Europeiska Kommissionen > ERN > Underhållsskyldighet > Belgien

Senaste uppdatering: 02-01-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Underhållsskyldighet - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt belgisk lag? 1.
2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? 2.
3. I vilka fall är belgisk lag tillämplig? 3.
4. Om belgisk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar domstolarna i Belgien? 4.
5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll? 5.
6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? 6.
7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? 7.
8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga? 8.
9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? 9.
10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? 10.
11. Hur och till vem betalas underhållet ut? 11.
12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? 12.
13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet? 13.
14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? 14.
15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Belgien? 15.
16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 16.
17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 17.
18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Belgien? 18.
19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas? 19.
20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? 20.

 

1. Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” enligt belgisk lag?

”Underhållsskyldighet” kan definieras som en individs lagstadgade skyldighet att förse en annan behövande person, till vilken denne har ett visst familjeband, med medel till uppehälle. ”Underhåll” omfattar inte bara mat utan allting som är nödvändigt för att leva, exempelvis mat, kläder, bostad, sjukvård osv.

Vem måste betala underhållsbidrag till annan person?

Underhållsbidraget bygger på familje- eller äktenskapsband, eller annan skyldighet när sådana band inte finns. Sådana band kan finns mellan vissa släktingar genom blodsband eller äktenskap, mellan makar och sammanboende. Det grundar sig så att säga på en skyldighet till ”solidaritet” som kan vara starkare i vissa fall.

- Föräldrar till sina barn?

Det finns två typer av underhållsbidrag i detta fall:

  • Ett mer omfattande underhåll som innebär att fadern och modern är skyldiga att efter sin förmåga ansvara för sina barns boende, underhåll, tillsyn, uppfostran och utbildning. Om utbildningen inte har avslutats kvarstår föräldrarnas skyldighet även efter det att barnet blivit myndigt. Denna skyldighet är kopplad till vårdnadsansvaret men kvarstår även efter det att barnet blivit myndigt eller underhållsskyldigheten upphör. Denna skyldighet gäller oavsett föräldrarnas tillgångar och oberoende av barnets underhållsbehov. Denna skyldighet är mer omfattande i den meningen att den utöver barnets uppehälle också omfattar dess uppfostran, utbildning osv. (artikel 203 i den civilrättsliga lagsamlingen).
  • Ett underhållsbidrag, grundat på faderskap, är kopplat till barnets underhållsbehov och faderns tillgångar (artiklarna 205, 207 och 208 i den civilrättsliga lagsamlingen).
- Barn till föräldrar?

Den underhållsskyldighet som föräldrar har för sina barn (artikel 205 i den civilrättsliga lagsamlingen) är ömsesidig. Barn ansvarar alltså för sina föräldrars underhåll om dessa är i behov av det.

Till börjanTill början

- Makar? 

Underhållsskyldighet mellan makar grundar sig på vardera partens skyldighet att hjälpa och stötta den andre samt den skyldighet att bidra till de gemensamma utgifterna i äktenskapet som framgår av den civilrättsliga lagstiftningen (artiklarna 213 och 221 i den civilrättsliga lagsamlingen). Dessa skyldigheter, kopplade till de skyldigheter vid samboende som också gäller makar, är ömsesidiga. Om de inte fullgörs kan rättsliga åtgärder vidtas för att utverka deras värde in natura, i form av underhåll eller reda pengar – se fråga 12 (artiklarna 213, 221 och 223 i den civilrättsliga lagsamlingen).

- en make/maka till den tidigare maken/makan efter en skilsmässa?

En distinktion måste göras mellan två typer av äktenskapsskillnad: äktenskapsskillnad av synnerliga skäl eller äktenskapsskillnad efter ömsesidigt medgivande.

§ Äktenskapsskillnad av synnerliga skäl

Under förhandlingarna om äktenskapsskillnad av synnerliga skäl (äktenskapsskillnad p.g.a. otrohet, extremt beteende, fysisk eller psykisk grymhet eller allvarliga brott och om makarna lever åtskilda sedan mer än två år) kan endera maken begära att domstolen vidtar interimistiska åtgärder och beslutar om underhåll oavsett vem som bär skulden (artikel 1280 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Efter äktenskapsskillnad p.g.a. otrohet, extremt uppträdande eller fysisk eller psykisk grymhet kan den oskyldiga parten hos domstolen ansöka om underhåll för att han eller hon ska kunna fortsätta att leva på villkor som motsvarar dem i äktenskapet (artikel 301 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

Efter äktenskapsskillnad när makarna levt åtskilda i mer än två år förutsätts det att det är käranden som bär ansvaret för separationen. Endast svaranden kan kräva underhåll. Käranden kan emellertid kullkasta den presumption som gäller honom eller henne (artikel 306 i den civilrättsliga lagsamlingen).

§ Äktenskapsskillnad efter ömsesidigt medgivande

Det åligger de makar som har beslutat att skilja sig genom ömsesidigt medgivande att i sina överenskommelser före skilsmässan fastställa det underhållsbelopp som den ena parten eventuellt betala till den andra under förhandlingarna och därefter (artikel 1288 i den civilrättsliga lagsamlingen).

- Andra?

Om ja, i vilka fall?

Underhållsskyldighet föreligger mellan släktingar i rakt upp- och nedstigande led (ömsesidigt mellan föräldrar och barn, barn och föräldrar samt barnbarn och mor- eller farföräldrar och omvänt – artiklarna 205 och 207 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Det finns två fall som gäller mellan personer som har släktband genom äktenskap:

  • Inom vissa gränser har den överlevande parten skyldigheter mot den avlidna partens barn, även om endast denna part är förälder till barnen (artikel 203.2 i den civilrättsliga lagsamlingen).
  • Svärsöner och svärdöttrar är skyldiga att betala underhållsbidrag till sina svärföräldrar och vice versa. Denna skyldighet upphör att gälla om svärfadern eller svärmodern ingår äktenskap på nytt om den tidigare maken eller makan (som instiftar relationen genom äktenskap) och barnen från det äktenskapet är avlidna (artikel 206 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Under vissa omständigheter har den avlidne makens dödsbo viss skyldighet att betala underhållsbidrag till den avlidnes efterlevande partner eller släktingar i rakt uppstigande led (artikel 205 b i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

Ett barn för vilket faderskapet inte har fastställts kan göra anspråk på understöd för underhåll, uppfostran och utbildning från den man som hade en relation med modern under den i lag fastställda konceptionstiden (artikel 336 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Om det uppstår stor oenighet mellan parterna i ett samboförhållande, kan endera parten ansöka om underhåll hos fredsdomaren som en del i de intermistiska åtgärder som den kan besluta om. Samma sak gäller interimistiska åtgärder om samboförhållandet upplöses (artikel 1479 i den civilrättsliga lagsamlingen).

2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag?

Underhållsbidraget upphör normalt när barnet blir myndigt eller underhållsskyldigheten upphör. Det kan emellertid fortsätta att utgå om barnets utbildning inte är avslutad (artiklarna 203 och 336 i den civilrättsliga lagsamlingen).

3. I vilka fall är belgisk lag tillämplig?

Belgien anslutit sig till Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag för underhåll till barn. Genom konventionen, som endast gäller mellan avtalsslutande stater, hänskjuts krav om underhåll till barn i princip till gällande lag i den stat där den som ansöker om underhåll normalt bor (artikel 1).

Belgien kan emellertid förklara sin lag tillämplig om barnets bostadsort utomlands är det enda inslaget av främmande status i relationen (artikel 2). Därför är belgisk lag tillämplig på varje åtgärd som ett belgiskt barn boende utomlands vidtar mot en belgisk fader som bor i Belgien.

Till börjanTill början

Belgisk lag är också tillämplig om barnet förvägras rätten till underhåll genom den lag som är tillämplig i den stat där barnet bor (artikel 3).

Utöver de fall som avses i konventionen gäller bestämmelserna i belgisk internationell privaträtt (artikel 3.1 eller 3.3 i den civilrättsliga lagsamlingen). Antingen omfattas varje person som ansöker om underhåll i Belgien av belgisk lag, eller faller underhållsskyldigheten under de berörda parternas nationella lag (med beaktande av internationella grundläggande rättsprinciper och hur brådskande ett beslut är).

4. Om belgisk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar domstolarna i Belgien?

Om både den person som ansöker underhåll och den underhållsskyldig befinner sig på belgiskt territorium:

I vissa fall kan det förekomma en vidarehänvisning till utländsk lagstiftning i enlighet med reglerna i belgisk internationell privaträtt. I övriga fall anses belgisk lag tillämplig.

5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll?

Den underhållsskyldige kan frivilligt uppfylla den underhållsberättigades behov. Om det däremot föreligger en tvist, oenighet eller vägran att fullfölja skyldigheterna, krävs beslut av domstol.

6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Den sökande måste framställa ansökan personligen. Ansökan lämnas in till domstolen av den sökande eller av dennes advokat (se särskilt artiklarna 1253 c, 1254 och 1320 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

Om den sökande är omyndig ska dennes rättsliga företrädare (barnets fader, moder eller vårdnadshavare osv.) agera i vederbörandes namn.

7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig?

I tvister om underhållsbidrag (artikel 591.7 i den civilrättsliga lagsamlingen) har fredsdomaren generell behörighet, men det förekommer också undantag.

Mål som inletts av ett barn mot den person som hade en relation med modern under den legala konceptionspeioden (artikel 336 i den civilrättsliga lagsamlingen) avgörs av domstolen (artikel 336 i den civilrättsliga lagsamlingen).

I mål om äktenskapsskillnad eller separation av särskilda skäl vidtas interimistiska åtgärder om det individuella underhållet samt makas eller makes och barns tillgångar av domstolens ordförande som fattar ett interimistiskt beslut (artikel 1280 i den civilrättsliga lagsamlingen). Under de inledande förhandlingarna i målet om äktenskapsskillnad kan domstolen stadfästa en partiell eller fullständig överenskommelse mellan makarna om de interimistiska åtgärderna med avseende på deras understöd till varandra eller till barnen (artikel 1258.2 i den civilrättsliga lagsamlingen). Om inga ändringar sker därefter, fortsätter de interimistiska överenskommelser som träffats avseende barnen att gälla efter skilsmässan (artikel 302 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Den berörda myndighet som ansvarar för att fastställa underhållet efter skilsmässan (artiklarna 301, 306, 307 och 307 b i den civilrättsliga lagsamlingen) är fredsdomstolen eller den domstol där ansökan lämnas in, beroende på hur långt skilsmässoförhandlingarna har kommit. Efter det slutgiltiga beslutet om äktenskapsskillnad är det endast fredsdomaren som är behörig.

Till börjanTill början

I fall av skilsmässa efter ömsesidigt medgivande utnyttjar parterna en förhandsöverenskommelse för att avgöra underhållsbidrag till barnen och eventuellt underhållsbidrag som den ena parten ska betala till den andra. Fredsdomstolen är behörig att besluta om ändringar avseende underhållet till barnen. Men också ungdomsdomstolen, som kan beordra eller ändra bestämmelser om föräldraansvar (artikel 302 i den civilrättsliga lagsamlingen), har rätt att fatta beslut om underhåll till barn.

8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Se svaret på fråga 6. Beroende på vilka åtgärder som vidtagits, lämnas ansökan genom delgivning av stämning eller skriftlig ansökan. Det är inte nödvändigt att anlita advokat.

9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Alla processer måste betalas av berörda parter. Det är inte möjligt att beräkna de totala kostnaderna, eftersom de beror på typen av mål, domstolsavgifter och arvode, om advokat är inblandad. Belgisk lag är tillämplig på utbetalning av ersättning för domstolsavgifter genom rättshjälp (se ”Rättshjälp - Belgien”).

10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden?

- Avseende bidragets form

Stödet lämnas i form av underhållsbidrag. I vissa fall kan bidraget omvandlas till kapital (artikel 301.5 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

- Avseende beräkningen av stödet och indexering

Det finns inte någon fastställd skala. Stöd beviljas endast efter den sökandes behov och den underhållsskyldiges förmögenhet (artiklarna 208 och 209 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Faderns och moderns underhållsbidrag (artikel 203 i den civilrättsliga lagsamlingen) fastställs med hänsyn till deras ekonomiska förmåga och ska räcka till barnens boende, underhåll, tillsyn, uppfostran och utbildning. Bidraget är utformat som en månatlig utbetalning till den förälder som har vårdnaden. Varje förälder kan för egen del kräva ett bidrag från den andre till att täcka kostnaderna för boende, underhåll osv. (artikel 203 b i den civilrättsliga lagsamlingen).

Bedömningen av det bidragsbelopp som ska betalas av den person som hade en sexuell relation med barnets moder under den legala konceptionstiden sker med hänsyn till barnets behov och den underhållsskyldiges tillgångar, möjligheter och sociala situation (artikel 336 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Underhållsbidraget efter äktenskapsskillnad av särskilda skäl måste vara tillräckligt för att mottagaren, utifrån sina inkomster och möjligheter, ska kunna leva under omständigheter som motsvarar dem som gällde under äktenskapet (artikel 301.1 i den civilrättsliga lagsamlingen). Det är automatiskt kopplat till ett indexrelaterat normalbelopp (artikel 301.1 i den civilrättsliga lagsamlingen). Det får inte överstiga en tredjedel av den betalningsskyldiga partens inkomster. Vad gäller underhållsbidrag som beviljas efter äktenskapsskillnad på grund av att makarna levt åtskilda i två år, får detta underhållsbidrag överstiga en tredjedel av den betalningsskyldiga partens inkomster enligt artikel 307 b i den civilrättsliga lagsamlingen (skiljedomstolens domar 48/2000 och 163/2001). I fall av äktenskapsskillnad efter ömsesidigt medgivande, beslutar föräldrarna om vilket underhållsbidrag som ska betalas av endera parten och hur det ska anpassas efter levnadsomkostnaderna (artikel 1288.4 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

Som framgår av svaret på fråga 1 grundar sig underhållsbidrag mellan f.d. makar på skyldigheten att tillhandahålla hjälp och stöd och på skyldigheten att bidra till utgifterna i äktenskapet enligt artiklarna 213 och 221 i den civilrättsliga lagsamlingen.

11. Hur och till vem betalas underhållet ut?

Bidraget betalas ut till den som ansöker om underhåll eller dennes ombud. Det betalas ut månadsvis. I vissa fall kan bidraget också omvandlas till kapital.

12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

En sökande som har en exekutionstitel kan vidta åtgärder för att genomdriva betalning av skulden. Under vissa omständigheter kan en underhållsskyldig person som inte efterkommer underhållsbeslutet få sina tillgångar eller ägodelar belagda med kvarstad (artikel 1494 i den civilrättsliga lagsamlingen). Ett beslut om införsel kan riktas till en tredje part, exempelvis den underhållsskyldiges arbetsgivare (artikel 1539 i den civilrättsliga lagsamlingen). Under vissa omständigheter kan den sökande som ännu inte har någon exekutionstitel begära ett beslut om kvarstad för att säkerställa sina rättigheter till framtida utbetalning av underhållsbidrag (artikel 1413 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Slutligen har ett förenklat verkställighetsförfarande införts. Detta gäller överlåtelse av ansvaret för utbetalningen av penningbelopp, exempelvis ett begränsat betalningsbemyndigande till den sökande, som ska dras direkt från den underhållsskyldiges inkomst eller annat belopp som tredje man betalar. Överlåtelse av ansvaret för utbetalningen av penningbelopp gäller underhållsbidrag mellan makar eller f.d. makar (artiklarna 220.3,221, 223 och 301 b i den civilrättsliga lagsamlingen samt artiklarna 1280 och 1306 i rättegångsbalken) underhåll, uppfostran och utbildning till barnen – även krav mellan fadern och modern enligt artikel 203 b i den civilrättsliga lagsamlingen) – samt krav om underhåll mellan släktingar rätt i upp- eller nedstigande led (artikel 203 i den civilrättsliga lagsamlingen).

Till börjanTill början

Den straffrättsliga lagsamlingen innehåller ett avsnitt som reglerar fall där en förälder överger familjen (artikel 369 b) som möjliggör processer mot en person som genom ett slutgiltigt beslut i domstol har dömts att betala underhållsbidrag och som medvetet har underlåtit att efterleva beslutet i mer än två månader.

13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

En person som ansöker om underhållsbidrag och som inte erhåller någon betalning trots att förfarandena i punkt 12 fullföljts, kan kontakta Avdelningen för underhållskrav (inom ”Service Public Fédéral Finances”/”Federale Overheidsdienst Financien”) när denna avdelning har inrättats. Avdelningen kommer att ansvara för tilldelningen av förskott på en eller flera fastställda underhållsutbetalningar och för återkrav eller indrivning från den underhållsskyldige av beviljade förskott tillsammans med tillgodohavanden och resterande skulder.

Samtidigt bör den som ansöker om underhåll kontakta socialförvaltningen ”Centre Public d’Aide Sociale (CPAS)”/”Openbaar Centrum voor Maatschappelijk Welzijn (OCMW)” som kan utbetala förskott på en eller flera fastställda, på varandra följande underhållsutbetalningar (avsnitt 68 b i lagen av den 8 juli 1976 om inrättande av CPAS/OCMW). Detta gäller emellertid endast underhållsbidrag till barn och det barn som ansöker om underhåll måste bo i Belgien. 

14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet?

CPAS/OCMW kan träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet genom att utbetala socialbidrag. Pengarna kommer att drivas in från den underhållsskyldige under förutsättning att denne har tillräckliga ekonomiska medel till detta.

Till börjanTill början

15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet i Belgien?

Om den sökande bor i Belgien och den underhållsskyldige i ett annat land, kan den sökande som har ett underhållsbeslut erhålla stöd från de belgiska myndigheterna:

Service Public Fédéral Justice - Direction générale de la Législation et des Libertés et Droits fondamentaux:

Myndigheten vidtar sina åtgärder enligt New York-konventionen av den 20 juni 1956 English - français om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, godkänd genom en lag av den 6 maj 1966, och den är Belgiens verkställande myndighet på området.

16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

S.P.F. Justice

Convention de New York

Boulevard de Waterloo, 115

1000 Bryssel

Belgien

Tfn: +32 (0)2/542.65.11

Fax: +32 (0)2/542.70.06

17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Om den sökande bor i ett annat land och den underhållsskyldige i Belgien, fastslås det i New York-konventionen att den förmedlande myndigheten (i detta fall den belgiska) vidtar alla nödvändiga åtgärder på den sökandes vägnar för att driva in underhållsbidragen. Myndigheten måste först fastställa var den underhållsskyldige bor för att försöka få träffa en uppgörelse i godo, i samarbete med rättsmyndigheterna. Om en sådan uppgörelse inte kan träffas, eller om den inte efterlevs, beslutar den förmedlande myndigheten, på den sökandes vägnar som om möjligt har begärt kostnadsfri rättshjälp, om förfaranden för att erhålla underhållsstöd och se till att beslutet verkställs.

18. Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett organ eller en central eller lokal myndighet i Belgien?

En sökande som bor i ett annat land än Belgien måste kontakta den lokala myndigheten med ansvar för ovanstående konvention. Den sökande får inte ta direkt kontakt med organ eller myndigheter i Belgien.

19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas?

Se fråga 18.

20. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten?

Se fråga 18.

« Underhållsskyldighet - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 02-01-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket