Europeiska Kommissionen > ERN > Juridiska yrken > Spanien

Senaste uppdatering: 02-06-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Juridiska yrken - Spanien

För att enskilda effektivt skall kunna skydda sina lagstadgade rättigheter krävs ibland rådgivning från yrkeskunniga inför domstol eller utanför domstol. Den nationella lagstiftningens ökande omfång och komplexitet kräver allt oftare att dessa yrkesmän deltar under förfarandet eller ger råd till parterna. På detta sätt garanterar de juridiskt sakkunniga enskilda personers försvar och intressen, men även det allmännas intresse.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad menar man med juridiska yrken i Spanien? 1.
2. Vem får utföra ett juridiskt yrke? 2.
3. Inom vilka områden arbetar personer inom de juridiska yrkena främst? 3.
4. Vilka är de viktigaste juridiska yrkena i Spanien? 4.
5. Finns det andra yrken som skulle kunna klassificeras som juridiska yrken? 5.
6. Vilka personer förvaltar rättssystemet? 6.
7. Vilka uppgifter har allmänna åklagarämbetet (Ministerio Fiscal)? 7.
8. Vilka uppgifter har justitiesekreterarna? 8.
9. Hur blir man justitiesekreterare? 9.
10. Under vem sorterar justitiesekreterarna och vem kontrollerar deras arbete? 10.
11. Kostar det att anlita rättsväsendet? 11.
12. Vad gör en notarie? 12.
13. Hur blir man notarie? 13.
14. Under vem sorterar notarier och vem kontrollerar deras arbete? 14.
15. Hur betalar man för det arbete en notarie gör? 15.
16. Vad gör registratorer för handels- och fastighetsregister? 16.
17. Under vem sorterar registratorerna och vem kontrollerar deras arbete? 17.
18. Hur betalar man för det arbete en fastighetsregistrator gör? 18.
19. Vilken är advokaternas uppgift? 19.
20. Hur blir man advokat? 20.
21. Vilka är bestämmelserna i Spanien som garanterar fria advokattjänster och ömsesidigt erkännande av examen? 21.
22. Under vem sorterar advokaterna och vem kontrollerar deras arbete? 22.
23. Hur betalar man för det arbete en advokat gör? 23.
24. Vad gör ett domstolsombud? 24.
25. Hur blir man domstolsombud? 25.
26. Under vem sorterar domstolsombuden och vem kontrollerar deras arbete? 26.
27. Hur betalar man för det arbete ett domstolsombud gör? 27.

 

1. Vad menar man med juridiska yrken i Spanien?

För yrkesutövningen krävs en särskild juridisk utbildning då arbetet gäller att skapa och tillämpa lagstiftning. Det är alltså ett yrke vars utövande kräver en specialiserd yrkesexamen inom juridiken.

2. Vem får utföra ett juridiskt yrke?

För att få utöva ett juridiskt yrke skall man inneha en akademisk examen – normalt sett juridisk kandidatexamen – som garanterar tillräckliga kunskaper i juridik, och dessutom skall man vara medlem i en yrkessammanslutning som har bland sina uppgifter att övervaka att yrket utförs korrekt av de yrkesverksamma, i sammanslutningens och det allmännas intresse.

Normalt har varje juridiskt yrke ensamrätt på sin verksamhet, men det förekommer också att vissa yrken kan utföras av andra som har tillräcklig utbildning för det.

3. Inom vilka områden arbetar personer inom de juridiska yrkena främst?

Huvuduppgifterna är att förebygga och lösa konflikter.

När det gäller det förebyggande arbetet sker det främst genom åtgärder för att förtydliga rättsläget genom rådgivning, dokumentation eller registrering.

När det gäller konfliktlösning arbetar man främst med tvister. Vissa yrken (normalt de fria yrkena) leder och representerar parterna, medan andra, som arbetar inom offentlig sektor och tillhör domstolsväsendet, leder de rättsliga förhandlingarna och beslutar i tvisten.

4. Vilka är de viktigaste juridiska yrkena i Spanien?

Inom det förebyggande arbetet finns följande yrken:

Till börjanTill början

  • Advokater, som ger juridisk rådgivning.
  • Notarier, vars uppgift det är att dokumentera, bestyrka och ge råd.
  • Registratorer för handels- och fastighetsregister, som för offentliga register där juridiska akter som kan påverka tredje man förtecknas. Det hör också till deras uppgift att bedöma att handlingar som upptas i registret är förenliga med lagstiftningen, och göra bedömningar av de personer som har tillgång till registret.

Följande yrken arbetar med konfliktlösning:

  • Advokater, som sköter den juridiska förvaltningen för de tvistande parterna och erbjuder konfliktlösning genom alternativa system.
  • Domstolsombud (procuradores), som företräder parterna i den domstol som behandlar tvisten.
  • Justitiesekreterare (secretarios judiciales), som dokumenterar och sköter förvaltningen av processen.
  • Domare (jueces, lägre instans och magistrados, högre instans), som fäller avgörande i konflikten.

5. Finns det andra yrken som skulle kunna klassificeras som juridiska yrken?

Förutom de nämnda yrkena finns det andra där man också arbetar med rättsliga bestämmelser som kräver en särskild examen – inte nödvändigtvis en juridisk kandidatexamen som gäller någon del av lagstiftningen och där det också krävs att man är medlem i en yrkessammanslutning av något slag.

Som exempel kan nämnas examina inom det sociala området (graduado social). De som har denna examen och är inskrivna i en yrkessammanslutning får företräda parter i arbetstvister.

6. Vilka personer förvaltar rättssystemet?

Rättvisan, som härrör från folket, förvaltas i kungens namn av domare, som utgör en del av domstolsväsendet. Det är endast de som får förvalta rättvisan, både genom att döma och genom att se till att domarna verkställs. Domarna är oberoende av övriga statsmakter, och är endast underställda konstitutionen och lagstiftningen.

Till börjanTill början

Domare är offentliga tjänstemän, och de delas in i tre grupper: Jueces, magistrados i högre instans och magistrados i högsta domstolen (Tribunal Supremo). Man blir domare efter att ha avlagt en krävande examen och därefter ha genomgått studier på nästan två år vid Escuela Judicial i Barcelona. Man blir magistrado genom anciennitet, även om man också kan genomgå ett prov för specialisering inom vissa områden (administrativa, sociala och kommersiella tvister). Man kan också bli magistrado direkt (1/4 av platserna) om man är jurist med minst 10 års erfarenhet varav minst 1/3 skall vara som justitiesekreterare. Slutligen görs utnämningar till magistrado i högsta domstolen av styrelsen för domstolsverket (Consejo General del Poder Judicial) bland magistrados som har minst 15 års erfarenhet, varav 10 som magistrado, och 1/5 bland jurister med erkänd kompetens med 15 års erfarenhet. (Se Rättssystemets uppbyggnad.)

7. Vilka uppgifter har allmänna åklagarämbetet (Ministerio Fiscal)?

De allmänna åklagarna är offentliga tjänstemän, och rekryteras bland jurister med kandidat- och doktorsexamen genom ett krävande uttagningsprov. De sorterar under riksåklagaren (Fiscalía General del Estado) och de olika åklagarämbetena vid domstolarna i högre instans (Tribunales Superiores de Justicia).

Deras uppgifter är följande:

  1. Kontrollera att den dömande makten utövas effektivt och i enlighet med lagstiftningens tidsfrister och villkor genom lämpliga åtgärder, medel och handlingar.
  2. Utöva de funktioner som lagen ger dem för att försvara domares och domstolars oberoende.
  3. Övervaka att konstitutionens institutioner samt de grundläggande rättigheterna och friheterna respekteras med de åtgärder som krävs för att försvara dem.
  4. Föra de straffrättsliga och civilrättsliga förfaranden som härrör från brott och överträdelser, samt där så krävs invända mot förfaranden som andra för i processer.
  5. Delta i det straffrättsliga förfarandet genom att begära att den rättsliga myndigheten antar de säkerhetsåtgärder som behövs och vidtar de åtgärder som krävs för att klargöra skeenden.
  6. Delta i processer som gäller civilstånd och i övriga processer som föreskrivs i lag för att försvara lagligheten och det allmännas och samhällets intresse.
  7. Delta i de civilrättsliga processer som föreskrivs i lagen när det gäller det allmännas intresse eller minderåriga, rättsinkapabla eller funktionshindrade personer till dess att de företräds på vanligt sätt.
  8. Garantera domsområdets integritet och domares och domstolars behörighet, genom att ta upp behörighetskonflikter och, om så behövs, kompetensfrågor, och i sådana frågor som har väckts av andra.
  9. Övervaka att rättsliga avgöranden som påverkar det allmännas och samhällets intresse genomförs.
  10. Övervaka att brottsoffer får skydd under processen, starta de procedurer som finns för att de skall få effektiv hjälp och assistans.
  11. Delta i processer om rättsligt skydd.
  12. Lämna in överklagande om skydd av konstitutionen, och delta, som lagen föreskriver, i processer som sorterar under författningsdomstolen (Tribunal Constitucional) för att försvara lagenligheten.
  13. Vad gäller straffrättsligt ansvar för minderåriga: utöva de funktioner som den specifika lagstiftningen ger den allmänne åklagaren, varvid han eller hon skall inrikta sig på att försvara den minderåriges intressen.
  14. Delta där lagen så kräver i förfaranden i revisionsrätten (Tribunal de Cuentas). Försvara lagenligheten i administrativa tvistemål och arbetsrättsliga mål där deras deltagande är föreskrivet.
  15. Främja, eller ge det internationella juridiska bistånd som föreskrivs i lagstiftning, traktat och internationella konventioner.
  16. Utöva övriga funktioner som rättsordningen ålägger dem.

8. Vilka uppgifter har justitiesekreterarna?

Justitiesekreteraren bistår domare när de utövar sina funktioner, sköter processbehandlingen i juridiska förfaranden, utfärdar intyg över vad som händer i den de juridiska förfarandena rättsliga händelser (domstolsförhandlingar, domar osv.), meddelar domaren om inlämnade skrivelser, tidsfrister osv.

Till börjanTill början

9. Hur blir man justitiesekreterare?

Justitiesekreterarna har juridisk kandidatexamen, och har efter examen genomgått en kurs vid centrum för juridiska studier (Centro de Estudios Judiciales). För dem gäller så gott som samma bestämmelser om oförenlighet och förbud som för domare, för att garantera deras absoluta oberoende.

10. Under vem sorterar justitiesekreterarna och vem kontrollerar deras arbete?

Justitiesekreterarna sorterar under justitieministeriet och regeringssekreterarna (Secretarios de Gobierno) vid varje domstol i högre instans.

11. Kostar det att anlita rättsväsendet?

Den service som staten erbjuder är gratis, utom för juridiska personer med en viss affärsvolym.

En helt annan situation gäller arvoden till advokater och domstolsombud och andra yrkesmän som deltar i rättegången. Dessa arvoden betalas av de tvistande parterna utom om de kan bevisa att de saknar ekonomiska resurser (se artikel 15.c i rådets beslut av den 28 maj 2001.

12. Vad gör en notarie?

Notarien utövar framförallt den offentliga uppgiften att bestyrka privata juridiska handlingar, han eller hon medverkar även för att de skall upprättas på ett korrekt sätt och verifierar, genom sitt ämbete och genom sin underskrift, handlingarnas utseende och innehåll. I notarielagen definieras yrket som en offentlig tjänsteman som har rätt att bestyrka avtal och övriga utomrättsliga handlingar i enlighet med lagen. Notarien har den dubbla uppgiften att ge råd till enskilda om lämpliga rättsliga medel för att de skall uppnå sina mål och bestyrka fakta, handlingar eller affärer som sker inför honom, och upprätta handlingarna. Dessa handlingar har offentlig giltighet. Enskilda har rätt att välja notarie fritt, utom i undantagsfall då det är fastställt i lagar eller förordningar fastställer vem som skall anlitas. Notarien utövar sina uppgifter endast i sitt respektive notariatdistrikt, utom i fall då han har fått särskilt bemyndigande. Notariens utbildning och juridiska erfarenhet bidrar till enskildas säkerhet i juridiska sammanhang och garanterar att handlingar som har upprättats av notarie är korrekta. Handlingarna har exekutivt värde och har prioriterat bevisvärde i rättegång. Särskilt viktigt är att de handlingar som är nödvändiga för registrering i fastighets- och handelsregister skall vara utfärdade av notarie. De handlingar som notarie kan bestyrka är av mycket olika karaktär och kan delas in i 12 kategorier efter ämne: handlingar om civilstånd, testamenten, äktenskapsavtal, allmänna avtal, viljeförklaringar och framställningar från arvtagare, inrättande, ändring och upplösning av partnerskap och affärsföretag, lån och erkännande av enkla skulder, panter och hypotek; kvitton och uppsägning av obligationer,  alla slags fullmakter, protester mot räkningar, handlingar om deklaration av arvingar efter person som inte har gjort testamente, och allmänna handlingar.

Till börjanTill början

Notariatarkiven har mycket stor betydelse. På notariaten sparas under 25 år efter utfärdandet original av eller protokoll över de handlingar som har bestyrkts på notariaten. Dessa protokoll överförs sedan till respektive distriktsarkiv, som också sköts av notarier. Efter hundra år överförs handlingarna till provinsernas historiska arkiv, som lyder under utbildnings- och kulturministeriet. Konsulärhandlingar som har notariekaraktär bevaras i det allmänna arkivet för protokoll i Madrid.

13. Hur blir man notarie?

I enlighet med notarieförordningen av den 2 juni 1944 blir man notarie genom öppet uttagningsprov. Man skall vara spansk medborgare, ha den ålder som lagen kräver och ha juridisk kandidat- eller doktorsexamen.

14. Under vem sorterar notarier och vem kontrollerar deras arbete?

Bestämmelserna om notariernas organisation, verksamhet och kontakter med allmänheten är samlade i två grundtexter: Ley Orgánica del Notariado av den 28 maj 1962 och Reglamento Notarial (Decreto) av den 2 juni 1944, vilka godkänner och inrättar notarieorganisationen och förvaltningen. Det finns andra bestämmelser av olika dignitet som kompletterar dessa, bland annat lagdekret (Real Decreto)1426/1989 av den 17 november 1989, genom vilket notariernas avgifter fastställs. Notariatverksamheten och dess hierarkiska organisation lyder direkt under justitieministeriet och generaldirektoratet för register och notariat (Dirección General de los Registros y del Notariado).

Detta generaldirektorat har bland annat som uppgift att leda, inspektera, övervaka notarieverksamheten och att lösa situationer och besvara frågor som kan uppstå vid tillämpningen och verkställandet av notarielagstiftningen. Dessutom ansvarar man för utnämningen av notarier och notariekårens organisation och styrelse, samt för att behandla och besluta i de frågor som regeringen kan ställa om om notariatverksamheten.

Till börjanTill början

Notarierna tillhör notariesammanslutningar (Colegios Notariales), som stöder dem i deras arbete och samtidigt kontrollerar deras verksamhet. Varje sådan sammanslutning sina befogenheter inom en viss region. Det finns 16 sammanslutningar i Spanien, i Albacete, Palma de Mallorca, Barcelona, Bilbao, Burgos, Cáceres, La Coruña, Granada, Las Palmas de Gran Canaria, Oviedo, Pamplona, Sevilla, Valencia, Valladolid och Zaragoza. Sammanslutningarna indelas också i distrikt som omfattar olika många notariat.

Notariesammanslutningarna samordnas av notarierådet (Consejo General del Notariado), som lyder under justitieministeriet.

Den spanska notariekåren ingår i Unión Internacional del Notariado Latino Deutsch - English - español - français - italiano, en sammanslutning som omfattar praktiskt taget alla notarier i Europa (Tyskland, Frankrike, Italien osv.), inklusive länderna i Central- och Östeuropa (Ryssland, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien och Slovenien), och som håller på att ta in övriga länder.

Till börjanTill början

15. Hur betalar man för det arbete en notarie gör?

I Spanien kan man välja notarie helt fritt, utom i några specifika fall som är fastställda i lag, som arvingeförklaringar.

Betalning till notarier sker genom avgifter. Notarieavgifterna är samma hos alla notarier, och fastställs av regeringen genom lagdekret, dvs. varken notarierna eller notariesammanslutningarna kan ändra dem. Notarierna måste också tillämpa dem strikt under hela sin yrkesverksamhet. Notarieavgifterna regleras genom lagdekret 1426/1989 av den 17 november 1989.

Förhandsrådgivning är gratis. Vilken den juridiska frågan än är som notarien ställs inför inom privaträtt, civilrätt och handelsrätt, med anknytande skattekopplingar, skall notarien ge opartisk och gratis rådgivning, även om man senare inte undertecknar den planerade skrivelsen.

Det finns avgiftssubventioner för vissa typer av handlingar. För lån minskas basen (den totala säkerheten i hypotek) t.ex. med 25 procent, för handlingar och avtal där staten, de autonoma regionerna, provinser eller kommuner eller deras oberoende organ är betalningsskyldiga med 50 procent, vilket även gäller för ärenden som gäller sociala bostäder. Och i andra fall är notariens insats helt gratis, som när det gäller fullmakter vid val.

På dessa avgifter tillämpas 16 procent mervärdeskatt (I.V.A.) (4,5 procent indirekt skatt, Impuesto General Indirecto Canario, på Kanarieöarna), med undantag av invändningar mot räkningar, de flesta lån och vissa köp (till exempel av aktier när den överlåtande är mervärdesskatteskyldig) för vilka ingen mervärdeskatt tillämpas.

Till börjanTill början

Systemet med notariedistrikt garanterar att den enskilde, oavsett bostadsort, alltid har en notarie i närheten av hemmet. Detta system är fastställt av regeringen.

16. Vad gör registratorer för handels- och fastighetsregister?

För att bli registrator skall man ha juridisk kandidatexamen och klara av ett uttagningsprov.

Registratorerna utför följande uppgifter:

Klassificering av de handlingar som skall föras in i de register de ansvarar för.

 Rådgivning till allmänheten i registreringsfrågor (hur handlingar eller avtal i upptas i registret, följder av inskrivningen osv.).

Översändande av registrerade uppgifter, i förekommande fall med kontroll av att den som efterfrågar dem har ett legitimt intresse av uppgifterna, och skydd av känsliga uppgifter.

Handels- och fastighetsregister samt lösöresregister utgör ett offentligt materiellt eller juridiskt register för att förebygga konflikter och ge besparingar i transaktionskostnader. Registren står under domstolarnas tillsyn och staten ger en korrekthetspresumtion för innehållet i registren. Detta gör att de rättigheter och fakta som är upptagna i registren får en rad procedurfördelar och materiella fördelar.

I fastighetsregistret inskrivs handlingar om överföring av fastigheter som gäller fast egendom på landsbygden eller i städer. Genom inskrivningen i fastighetsregistret noterar registratorn ägandeförhållandena.

I handelsregistret upptas handlingar som gäller handelsföretag och andra rättssubjekt eller tillgångar (investeringsfonder eller pensionsfonder osv.) som agerar på marknaden. Dessutom godkänns näringsidkares räkenskaper, som också lagras och offentliggörs, och i vissa fall utser man experter och revisorer.

Till börjanTill början

I lösöresregistret upptas äganderätter för och beskattning av fartyg, luftfarkoster, industrimaskiner och annat identifierbart lösöre. Dessutom skrivs de allmänna kontraktsvillkoren in i registret.

I många autonoma regioner har registratorerna dessutom i uppgift att avskriva och uppbära vissa skatter som tas ut i samband med att handlingar skrivs in i registret (överförings- och arvsskatter, skatter för dokumentation av rättsliga handlingar osv.).

17. Under vem sorterar registratorerna och vem kontrollerar deras arbete?

Registratorerna vid fastighets-, handels- och lösöresregister är tjänstemän underställda justitieministeriet och sorterar under detta ministerium via generaldirektoratet för register och notariat som också inspekterar och kontrollerar registren.

Dessutom är registratorerna samlade i den spanska registratorsammanslutningen (Colegio Nacional de Registradores de España) som av staten har tilldelats vissa kontrollfunktioner över yrkesutövningen.

18. Hur betalar man för det arbete en fastighetsregistrator gör?

Registratorerna betalas direkt av de enskilda som efterfrågar deras tjänster genom ett avgiftssystem som är fastställt av staten. Via dessa inkomster uppehålls hela registertjänsten, och registratorernas lön betalas ut från det återstående beloppet när de anställdas löner samt de kostnader och investeringar som krävs för att tjänsten skall kunna underhållas har betalats.

19. Vilken är advokaternas uppgift?

Advokaternas uppgifter kan vara följande (i enlighet med artikel 436 i Ley Orgánica del Poder Judicial och artikel 8 i stadgarna för det spanska advokatförbundet (Estatuto General de al Abogacía Española) som antogs genom lagdekret (Real Decreto) 658/ 2001 av den 22 juni 2001):

Till börjanTill början

  • Ledning av parternas försvar
  • i alla slags civil- och straffrättsliga processer, administrativa tvistprocesser, arbetsrättsliga processer samt militära processer,
  • inför administrativa organ, föreningar, sammanslutningar och alla slags offentliga organ,
  • inför varje organ eller privatperson när hans tjänster kräver det.
  • Juridisk rådgivning.
  • Representera klienten, såvida denna uppgift inte tillskrivs någon annan yrkesgrupp enligt lag.

20. Hur blir man advokat?

För att bli advokat skall man

  • vara spansk medborgare, eller vara medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i en av de stater som ingick i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet den 2 maj 1992,
  • ha uppnått myndighetsålder och inte vara omyndigförklarad,
  • ha spansk juridisk kandidatexamen eller motsvarande utländsk examen som har godkänts i enlighet med gällande bestämmelser,
  • ingå i ett advokatsamfund, som finns i det distrikt där det enda eller huvudsakliga yrkesmässiga sätet är beläget, för att kunna utöva yrket i hela Spanien.

21. Vilka är bestämmelserna i Spanien som garanterar fria advokattjänster och ömsesidigt erkännande av examen?

I stadgarna för det spanska advokatförbundet anges att advokater från andra länder får erbjuda sina tjänster i Spanien i enlighet med gällande bestämmelser, som delas upp i följande två grupper:

  • Medborgare i Europeiska unionens medlemsstater, och med tillämpning av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (undertecknat i Oporto den 2 maj 1992 och ratificerat av Spanien den 26 november 1993), medborgare i de länder som har undertecknat avtalet. Med beaktande av den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsstaterna har man förutsett att flera möjligheter kan existera samtidigt:

    Till börjanTill början

    • Permanent yrkesutövande med ursprungstiteln, med möjlighet att senare integreras i yrket, efter tre års faktiskt och regelbundet yrkesutövande. español
    • Erkännande av ursprungstiteln, för att ge möjlighet till yrkesutövning på samma villkor som de advokater som har den spanska titeln. español
    • Tillfälligt erbjudande av tjänster under ursprungstiteln. español
    • Dessutom kan personer som inte har rättighet att utöva yrket i sitt ursprungsland, men som har den examen som krävs för yrkesutövande, begära erkännande av titeln, om det gäller en utländsk titel och senare gå med i ett spanskt advokatsamfund. español
  • Personer som inte är medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i en EES-stat:
    • För att få ingå i ett spanskt advokatförbund skall de först skaffa ett erkännande av sin titel och därefter begära undantag på grund av medborgarskap.

22. Under vem sorterar advokaterna och vem kontrollerar deras arbete?

Advokatyrket är ett fritt och oberoende yrke som erbjuder tjänster till samhället, och är inte beroende av någon offentlig förvaltning. Yrket utövas fritt och i rättvis konkurrens (se artikel 1 i Estatuto General de la Abogacía Española).

Till börjanTill början

Advokater skall uppfylla följande:

  • Rättsliga och stadgemässiga bestämmelser.
  • Normer och praxis i advokatkårens yrkeskod.

De organ som utövar tillsyn över att advokatkåren arbetar korrekt inom de olika geografiska områdena är följande:

  • Nationell nivå: spanska advokatrådet (Consejo General de la Abogacía Española).
  • Inom de autonoma regionerna: de regionala sammanslutningsråden (Consejos de Colegios de las Comunidades Autónomas).
  • På provinsnivå: varje advokatförbund (Colegio de Abogados) som finns i provinserna och i de städer där det finns advokatförbund.

23. Hur betalar man för det arbete en advokat gör?

Arvode betalas för de tjänster advokaten utför, antingen genom ett fast belopp, för viss tidsrymd eller per timme. Det är helt förbjudet att använda sig av en ersättning som innebär ett avtal mellan advokat och klient, innan ärendet är avslutat, genom vilket klienten åtar sig att endast betala en viss procent av resultatet av ärendet, oavsett om det gäller en penningsumma eller någon annan förmån, tillgång eller värde som klienten får genom ärendet.

Beloppet kan fastställas fritt mellan klienten och advokaten, alltid med respekt för yrkesnormerna, och utan illegal konkurrens. Om klienten och advokaten är oense om arvodet finns det ett kontradiktoriskt förfarande där domstolen som handhar ärendet beslutar.

När det inte finns något uttryckligt avtal om motsatsen, eller om man har dömt att processkostnader skall betalas, kan man vid fastställandet av arvode använda sig av provinsens advokatråds tarifflista, som tillämpas enligt bestämmelser, bruk och praxis (artikel 44 i Estatuto General de la Abogacía Española).

Den som saknar ekonomiska medel för att betala advokat- och domstolsombudstjänster kan begära ombud som betalas av staten (se faktablad Rättshjälp).

24. Vad gör ett domstolsombud?

Domstolsombuden representerar parternas rättigheter och intressen inför domstolen, med den behörighet de har för ändamålet, och garanterar trovärdigheten i meddelanden mellan parterna och domstolen.

25. Hur blir man domstolsombud?

Man skall uppfylla följande krav: vara spansk medborgare, vara myndig, ha en juridisk kandidatexamen och ha titeln domstolsombud, vilken tilldelas av justitieministeriet till den som uppfyller de särskilda villkoren.

För att få utföra yrket skall man skriva in sig i domstolsombudens sammanslutning (Colegio de Procuradores) och avge säkerhet samt ed eller löfte.

26. Under vem sorterar domstolsombuden och vem kontrollerar deras arbete?

Domstolsombuden lyder under domstolsombudens sammanslutning (Colegio de Procuradores) och deras styrelse som kontrollerar att de utför sitt arbete korrekt.

27. Hur betalar man för det arbete ett domstolsombud gör?

Domstolsombudens tjänster betalas via avgifter som fastställs av justitieministeriet.

Ytterligare information

  • Åklagarämbetet English - español
  • Justitiesekreterare español
  • Advokater español
  • Domstolsombud español
  • Notarier español
  • Fastighetsregistratorer español

« Juridiska yrken - Allmän information | Spanien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 02-06-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket