Europeiska Kommissionen > ERN > Rättsordningen > Ungern

Senaste uppdatering: 22-10-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättsordningen - Ungern

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Nationella rättskällor I.
1. Konstitutionella regler 1.
2. Lagar 2.
3. Lagdekret 3.
4. Internationella konventioner 4.
II. Andra rättskällor än lagar II.
1. Regeringsföreskrifter 1.
2. Författningsdomstolens avgöranden 2.
3. Domstolarnas rättpraxis 3.
III. Supranationella rättsreglers ikraftträdande III.
IV. Organ med lagstiftningsrätt IV.
V. Hur rättsreglerna antas V.
VI. Nationella rättsreglers ikraftträdande VI.
VII. Åtgärder som kan vidtas om olika rättsregler står i strid med varandra VII.

 

I. Nationella rättskällor

1. Konstitutionella regler

I toppen av den ungerska rättsordningen står 1949 års konstitutionella akt XX som alla övriga rättsnormer måste följa. Konstitutionen antas av parlamentet och för att ändra den krävs två tredjedels majoritet (artikel 24.3).

Den ungerska konstitutionen består av femton delar. Del I innehåller allmänna bestämmelser om landets regeringsform, avstående av en del befogenheter till förmån för Europeiska unionen och flera andra viktiga grundläggande principer, t.ex. rättsstatsprincipen, det principiella förbudet mot att gripa makten med våld, rätten att vara medlem och verka i politiska partier, fredsprincipen, principen om medverkan till europeisk enighet, samt principen om att övrig lag inte får inskränka på grundlagsfästa rättigheter och skyldigheter.

Del II-XI innehåller de viktigaste bestämmelserna om landets statsrättsliga dignitärer och institutioner, t.ex. parlamentet, presidenten, författningsdomstolen, ombudsmannen för medborgerliga rättigheter, ombudsmannen för nationella och etniska minoriteter, revisionsrätten, den nationella riksbanken, regeringen, försvar och polis, det lokala självstyret, domstolsväsendet och åklagarämbetet.

Del XII innehåller förklaringar om grundläggande rättigheter och skyldigheter, del XIII innehåller vallagen, del XIV innehåller bestämmelser om huvudstad och nationella symboler och i del XV finns avslutande bestämmelser.

2. Lagar

I Ungern får parlamentet anta lagar. I konstitutionen fastställs de grundläggande rättigheterna och skyldigheterna som lagen skall skydda. I 1987 års lag XI om lagstiftningsprocessen (nedan ”lagen om stiftande av lagar”) anges ytterligare områden som ska regleras i lag. Parlamentet antar lagar antingen med enkel majoritet (minst hälften av närvarande ledamöters röster) eller med kvalificerad majoritet (två tredjedelar av närvarande ledamöters röster). Två tredjedelar av samtliga ledamöters röster krävs för att ändra konstitutionen, anta och ratificera det internationella avtalet om anslutning till EU, samt anta lagar om nationella symboler. I konstitutionen anges vilka lagändringar som kräver sådan absolut majoritet.

Till börjanTill början

Innan konstitutionens akt XXXI ändrades 1989 hade Ungerns presidentråd rätt att anta lagdekret. När det gäller rättskällornas inbördes ordning anses ännu gällande lagdekret av samma dignitet som lagar.

3. Lagdekret 

Lagen om stiftande av lagar skiljer på regeringsdekret, ministerdekret och lokala dekret som antagits inom ramen för det lokala självstyret.

Rätten att anta regeringsdekret kan vara autonom eller följa av lag. Den autonoma behörigheten bygger på konstitutionen som fastställer att regeringen får anta dekret på sina behörighetsområden (artikel 35.2). Regeringens konstitutionella behörighet inskränker inte parlamentets befogenheter, eftersom parlamentet är behörigt att anta lagar på alla områden.

Enligt lagen om stiftande av lagar är regeringen dock lagligen behörig att anta dekret om genomförande av lag. Enligt artikel 15.1 i lagen om stiftande av lagar ska dekret om genomförandebestämmelser innehålla bestämmelser om behörighet, syfte och tillämpningsområde. Behörigheten får inte delegeras.

En annan sorts dekret är så kallade ministerdekret som har lägre rang än regeringsdekreten i rättskällornas inbördes ordning. Enligt lagen om stiftande av lagar får ministrar anta dekret på sina ansvarsområden, om de har befogenhet därtill enligt lag eller regeringsdekret. Ministerdekret måste alltså uppfylla två villkor för att kunna utfärdas.

Den ungerska riksbankschefen får enligt särskild lagstiftning anta centralbanksdekret som är bindande för finansinstitut och andra juridiska personer som tillhandahåller finansiella tjänster, kreditinstitut och clearinginstitut.

Till börjanTill början

Den tredje sortens dekret är lokala dekret. Enligt artikel 44/A.2 i konstitutionen får lokala förtroendevalda församlingar anta dekret på sina ansvarsområden, som inte strider mot lag eller författning av högre dignitet. Lokala dekret ska enligt artikel 16.1 i akt LXV i 1990 års lag om lokala dekret antas om sådana lokala frågor som inte regleras i lag, och får genomföras med stöd i lagen. Av bestämmelserna framgår att lokala dekret dels kan antas helt enligt i lag fastställda befogenheter, dels behandla frågor som inte regleras i lag eller författning av högre dignitet. I det sistnämnda fallet är det särskilt viktigt att de lokala förtroendevalda inte överskrider sina befogenheter på de tilldelade ansvarsområdena.

4. Internationella konventioner

Ungern och dess regering kan ingå internationella konventioner med andra länder och regeringschefer. Internationella konventioner och utländska lagar behandlas i Ungern enligt ett dualistiskt synsätt, som innebär att sådana bestämmelser måste införlivas med inhemsk rätt för att vinna laga kraft.

II. Andra rättskällor än lagar

1. Regeringsföreskrifter

Det ungerska rättssystemet innehåller även instrumentet regeringsföreskrifter som är normgivande men inte är att betrakta som lag eftersom de inte är bindande för alla utan endast för de underlydande myndigheterna som är mottagare (rättsliga riktlinjer är inte heller bindande men riktar sig till alla mottagare). Enligt lagen om stiftande av lagar omfattar den här typen av rättsliga instrument beslut, instruktioner, centralbanksdekret, statistiska meddelanden och rättsliga riktlinjer.

Till börjanTill början

Beslut fattas av parlamentet, regeringen, ministerier, lokala förtroendevalda samt lokala myndigheter. Därmed regleras uppgifterna, arbetet och planeringen för vars och ens respektive ansvarsområde och underställda organ.

Instruktioner lämnas av ministrar och chefer för statliga verk inom deras ansvarsområden för verksamheten vid organ som lyder under dem.

Statistiska meddelanden antas av chefen för centrala statistikbyrån och får bara reglera frågor som gäller statistiska begrepp, metoder, klassificeringar, förteckningar och beräkningar.

De rättsliga riktlinjerna omfattar parlamentets och regeringens direktiv om allmänna målsättningar, program och andra viktiga frågor för staten och samhället. Parlamentet och regeringen kan tolka rättsregler i principiella ståndpunkter. Ministern och chefer för statliga verk kan anta direktiv och meddelanden. Direktiven innehåller rekommendationer om lagstiftningens huvudsakliga syfte och tillämpning. Meddelandena innehåller sådana upplysningar som de verkställande myndigheterna bör känna till.

2. Författningsdomstolens avgöranden

Författningsdomstolens avgöranden intar en viktig ställning bland rättskällorna. Författningsdomstolen kontrollerar lagstiftningen och återkallar lagar som inte är förenliga med grundlagen (lagstiftningsförordnande). Domstolens avgörande förses med en motivering och utgår från principer som tillämpats på tidigare rättsliga spörsmål. Författningsdomstolens avgöranden kan inte överklagas och är bindande för alla. Författningsdomstolens viktigaste uppgift är att skydda konstitutionen, den konstitutionella demokratin och rättssamhället och den är därför helt oberoende och har ett stort inflytande när den fäller sina avgöranden.

Till börjanTill början

3. Domstolarnas rättpraxis

Högsta domstolen bidrar till rättsutvecklingen och löser de motsättningar som kan uppstå mellan levnadsvillkoren och de offentliga rättsreglerna genom sina avgöranden om enhetlig rättpraxis och principiella avgöranden. En principiell fråga om enhetlig rättspraxis kan uppstå när rättsutvecklingen eller den rättsliga konsekvensen kräver ett besked om räckvidden på viss rättspraxis eller om högsta domstolen avser att frångå tidigare praxis. Avgöranden om enhetlig rättspraxis binder domstolarna. Principiella avgöranden i frågor som högsta domstolens ledamöter valt att granska ger även konsekvens i domstolarnas prövning. Dessa avgöranden offentliggörs i högsta domstolens rättssamling (Hivatalos Gyűjtemény).

III. Supranationella rättsreglers ikraftträdande

Frågor om internationella konventioner, däribland bestämmelser om offentliggörande och ikraftträdande regleras i akt L i 2005 års lag (nedan ”lagen om internationella konventioner”). Enligt artikel 9 i lagen om internationella konventioner ska dessa offentliggöras antingen som regeringsdekret eller i form av lag, om de är av sådan vikt för landet att parlamentet lämnat sitt godkännande i förhand enligt artikel 7.3 i lagen om internationella konventioner. Internationella konventioner ska offentliggöras i fulltext och ska träda i kraft i Ungern samma dag som därmed sammanhängande bestämmelser med reservationer, undantag och förklaringar. Om ratifikationsdatum inte är känt när konventionen offentliggörs får man ange att den ska träda i kraft den dag utrikesministern beslutar och offentliggör i officiella tidningen (Magyar Közlöny).

Till börjanTill början

Ungerns konstitution tillåter även en annan metod för att införliva supranationella rättsregler med nationell rätt. I artikel 7.1 i konstitutionen sägs att Ungerns rättssystem godtar allmänt godtagna internationella rättsprinciper och harmoniserar nationell lagstiftning med avseende på skyldigheter enligt internationell rätt. I artikel 8.1 sägs däremot att Ungern godtar de grundläggande mänskliga rättigheterna och staten har därmed tvingande skyldighet att säkerställa dessa rättigheter.

Gemenskapsrätten genomförs i nationell rätt genom sektorsbestämmelser på den nivå som anges i konstitutionen och lagen om stiftande av lagar.

IV. Organ med lagstiftningsrätt

I Ungern får lag stiftas av parlamentet, regeringen, ministrarna, riksbankschefen och av lokala förtroendevalda församlingar.

Parlamentet är Ungerns högsta statliga förtroendevalda organ. Det antar konstitutionen och stiftar lagar.

Regeringen är den högsta verkställande makten. Regeringen sitter högst i statsförvaltningen och kontrollerar och samordnar den övriga förvaltningen. Premiärministern och övriga ministrar är regeringsledamöter. Regeringen får anta regeringsdekret på sina ansvarsområden med utgångspunkt i sina befogenheter enligt konstitutionen eller med stöd i annan lag. Regeringsdekreten får inte antas i strid med lagstiftningen.

Regeringsledamöterna är premiärministern och övriga ministrar. Premiärministern fungerar som ordförande vid regeringens sammanträden och kontrollerar hur regeringens dekret och beslut genomförs. Ministrarna sköter verksamheten inom sina ansvarsområden med stöd i lag och regeringsbeslut och leder de organ som lyder under dem. Ministrar får anta dekret på sina ansvarsområden, samt på områden som de enligt lag eller regeringsdekret fått ansvar för. Ministerdekret får inte strida mot lag, regeringsdekret eller regeringsbeslut.

Till börjanTill början

De lokala församlingarna är organ som tillsatts och arbetar under demokratiska former. Inom sitt behörighetsområde och lagens ramar får de självständigt reglera och styra de lokala förvaltningsfrågor som ingår i ansvarsområdet och behörigheten. De får med stöd i lagen anta lokala dekret för sin förvaltning, om de inte strider mot lagar och författningar med högre dignitet. Lokala dekret får antas i lokala frågor som inte regleras i andra bestämmelser.

Den ungerska riksbankschefen får enligt speciallagar anta centralbanksdekret som är bindande för finansinstitut och andra juridiska personer som tillhandahåller finansiella tjänster, kreditinstitut och clearinginstitut. Centralbanksdekreten får inte antas i strid med annan lagstiftning.

V. Hur rättsreglerna antas

Lagstiftningsförfarandet inleds när ett behov av lagstiftning uppstår på grund av utvecklingen i samhället, i ekonomin, av medborgarnas rättigheter och skyldigheter eller när det är nödvändigt för att genomföra gemenskapsbestämmelserna. Innan lagförslaget utarbetas utreds olika lagstiftningsaspekter. Förslaget utarbetas av den minister som ansvarar för rättsområdet eller dennes företrädare. Det färdiga utkastet sänds sedan på remiss till ministerierna, intresseorganisationer och andra organ som nämns i förslaget till bestämmelser, något beroende på vilken dignitet förslaget har. Samtidigt kungörs förslaget i elektronisk form på beredningsorganets hemsida, i enlighet med artikel 9 i akt XC i 2005 års lag om elektronisk information, om det inte omfattas av något av undantagen i den lagen. Därmed kan även allmänheten yttra sig om förslaget. Förslaget omarbetas utifrån inkomna sakkunnigutlåtanden och yttranden från allmänheten.

Till börjanTill början

Efter den interna remissen behandlas förslaget vid statssekreterarnas möte, där man bedömer om förslaget är klart att läggas fram för regeringen. Vid statssekreterarnas möte handläggs de sista tekniska aspekterna på förslaget. Vid mötet kan de sista återstående tekniska frågor som inte lösts under den interna remissen tas upp.

Efter behandling av statssekreterarna läggs förslaget fram för regeringen, om man bedömt det lämpligt. Vid regeringsbehandlingen antas de flesta förslag utan debatt, men förslag som är politiskt känsliga debatteras innan beslut fattas.

Lagförslag går därefter vidare till behandling i parlamentet. Förslaget diskuteras i parlamentets ansvariga utskott och därefter i generalförsamlingen. Ändringsförslag får läggas fram av parlamentsutskotten och alla parlamentsledamöter. Parlamentet håller separata omröstningar om ändringsförslagen och själva lagförslaget.

Lagar ska kungöras i Ungerns officiella tidning (Magyar Közlöny) som också måste föreligga i elektronisk form. Bilagor till ministerdekret som inte direkt berör medborgarna får i undantagsfall kungöras i ministeriets officiella tidning istället. Lokala dekret ska kungöras i den lokala officiella tidningen eller på det sätt som är brukligt lokalt och som anges i den lokala förvaltningens stadgar eller arbetsordning.

VI. Nationella rättsreglers ikraftträdande

Lagen är tillämplig på fysiska och juridiska personer i Ungern och på ungerska medborgare i utlandet. Lokala dekret är tillämpliga i den region där den lokala förvaltningen är behörig.

Lagen om stiftande av lagar innehåller ett förbud mot retroaktiv giltighet och slår fast att man inte kan åberopa skyldigheter eller väcka åtal för handlingar som begåtts innan lagen kungjorts.

Till börjanTill början

Ikraftträdandedagen för lagstiftning måste alltid medge tillräcklig tid för att anpassa sig till att tillämpa lagen.

Lagstiftning och därmed sammanhängande tillämpningsföreskrifter måste träda i kraft samtidigt. Lagar upphör att gälla om de återkallas genom annan lag eller om de gäller viss tid.

VII. Åtgärder som kan vidtas om olika rättsregler står i strid med varandra

Lagarna får inte innehålla bestämmelser som strider mot andra bestämmelser av samma eller högre rang. Om motsättningar ändå uppkommer erbjuder rättssystemet lösningar på problemet.

Motstridiga bestämmelser upptäckts ofta redan när lagförslag behandlas, och kan då åtgärdas på ett tidigt stadium. Ibland uppdagas dock motstridiga bestämmelser först när de tillämpas. I sådana fall får den tolkande instansen bidra till rättsbildningen genom att ta ställning till problemet utifrån allmänna rättsprinciper. Några sådana allmänna rättsprinciper är att bestämmelser av högre dignitet övertar bestämmelser av lägre dignitet, särskild lagstiftning går före allmänna bestämmelser och nyare bestämmelser före äldre.

Konflikter mellan lagar av samma dignitet som inte påverkar konstitutionen hänvisas vanligen till domstol för uttolkning. Domstolen avgör det konkreta fallet utifrån de ovannämnda rättsprinciperna och avgör vilken av de motstridiga bestämmelserna som är tillämplig. Författningsdomstolen griper in i ärenden där problemet påverkar någon bestämmelse i konstitutionen eller strider mot konstitutionen och kan återkalla de bestämmelser som kränker konstitutionen.

Motstridiga bestämmelser kan också upptäckas utan att de givit upphov till några konkreta tillämpningsproblem. I så fall kan lagstiftaren undanröja problemet genom att ändra bestämmelsen.

Om presidenten anser att viss lagstiftning som antagits av parlamentet men som ännu inte kungjorts kan strida mot konstitutionen, får presidenten begära att den ska prövas av författningsdomstolen (genom så kallat konstitutionellt veto). Om bestämmelserna anses strida mot konstitutionen måste parlamentet åtgärda detta.

« Rättsordningen - Allmän information | Ungern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 22-10-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket