Europeiska Kommissionen > ERN > Rättshjälp > Sverige

Om nätverket

| Publikationer

| Glossar | Civilrättsatlas

AMNEN

Senaste uppdatering: 24-03-2005

Rättshjälp - Sverige

	INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.	Vad kostar en rättegång och vem betalar den?
2.	Vilka former av rättshjälp finns det?
3.	Wem kan få rättshjälp?
4.	Kan rättshjälp erhållas för alla tvister?
5.	Finns det ett särskilt förfarande för nödsituationer?
6.	Var kan jag erhålla en ansökningsblankett för rättshjälp?
7.	Vilka dokument skall bifogas till min ansökan om rättshjälp?
8.	Var ansöker jag om rättshjälp?
9.	Hur får jag information om huruvida jag har beviljats rättshjälp eller inte?
10.	Hur skall jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?
11.	Vem utser min advokat om jag beviljas rättshjälp?
12.	Om jag har beviljats rättshjälp, täcker den alla kostnader för rättegången?
13.	Om jag har beviljats delvis rättshjälp, vem betalar då de övriga kostnaderna?
14.	Om jag har beviljats rättshjälp, täcks då ev överklaganden?
15.	Om jag har beviljats rättshjälp, kan den dras in före (eller till och med efter) rättegångens slut?
16.	Om jag inte har beviljats rättshjälp, kan jag överklaga detta beslut?

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?

I Sverige är själva domstolsförfarandet gratis med undantag för en ansökningsavgift som f.n. uppgår till 450 SEK (ca 47 EURO).

Om du beviljas rättshjälp betalar staten ansökningsavgiften.

2. Vilka former av rättshjälp finns det?

I tvistemål (civilmål) finns följande former av rättsligt bistånd.

Rådgivning och
Rättshjälp.

Båda formerna regleras i rättshjälpslagen (1996:1619).

3. Wem kan få rättshjälp?

Rådgivning

Alla - fysiska personer, föreningar, företag m.fl. - kan få rådgivning i alla rättsliga angelägenheter.

Rådgivning kan lämnas av en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Rådgivning kan lämnas i upp till två timmar och kan delas upp på flera tillfällen. För rådgivningen tas en avgift ut. Den uppgår f.n. till 1 162 SEK (ca. 120 EURO) per timme. Om den som får rådgivning inte har tillräckliga ekonomiska medel kan avgiften reduceras till hälften. Barn som får rådgivning behöver vanligtvis inte betala någon avgift. Om avgiften reduceras, får den advokat eller jurist som lämnat rådgivning det resterande beloppet från staten.

Rättshjälp

Rättshjälp är endast tillgänglig för fysiska personer, dvs. bolag och föreningar m.fl. kan inte få sådant bistånd. I vissa situationer kan även dödsbon vara berättigade till rättshjälp. Medborgare från samtliga EU-medlemsstater är likställda med svenska medborgare i fråga om rätt till rättshjälp.

Till början

Rättshjälp kan beviljas i de flesta rättsliga angelägenheter (se vidare under fråga 4).

För att rättshjälp skall kunna beviljas måste vissa villkor vara uppfyllda.

Du måste ha fått rådgivning under minst en timme.
Du får inte ha en inkomst som överstiger en ekonomisk tröskel som f.n. uppgår till 260 000 SEK (ca 27 375 EURO). När sökandens inkomst beräknas beaktas hela den ekonomiska situationen. T.ex. tas hänsyn till underhållskostnader för barn, förmögenhet och skulder.
Du skall vara i behov av juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov kan inte tillgodoses på annat sätt.
Med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt skall det bedömas som rimligt att staten bidrar till kostnaderna.
Om du har - eller borde ha haft - en rättsskyddsförsäkring skall den användas i första hand.

4. Kan rättshjälp erhållas för alla tvister?

Rådgivning

Som nämnts ovan under fråga 3 kan rådgivning lämnas i alla rättsliga angelägenheter.
Information och råd kan t.ex. ges i följande frågor:

Regler som gäller äktenskap och andra former av sammanboende
Regler för äktenskapsskillnad
Underhållsbidrag
Testamente och arv
Köp och avtal

Rättshjälp

Som nämnts ovan under fråga 3 kan rättshjälp beviljas i de flesta rättsliga angelägenheter, men det finns några undantag. Rättshjälp kan t.ex. inte beviljas i angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga. Om du har råkat ut för ett brott kan i vissa fall ett målsägandebiträde förordnas (se Lagen 1988:609 om målsägandebiträde). Förmånen av ett sådant biträde är helt kostnadsfri. Bland målsägandebiträdets uppgifter ingår att hjälpa dig att föra talan om civilrättsliga anspråk med anledning av brottet, t.ex. skadestånd. Om det har förordnats ett målsägandebiträde för dig kan du inte samtidigt beviljas rättshjälp.

Till början

I vissa fall krävs det särskilda skäl för att rättshjälp skall kunna beviljas. Som exempel kan anges angelägenheter som skall behandlas utomlands eller angelägenheter där värdet av det som yrkas inte uppenbart överstiger 18.950 SEK (ca 1 995 EURO).

5. Finns det ett särskilt förfarande för nödsituationer?

Det finns inget särskilt förfarande för situationer som kräver omedelbar behandling av en rättshjälpsansökan. Däremot följer det av allmänna processrättsliga principer att ett mål eller ärende skall avgöras så snabbt som möjligt.

6. Var kan jag erhålla en ansökningsblankett för rättshjälp?

Domstolsverket har tagit fram en enkel ansökningsblankett med upplysningar om hur denna skall fyllas i. Blanketten finns tillgänglig

hos både Rättshjälpsmyndigheten och domstolarna. Blanketten kan även rekvireras från Domstolsverket.

7. Vilka dokument skall bifogas till min ansökan om rättshjälp?

Som nämnts under fråga 6 tillhandahåller bl.a. Domstolsverket en enkel ansökningsblankett som också innehåller upplysningar om hur den skall fyllas i. För vidare information går det bra att kontakta Domstolsverket.

En rättshjälpsansökan skall bl.a. innehålla uppgifter om den rättsliga angelägenhet som ansökan avser, om angelägenheten kan komma att behandlas utomlands, om rådgivning har lämnats i angelägenheten, om du har eller har haft en rättsskyddsförsäkring som omfattar angelägenheten samt uppgifter om dina ekonomiska och andra förhållanden. De sistnämnda uppgifterna skall lämnas på ett formulär som tillhandahålls av Domstolsverket.

Till början

Något krav på att andra dokument skall bifogas finns inte. Det kan dock vara lämpligt att bifoga tillgängliga handlingar för att på så sätt styrka de uppgifter som lämnas.

8. Var ansöker jag om rättshjälp?

Rättshjälpsansökan skall skickas in till den domstol eller myndighet som är behörig att pröva din ansökan om rättshjälp.

Om ett mål eller ärende rörande den rättsliga angelägenheten pågår vid domstol så är det den domstolen som ska pröva rättshjälpsansökan. I annat fall är det Rättshjälpsmyndigheten som fattar beslut om rättshjälp ska beviljas eller inte.

9. Hur får jag information om huruvida jag har beviljats rättshjälp eller inte?

Rättshjälpsmyndigheten eller den domstol som prövar din ansökan om rättshjälp kommer att underrätta dig skriftligt om det beslut som myndigheten respektive domstolen har fattat.

10. Hur skall jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Om du beviljas rättshjälp utses samtidigt ett rättshjälpsbiträde. För vidare information bör du därför vända dig till honom eller henne.

11. Vem utser min advokat om jag beviljas rättshjälp?

Till rättshjälpsbiträde kan förordnas en advokat, biträdande jurist eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Om du själv har föreslagit någon lämplig person skall han eller hon förordnas om det inte medför avsevärt ökade kostnader eller det i övrigt finns särskilda skäl mot det.

12. Om jag har beviljats rättshjälp, täcker den alla kostnader för rättegången?

När rättshjälp har beviljats betalar staten följande kostnader.

Ersättning till rättshjälpsbiträde för arbete i högst 100 timmar, om inte domstol beslutar annat.
Skäliga kostnader för bevisning i allmän domstol, Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
Kostnader för utredning som är skäligen påkallad för att ta tillvara din rätt, till en kostnad om högst 10 000 SEK (ca 1 053 EURO).
Kostnader för medlare enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.
Ansöknings- och expeditionsavgifter samt kostnader för verkställighet.

Kostnader som inte täcks av rättshjälpen får du däremot svara för själv. Det finns dock möjlighet att få ersättning för dessa kostnader av din motpart för det fall du vinner målet.

Om du beviljas rättshjälp skall du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift. Denna avgift består av en procentuell andel av kostnaderna för ditt rättshjälpsbiträde. Avgiftssystemet innehåller sex nivåer, beroende på din inkomst, vilka är uttryckta i fasta krontalsintervaller. Procentsatserna för de olika intervallerna varierar mellan två och 40 procent. Vilket intervall du pla*ceras i och därmed vilken procentsats som du skall betala bestäms med utgångspunkt i ditt ekonomiska underlag. Beräkningen av detta underlag grundar sig på din årsinkomst, din försörjningsbörda och dina förmögenhetsförhållanden. Rättshjälpsavgiften skall du betala fortlöpande till ditt rättshjälpsbiträde allteftersom kostnaderna uppstår.

Till början

13. Om jag har beviljats delvis rättshjälp, vem betalar då de övriga kostnaderna?

Om du beviljas rättshjälp innebär det att du har tillgång till alla de förmåner som det svenska rättshjälpssystemet inkluderar (se ovan under fråga 12). Det är alltså inte möjligt att beviljas rättshjälp endast till en viss del.

Däremot finns det vid sidan av rättshjälpssystemet en möjlighet att få ekonomiskt bistånd för vissa kostnader i samband med en rättegång, nämligen kostnader för resor till domstol och kostnader för ett vittne man åberopat. Således kan du, om du är part i ett mål eller ärende och har kallats att inställa dig till en förhandling vid domstol, få kostnader för resa och uppehälle betalda av staten om det bedöms som skäligt (11 kap. 6 § rättegångsbalken). Vidare kan staten, om det är skäligt m.h.t. dina ekonomiska förhållanden, betala ersättning till ett vittne för nödvändiga kostnader för resa, uppehälle och tidsspillan (36 kap. 24 § rättegångsbalken). Möjligheten att få ersättning för kostnader för resa och uppehälle i samband med inställelse till förhandling vid domstol omfattar inte juridiska personer.

14. Om jag har beviljats rättshjälp, täcks då ev överklaganden?

Ja.

15. Om jag har beviljats rättshjälp, kan den dras in före (eller till och med efter) rättegångens slut?

När den rättsliga angelägenheten anses avslutad skall rättshjälpen naturligtvis upphöra. Som regel skall rättshjälpen också upphöra om ditt rättshjälpsbiträde har arbetat i 100 timmar. Domstol kan dock besluta att rättshjälpen får fortsätta.

I vissa fall skall rättshjälpen även upphöra i förtid. Så är t.ex. fallet om du inte betalar din rättshjälpsavgift eller om du har lämnat oriktiga uppgifter och rättshjälp inte skulle ha beviljats om riktiga uppgifter hade lämnats. Ytterligare ett exempel på när rättshjälpen ska upphöra i förtid är om ditt rättshjälpsbiträde har arbetat i 100 timmar och en domstol inte har fattat beslut om att rättshjälpen får fortsätta.

16. Om jag inte har beviljats rättshjälp, kan jag överklaga detta beslut?

Domstolsverket liksom du själv kan överklaga ett beslut om att rättshjälp inte beviljas. Om det är en domstol som har fattat beslutet överklagas detta på samma sätt som gäller för andra beslut. I samband med att domstolen skriftligen underrättar dig om beslutet ges även upplysningar om hur man överklagar detta. Om det i stället är Rättshjälpsmyndigheten som har fattat beslutet får detta överklagas till Rättshjälpsnämnden.

Ytterligare information

För ytterligare information om det svenska rättshjälpssystemet samt för beställning av ansökningsblanketter kan du vända dig till Domstolsverket på följande adress: