Juridiska yrken - Slovenien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Domare  Domstolsassistent  Åklagare (Državni tožilec)  Statens juridiska ombud (Državno pravobranilstvo)  Advokatväsendet  Notariatsväsendet

 

En jurist med examen från ett universitet i Slovenien kan utöva flera olika yrken inom rättsväsendet, bl.a. domare, domstolsassistent, åklagare, juridiskt ombud för staten, advokat och notarie.

Domare

Domarnas ställning regleras i artiklarna 125–134 i Sloveniens författning och i lagen om domstolstjänst (Zakon o sodniški službi). Domarna är tjänstemän som utses av parlamentet (državni zbor) på förslag av domstolsrådet (sodni svet). Deras uppdrag som domare är permanenta och åldersgränsen och villkoren för att utses till domare anges i lag. En domarbefattning kan sökas av den som är slovensk medborgare och aktivt behärskar det slovenska språket. Personen måste också ha rättslig handlingsförmåga, vara vid god allmän hälsa och ha fyllt 30 år. Han eller hon ska ha en yrkestitel med juristexamen från ett universitet i Slovenien eller en likställd examen från en juridisk fakultet i utlandet och måste även ha avlagt det statliga juristprovet samt personligen vara lämplig för att utöva en befattning inom rättsväsendet. En domares lön regleras i lagen om domstolstjänst enligt samma beräkningsgrund som för ledamöterna i Sloveniens parlament. En domare är en offentlig tjänsteman som i sitt arbete är bunden av författningen och lagarna. Domarbefattningen är inte förenlig med befattningar i andra statliga organ, organ med lokalt självstyre eller politiska partiers organ, och inte heller med vissa andra befattningar och verksamheter som anges i lag. Det finns ingen formell vidareutbildning för specialisering för domare. Det rättsområde inom vilket domaren främst arbetar bestäms av de enskilda domstolarnas interna organisation. Domstolarna är för olika typer av tvistlösning indelade i olika avdelningar till vilka domarna avdelas enligt en årlig tjänsteplan för domstolens arbete. Beslut om befordran till högre tjänst eller löneklass fattas av domstolsrådet. Det är också domstolsrådet som föreslår parlamentet att en domare ska entledigas från sin befattning om han eller hon i sin tjänst bryter mot författningen, begår ett allvarligt lagbrott eller med uppsåt begår en straffbar gärning genom missbruk av sin domstolsbefattning. Befordringsgången för domare regleras i Sloveniens domstolsorganisation. Domarna kan vara verksamma i lokala domstolar (okrajni sodniki), distriktsdomstolar (okrožni sodniki), högre domstolar (višji sodniki) eller den högsta domstolen (vrhovni sodniki). Domarna är samlade i domarsamfundet (sodniško društvo), som är en del av det internationella juristsamfundet.

Till början

Domstolsassistent

En domstolsassistent är en offentliganställd tjänsteman vid en domstol. Domstolsassistentens arbetsuppgifter anges i lagen om domstolsväsendet (Zakon o sodiščih), i domstolsordningen och genom närmare föreskrifter i procedurreglerna för de olika rättsområdena. En domstolsassistent är en jurist med universitetsexamen som har avlagt det statliga juristprovet. Hans eller hennes huvuduppgift är att bistå domaren. Domstolsassistenterna sköter förberedelserna inför huvudförhandlingen, hör parterna, tar emot inlagor till protokollet och bereder beslut i förfaranden som rör verkställighet, fastighetsregister, arvsrätt och andra mål än tvistemål. En domstolsassistent får lön enligt bestämmelser i lag och utnämns till lämplig officiell befattning enligt lagen om offentligt anställda (Zakon o javnih uslužbencih).

Åklagare (Državni tožilec)

I artikel 135 i Sloveniens författning anges att en åklagare väcker åtal och för talan i brottmål och även har andra befogenheter som anges i lag. Åklagarväsendets organisation och åklagarnas befogenheter regleras i lagen om allmänna åklagarväsendet (Zakon o državnem tožilstvu). I fråga om rättigheter som följer av anställningsförhållandet med Republiken Slovenien likställs en åklagare med en domare, såvida inget annat anges i lagen om allmänna åklagarväsendet. Åklagarens lön är kopplad till lönen för en parlamentsledamot. En åklagare är en offentliganställd tjänsteman som utövar sin tjänst inom allmänna åklagarväsendet. Åklagarna utses av regeringen på förslag av justitieministern. Justitieministern föreslår kandidaten efter att ha inhämtat yttrande från åklagarrådet (državnotožilski svet). De villkor som en åklagarkandidat måste uppfylla är knutna till villkoren för utnämning till andra befattningar inom domstolsväsendet. Åklagarnas specialisering är beroende av den interna organisationen vid den enskilda åklagarorganisationen. En åklagare fullgör sina uppgifter i enlighet med författningen och lagarna. Åklagarbefattningen är inte förenlig med befattningar i andra offentliga organ, organ med lokalt självstyre eller politiska partiers organ och inte heller med vissa andra befattningar och verksamheter som anges i lag. Det allmänna åklagarväsendet är organiserat i en lokal åklagarorganisation, en distriktsåklagarorganisation, en högre åklagarorganisation samt den högsta åklagarorganisationen. Befordringsgången för åklagarna bestäms också av denna organisation. Åklagarna har även medarbetare, som har motsvarande ställning och villkor för utnämning som en domare vid en lokal domstol.

Till början

Statens juridiska ombud (Državno pravobranilstvo)

De juridiska ombudens uppgifter anges i lagen om statens juridiska ombud (Zakon o državnem pravobranilcu). De företräder vid domstolarna staten, statliga organ och offentliga organisationer som är juridiska personer samt utför även andra uppgifter enligt lag. Uppgifterna utförs av chefsombudet (generalni državni pravobranilec), juridiska ombud (državni pravobranilci) och medarbetare till de juridiska ombuden (pomočniki državnega pravobranilca). De juridiska ombuden och deras medarbetare utses av regeringen på förslag av justitieministern efter yttrande av chefsombudet. Deras mandat löper under åtta år med möjlighet till ny utnämning. Villkoren för utnämning till juridiskt ombud är samma som för andra befattningar inom domstolsväsendet med kompletterande krav på erfarenhet. De juridiska ombuden är i utövandet av sin tjänst bundna av författningen och lagarna. De måste företräda staten på tjänstens vägnar. Lönen för ett juridiskt ombud är knuten till lönen för en parlamentsledamot. Bestämmelserna om domartjänstens oförenlighet med andra befattningar gäller på samma sätt de juridiska ombuden.

Advokatväsendet

Enligt artikel 137 i Sloveniens författning tillhör advokatväsendet rättsväsendet som en självständig och oberoende tjänst som regleras i lag. Enligt lagen om advokatväsendet (Zakon o odvetništvu) ska en advokat lämna juridisk rådgivning, företräda och försvara parter vid domstolar och andra statliga organ, sammanställa handlingar och företräda parter i rättsförhållanden. Om inget annat anges i lag kan bara en advokat företräda en part inför domstol mot betalning. En advokat måste:

Till början

1. vara slovensk medborgare,
2. ha rättslig handlingsförmåga och vara vid god allmän hälsa,
3. inneha en yrkestitel med juristexamen i Slovenien eller en i Slovenien likställd examen från en juridisk fakultet i utlandet,
4. ha avlagt det statliga juristprovet,
5. ha fyra års praktisk erfarenhet som utexaminerad jurist, varav minst ett år inom advokatväsendet,
6. aktivt behärska det slovenska språket,
7. inge förtroende för att utöva advokatyrket,
8. ha den utrustning och de utrymmen som behövs och är lämpliga för att utöva advokatyrket.

En utländsk advokat som i sitt hemland har rätt att utöva advokatyrket får i Slovenien enligt villkoren i ovannämnda lag utöva:

• advokattjänster,
• advokatyrket under samma yrkestitel som i hemlandet,
• advokatyrket med titeln “advokat”.

Med hemland avses det land där advokaten har rätt att utöva advokatyrket under en yrkestitel som erhållits enligt bestämmelserna i det landet.

Med advokat från annat EU-land avses en advokat som har rätt att utöva advokatyrket i något EU-land under en yrkestitel som erhållits enligt bestämmelserna i det landet.

Följande är oförenligt med utövandet av advokatyrket:

1. Annan yrkesverksamhet (med undantag för verksamhet inom de vetenskapliga, pedagogiska, konstnärliga och publicistiska områdena).
2. Betald offentlig tjänst.
3. Notariatsverksamhet.
4. Ledande befattningar i företag.
5. Annan affärsverksamhet som är oförenlig med advokatyrkets anseende och oberoende.

En advokat får inte göra reklam för sin verksamhet. Advokaten kan arbeta självständigt eller i en advokatsammanslutning. Rätt att utöva advokatyrket erhålls genom registrering i en förteckning hos advokatkammaren (odvetniška zbornica). Advokater som genomgått fortbildning på en bestämd nivå eller med en bestämd inriktning kan på vissa villkor vända sig till advokatkammaren med en ansökan om att få ställning som specialiserad advokat. Advokatkammaren är den viktigaste organisationen för advokater, med egna regler och stadgar. Utländska advokater måste avlägga ett prov som visar att de har kunskaper om rättsordningen i Slovenien innan de kan bli registrerade i advokatregistret. Närmare information om vad provet innehåller och hur det går till finns i förordningen om prov för utländska advokater (Uredba o preizkusnem izpitu za odvetnike iz drugih držav). Betalningen för advokattjänster fastställs i en taxa som utges av advokatkammaren och godkänns av justitieministern.

Notariatsväsendet

I artikel 137 andra stycket i Sloveniens författning fastställs att notariatsväsendet är en offentlig tjänst som regleras i lag. Enligt lagen om notariatsväsendet (Zakon o notariatu) ska notarier i egenskap av personer med offentliga förtroendeuppdrag sammanställa offentliga handlingar om juridiska ärenden, viljeyttringar och fakta av vilka rättigheter följer, bevara handlingar, överlämna pengar och värdepapper till tredje man eller statliga organ samt på uppdrag av domstolarna handlägga ärenden som kan delegeras till dem enligt lag. För att kunna utnämnas till notarie måste personen i fråga:

Till början

1. vara slovensk medborgare,
2. ha rättslig handlingsförmåga och vara vid god allmän hälsa,
3. inneha en yrkestitel med juristexamen från ett universitet i Slovenien eller en i Slovenien likställd examen från en juridisk fakultet i utlandet,
4. ha avlagt det statliga juristprovet,
5. ha fem års praktisk erfarenhet som utexaminerad jurist, varav minst ett år inom notariatsväsendet samt minst ett år vid domstol, advokatväsendet eller som statligt juridiskt ombud,
6. inge offentligt förtroende för att utöva notariatstjänst,
7. aktivt behärska det slovenska språket,
8. ha den utrustning och de utrymmen som behövs och är lämpliga för att utöva notariatsverksamhet,
9. vara yngre än 64 år.

Undantag från kravet på slovenskt medborgarskap kan göras om personen uppfyller övriga villkor, under förutsättning att det föreligger juridisk och faktisk ömsesidighet.

Notariatstjänsten är oförenlig med utövande av advokatverksamhet eller andra betalda tjänster eller befattningar.

En notarie får inte bedriva affärsverksamhet som är oförenlig med de krav på anseende och integritet som notariatstjänsten innebär eller verksamhet som kan inverka menligt på förtroendet för notariens opartiskhet eller för de utfärdade handlingarnas trovärdighet.

Notarier utnämns på obesatta tjänster av justitieministern. Före utnämningen inhämtar justitieministern yttrande om kandidaterna från Sloveniens notariekammare (notarska zbornica). Antalet notarier är begränsat och bestäms på grundval av kriterier som fastställs av justitieministeriet. Som regel ska det finnas en notarie för varje lokal domkrets. I områden med tätare befolkning eller större näringsverksamhet är kriteriet dock en notarie per 20 000 invånare. Innan notarien börjar sin tjänst avlägger han eller hon ed inför ordföranden i den behöriga högre domstolen. Om det påvisas att oegentligheter förekommit i notariens verksamhet entledigas notarien av justitieministern. Notariernas paraplyorganisation är notariekammaren.

I Slovenien finns procedurregler som närmare reglerar skyldigheten eller kravet på att företrädas av yrkesutbildade juridiska ombud. Parterna kan i en lokal domstol i princip även företrädas av en person som inte är advokat eller som inte har avlagt det statliga juristprovet. I distriktsdomstolar och domstolar i högre instanser måste de dock företrädas av en advokat eller av någon annan person som har avlagt det statliga juristprovet, vilket också ska styrkas för domstolen. Särskilda regler gäller på det straffrättsliga området. I straffprocesslagen (Zakon o kazenskem postopku) regleras villkoren för advokatbiträde och advokaternas officiella skyldighet att företräda parter i brottmål.

« Juridiska yrken - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 03-09-2007