organ som ansvarar för utbetalningen av familjeförmåner, särskilt familjebidragskassorna (caisses d’allocations familiales). Kassorna kan hjälpa till med att driva in underhållet för framtiden samt retroaktivt för högst två år tillbaka.
  • Den underhållsberättigade kan även vända sig till åklagarmyndigheten vid den övre underrätten i tvistemål (tribunal de grande instance) på den ort där han eller hon bor och begära att indrivning inleds. På detta sätt kan han eller hon få skattemyndighetens hjälp med att driva in obetalt underhåll för de senaste sex månaderna och fastställa förfallodagar för framtiden.

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

Det organ som har i uppgift att betala ut familjeförmåner kan helt eller delvis träda i den underhållsskyldiges ställe och betala ett familjeunderstöd. Organet kräver in beloppet från den underhållsskyldige förutsatt att han eller hon inte av domstolen förklarats vara oförmögen att betala.

Till börjanTill början

15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Frankrike?

En sökande som beviljats underhållsbidrag kan, om den underhållsskyldige är bosatt utomlands, vända sig till följande två ministerier:

  • iUtrikesministeriet
    Utrikesministeriet ansvarar för tillämpningen av New York-konventionen av den 20 juni 1956 English - français om indrivning av underhållsbidrag i utlandet och är â€�mottagande organâ€� enligt konventionen. Konventionen har undertecknats av 55 länder.
    Utrikesministeriet kan också ingripa för att försöka finna en vänskaplig lösning om den underhållsskyldige har franskt medborgarskap.
  • Justitieministeriet
    Detta ministerium vidtar åtgärder om det rör sig om ett land som inte är anslutet till New York-konventionen, men som Frankrike har ingått ett avtal eller en överenskommelse med om ömsesidig rättslig hjälp mellan centralmyndigheter (Benin, provinsen Québec, Kongo, Djibouti, Egypten, Förenta staterna, Niger, Senegal, Tchad, Togo).

16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

  • Ministère des Affaires Etrangères

Service du recouvrement des créances alimentaires entre la France et l’Etranger

Till börjanTill början

244, Boulevard Saint-Germain

75303 PARIS 07 S.P.

Tfn +33 (1) 43 17 99 91

Fax +33 (1) 43 17 93 44

  • Ministère de la Justice

Direction des Affaires Civiles et du Sceau

Bureau de l’entraide civile et commerciale internationale

13 Place Vendôme

75001 PARIS

Tfn +33 (1) 44 86 14 50

Fax +33 (1) 44 86 14 06

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Vissa avtal om ömsesidig rättslig hjälp är ganska restriktiva och begränsar centralmyndigheternas befogenheter till att försöka driva in underhåll på frivillig väg. I andra internationella avtal däremot, och särskilt New York-konventionen, fastställs att centralmyndigheten (â€�det mottagande organetâ€�) ska hjälpa till att verkställa domar, beslut eller andra av domstol utfärdade handlingar.

Den franska centralmyndigheten översänder sökandens begäran till den utländska myndigheten i syfte att informera om domstolens beslut om underhållsbidrag och få det verkställt eller också i syfte att den underhållsskyldige ska höras så att man kan uppnå en vänskaplig lösning av tvisten.

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Frankrike?

En sökande som är bosatt i ett annat land än Frankrike bör vända sig till sitt eget lands centralmyndighet med ansvar för tillämpningen av de ovannämnda konventionerna. Han eller hon kan inte vända sig direkt till ett organ eller en myndighet i Frankrike.

19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Inte aktuellt, se fråga 18.

20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Inte aktuellt, se fråga 18.

Ytterligare information

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 06-08-2007

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt fransk lag? 1.
Vilka personer måste betala underhållsbidrag till en annan person: Vilka personer måste betala underhållsbidrag till en annan person:
- Föräldrar till sina barn? - Föräldrar till sina barn?
- Barn till sina föräldrar? - Barn till sina föräldrar?
- En frånskild make till sin f.d. make? - En frånskild make till sin f.d. make?
- Andra? - Andra?
I vilka fall? I vilka fall?
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är fransk lag tillämplig? 3.
4. Om fransk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de franska domstolarna? 4.
5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll? 5.
6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Hur och till vem betalas underhållet ut? 11.
12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? 12.
13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Frankrike? 15.
16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Frankrike? 18.
19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 19.
20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 20.
 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket