Europeiska Kommissionen > ERN > Rättsordningen > Polen

Senaste uppdatering: 03-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättsordningen - Polen

I den polska grundlagen görs det en åtskillnad mellan allmänt bindande rättsakter och rättsakter av intern karaktär.

Allmänt bindande rättsakter är bindande för alla rättssubjekt i Polen, reglerar den rättsliga ställningen för medborgare och andra rättssubjekt (bl.a. juridiska personer, ekonomiska aktörer, föreningar, organisationer) och fastställer deras rättigheter och skyldigheter.

Interna rättsakter reglerar enbart den rättsliga ställningen för rättssubjekt inom strukturen för det organ som utfärdat rättsakten i fråga.

Kapitel III i konstitutionen (artiklarna 87-94) innehåller en förteckning över de allmänt bindande rättskällorna. Dessa är

  • konstitutionen,
  • lagar,
  • ratificerade internationella överenskommelser,
  • förordningar,
  • lokala rättsakter (som gäller endast för kompetensområdet för det organ som utfärdat dem och inom ramen för dess lagenliga befogenheter).

Utöver detta anges i artikel 234 i konstitutionen att även förordningar som gäller som lag polski som utfärdats av Polens president gäller som allmänt bindande rättsakter. Dessa utfärdas endast i fall som strikt definieras i konstitutionen (dvs. under krigstillstånd när sejmen [parlamentets underhus] är förhindrad att sammanträda).

Allmänt bindande är också lagstiftning som antagits av internationella organisationer, om den enligt den internationella överenskommelse genom vilken organisationen upprättas gäller även i nationell lagstiftning (artikel 91.3 i konstitutionen). Denna bestämmelse är tillämplig på EU:s sekundärlagstiftning.

En förutsättning för ikraftträdandet av lagar, förordningar eller lokala rättsakter är att de har offentliggjorts, dvs. att de i sin helhet återges i en officiell tidning (artikel 88 i konstitutionen). För närvarande finns det tre officiella tidningar, nämligen Dziennik Ustaw Rzeczypospolitej Polskiej (Republiken Polens lagstiftning), Dziennik Urzędowy RPMonitor Polski” (Republiken Polens officiella tidning) och Dziennik Urzędowy RPMonitor Polski B” (Del B av Republiken Polens officiella tidning). Allmänt bindande rättsakter offentliggörs i Dziennik Ustaw.

Till börjanTill början

Polens konstitution (av den 2 april 1997) är den viktigaste allmänt bindande rättskällan i Polen. Konstitutionen är en s.k. normativ rättsakt och är allmänt bindande. Konstitutionen antas och ändras enligt ett särskilt förfarande som skiljer sig från det som tillämpas för vanliga lagar (artikel 235 i konstitutionen). Konstitutionen är med hänsyn till innehåll, form och rättslig tyngd att betrakta som en grundlag. Den fastställer grunden för det politiska, samhälleliga och ekonomiska systemet i Polen och innehåller en förteckning över medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Konstitutionen återfinns överst i hierarkin över rättskällor i Polen. I den anges andra rättskällor och deras tillämpningsområde och huruvida de är självständiga rättsakter eller genomförandebestämmelser. Alla andra normativa rättsakter måste vara förenliga med konstitutionen (och får således inte stå i strid med den). Konstitutionsdomstolen har som uppgift att övervaka att andra normativa rättsakter är förenliga med konstitutionen, och att underordnade rättsakter är förenliga med överordnade rättsakter. Enligt artikel 79 i konstitutionen får dessutom vem som helst som anser att hans eller hennes konstitutionella rättigheter eller friheter har kränkts lämna in ett klagomål till konstitutionsdomstolen och begära att denna ska pröva förenligheten med konstitutionen av en lag eller en annan normativ rättsakt, på grundval av vilken en domstol eller en offentlig myndighet fattat ett slutgiltigt beslut rörande den klagandes konstitutionella fri- och rättigheter eller skyldigheter.

Internationella överenskommelser ratificeras av Polens president. Om överenskommelsen rör vissa grundläggande frågor, såsom fred, politiska eller militära fördrag, medborgerliga fri- och rättigheter eller skyldigheter, medlemskap i internationella organisationer, betydande finansiella åtaganden eller sådana frågor som regleras i lag, eller som enligt grundlagen ska regleras i lag, förutsätts dock att ratificeringen föregås av bemyndigande i den lagen (artikel 89 i konstitutionen). Först när en ratificerad internationell överenskommelse har offentliggjorts i Dziennik Ustaw införlivas den i den nationella rättsordningen och blir direkt tillämplig, om inte tillämpningen kräver att en lag utfärdas. Vidare har en internationell överenskommelse som ratificerats och godkänts genom lag företräde framför en annan lag som strider mot med överenskommelsen. Lagstiftning som antagits av en internationell organisation är dessutom direkt tillämplig och har företräde i fall av en konflikt med nationell lagstiftning, om så föreskrivs i den av Polen ratificerade överenskommelse genom vilken organisationen upprättades (artikel 91 i konstitutionen).

Till börjanTill början

I artikel 91 i konstitutionen fastställs gemenskapsrättens ställning i den nationella rättsordningen. Gemenskapens primärrätt, som består av internationella överenskommelser och utgör en del av Polens nationella rättsordning, är direkt tillämplig och har företräde framför nationell lagstiftning. EU:s sekundärrätt är direkt tillämplig och har företräde i fall av en konflikt med nationell lagstiftning.

En lag har lägre rang än konstitutionen och internationella överenskommelser polski som ratificerats och godkänts genom lag, men högre rang än förordningar polski. En lag kan utfärdas i vilken fråga som helst, men de viktigaste frågorna kan regleras enbart i lag (t.ex. budgetlagen polski, lagstiftning som fastställer medborgarnas rättsliga ställning, reglering av organisationen av lokalförvaltningen polski och dess befogenheter). Statliga förvaltningsorgan får utfärda normativa rättsakter endast på grundval av ett bemyndigande som de i en lag givits för att genomföra den lagen. Enligt konstitutionen polski krävs i vissa fall att en lag utfärdas för att fastställa de riktlinjer som ska följas i en underordnad lag.

Lagstiftningsprocessen regleras i konstitutionen (artiklarna 118-124) och arbetsordningen för sejmen och senaten.

Rätt att initiera lagstiftning polski har regeringen, en grupp bestående av minst 15 parlamentsledamöter, senaten polski, presidenten polski eller en grupp bestående av minst 100 000 medborgare. Ett lagförslag läggs fram för sejmen, där det genomgår tre behandlingar. Under denna process granskar sejmen förslaget och remitterar det till relevanta utskott som får föreslå ändringar. Förslaget kommer därefter tillbaka till sejmen som röstar om ändringarna och lagen i sin helhet. Sejmen godkänner lagen med enkel majoritet, förutsatt att minst hälften av det lagstadgade antalet ledamöter är närvarande. En lag som antagits av sejmen går vidare till senaten, som inom 30 dagar kan anta lagen utan ändringar, ändra den eller förkasta den i sin helhet. Om lagen ändras eller förkastas av senaten måste den returneras till sejmen för ny granskning. Sejmen kan förkasta senatens rekommendation med absolut majoritet, förutsatt att minst hälften av det lagstadgade antalet ledamöter är närvarande. Om parlamentet slutför lagstiftningsprocessen läggs lagen fram för presidenten, som bör underteckna den inom 21 dagar och sörja för att den offentliggörs i Dziennik Ustaw. Före undertecknandet kan presidenten sända lagen till konstitutionsdomstolen för granskning av huruvuda den är förenlig med konstitutionen. Om konstitutionsdomstolen konstaterar att lagen är förenlig med konstitutionen kan presidenten inte vägra att underteckna den. Presidenten kan också i stället för att sända lagen till konstitutionsdomstolen returnera den till sejmen för ny behandling (dvs. lägga in presidentveto). Sejmen kan dock förkasta presidentvetot med 3/5 av rösterna, förutsatt att minst hälften av det lagstadgade antalet ledamöter är närvarande. Om lagen på nytt godkänns av sejmen måste presidenten inom sju dagar underteckna lagen och sörja för att den offentliggörs.

Till börjanTill början

Förordningar utfärdas av de organ som anges i konstitutionen, på grundval av ett detaljerat bemyndigande som de i en lag givits för att genomföra den lagen. Av bemyndigandet bör det framgå vilket organ som är behörigt att utfärda förordningen, tillämpningsområdet för de frågor som ska regleras i förordningen och riktlinjer rörande rättsaktens innehåll (artikel 92 i konstitutionen). De organ som i konstitutionen ges befogenhet att utfärda förordningar är presidenten polski, regeringen polski, premiärministern polski, den minister polski som ansvarar för förvaltningen på det berörda området, en av regeringen tillsatt ordförande för en kommitté och det nationella radio- och tv-rådet polski. Ett organ polski som givits befogenhet att utfärda en förordning får inte överföra befogenheten till ett annat organ. Syftet med förordningen är att genomföra en lag, och den får därför inte stå i strid med denna lag eller gå utöver räckvidden för de givna befogenheterna.

En förordning är underställd domstolskontroll. Den kan således prövas av konstitutionsdomstolen samt av allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Om en domstol i ett konkret fall anser att en förordning eller en bestämmelse i förordningen strider mot bestämmelserna i en överordnad rättsakt (en lag) kan den underlåta att tillämpa förordningen i det berörda målet och betrakta den som icke existerande.

Interna rättsakter (t.ex. förvaltningsföreskrifter) är av intern karaktär och är bindande endast för organisatoriska enheter som underlyder det organ som utfärdat rättsakterna i fråga (artikel 93 i konstitutionen). Interna rättsakter är t.ex. regeringsresolutioner och föreskrifter som utfärdats av presidenten eller en minister. Föreskrifterna får utfärdas enbart med stöd i lag. De kan inte utgöra grundval för ett beslut som gäller medborgare, juridiska personer eller andra rättssubjekt.

Till börjanTill början

Lokala rättsakter utfärdas av lokala myndigheter (t.ex. kommunfullmäktigebeslut) och lokala organ som företräder de statliga myndigheterna med stöd av de befogenheter som de getts i lag. Sådana är t.ex. genomförandeförordningar och föreskrifter på länsnivå (artikel 94 i konstitutionen). Dessa rättsakter gäller endast för kompetensområdet för det organ som utfärdat dem, men med hänsyn till deras allmänt bindande karaktär kan de riktas till alla rättssubjekt och fastställa rättigheter och skyldigheter för dem.

Domstolarnas rättspraxis utgör inte en rättskälla i Polen. Enligt artikel 178.1 i konstitutionen är domare i Polen underställda endast konstitutionen, lagar, internationella överenskommelser som ratificerats och godkänts genom en lag. Det innebär att domstolarna måste följa bestämmelserna i konstitutionen, lagar och internationella överenskommelser enligt ovan. En domare får inte underlåta att tillämpa dessa normativa rättsakter med motiveringen att de strider mot konstitutionen. Domaren kan dock på grundval av artikel 193 i konstitutionen begära att konstitutionsdomstolen ska granska en normativ rättsakts förenlighet med konstitutionen, en ratificerad internationell överenskommelse eller en lag, om utslaget i ett pågående mål är beroende av svaret på denna juridiska fråga. Domarna är dock inte bundna av rättsakter som utgör underordnade lagar, såsom förordningar, och får vid prövningen av ett konkret mål granska förenligheten av dessa rättsakter med lagar och konstitutionen. Om domstolen konstaterar att en rättsakt står i strid med en lag eller konstitutionen får domstolen underlåta att tillämpa rättsakten och bortse från den när den avgör målet.

Rättspraxisen och i synnerhet högsta domstolens rättspraxis är dock av väsentlig betydelse när domstolarna tolkar bestämmelserna i den befintliga lagstiftningen.

Nyttiga länkar:

Polens konstitution:

http://www.sejm.gov.pl/prawo/konst/polski/kon1.htm Deutsch - English - français - polski

Sejmen:

http://www.sejm.gov.pl English - polski

Senaten:

http://www.senat.gov.pl English - polski

Lagstiftningsprocessen:

http://www.sejm.gov.pl/prace/prace.html English - polski

Konstitutionsdomstolen:

http://www.trybunal.gov.pl/index2.htm English - polski

« Rättsordningen - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 03-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket