Europeiska Kommissionen > ERN > Rättshjälp > Slovenien

Senaste uppdatering: 25-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättshjälp - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den? 1.
2. Vad är rättshjälp? 2.
3. Kan jag få rättshjälp? 3.
4. Kan rättshjälp erhållas för alla tvister? 4.
5. Var kan jag erhålla en ansökningsblankett för rättshjälp? 5.
6. Vilka dokument ska bifogas min ansökan om rättshjälp? 6.
7. Var ska jag registrera min ansökan om rättshjälp? 7.
8. Hur får jag information om huruvida jag har beviljats rättshjälp eller inte? 8.
9. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp? 9.
10. Vem utser min advokat om jag beviljas rättshjälp? 10.
11. Om jag beviljats rättshjälp, täcker den alla kostnader för rättegången? 11.
12. Om jag har beviljats delvis rättshjälp, vem betalar då de övriga kostnaderna? 12.
13. Om jag har beviljats rättshjälp, täcks då ev. överklaganden? 13.
14. Om jag har beviljats rättshjälp, kan den dras in före rättegångens slut? 14.
15. Om jag inte beviljas rättshjälp, kan jag överklaga detta beslut? 15.

 

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?

Enligt artikel 151 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku – ZPP, se Övrig information) är rättsliga kostnader sådana kostnader som uppstår under processens gång eller på grund av processen, men omfattar också ersättningar till advokaten och andra personer som enligt lag har rätt till ersättning (t.ex. domstolsexperter). Till en början står parterna själva för de kostnader som de ådrar sig. Ersättning för rättegångskostnader i civilmål regleras i ZPP och ersättning för kostnader i sociala ärenden och arbetsrättsliga tvister regleras i lagen om arbets- och socialdomstolarna (Zakon o delovnih in socialnih sodiščih, se Övrig information). Denna text avser endast ersättning för rättegångskostnader i civilmål. I praktiken är de vanligaste kostnaderna för civilmål domstolsavgifter, ersättningar till sakkunniga, avgifter för inkallande av vittnen, tolkar, skydd av käranden och förskott för bevisupptagning. Den grundläggande regeln är att ersättning för rättegångskostnader betalas till den som vunnit målet. Enligt artikel 154 första stycket i ZPP ska den part som förlorar målet betala motpartens rättegångskostnader. Särskilda regler gäller för ersättning av kostnader som orsakats genom ett fel från någon parts sida om domen grundar sig på ett erkännande av det aktuella kravet, om kravet dras tillbaka eller om domstolen får till stånd en uppgörelse i fall med flera kärande och svarande (artikel 155-162 i ZPP).

2. Vad är rättshjälp?

Enligt artikel 1 i rättshjälpslagen (Zakon o brezplačni pravni pomoči – ZBPP, se nedan) är gratis rättshjälp till för att alla ska kunna få rättslig prövning på lika villkor utan att det skadar deras eller deras familjers levnadsstandard. Gratis rättshjälp innebär att man kan få hela eller delar av kostnaden för juridisk rådgivning etc. betald och bli befriad från att betala rättegångskostnaderna. I praktiken omfattar rättshjälpen alla kostnader för juridisk rådgivning och juridiskt ombud vid allmän domstol eller specialdomstol, Sloveniens konstitutionsdomstol och alla andra organ, institutioner eller personer i Slovenien som är behöriga att genomföra skiljedomar. Rättshjälpen kan också innebära att man inte behöver betala rättegångskostnaderna.

Till börjanTill början

3. Kan jag få rättshjälp?

Du har rätt till gratis rättshjälp om din och din familjs ekonomiska ställning är sådan att du inte själv kan betala rättegångskostnaderna, utan att det skulle äventyra din och din familjs ekonomi. Din ekonomiska situation bedöms på grundval av din egen och din familjs månatliga inkomst samt förmögenhet. För personer som har rätt till rättshjälp gäller olika regler beroende på om det är fråga om en inhemsk tvist eller en gränsöverskridande tvist. I inhemska tvister kan rättshjälp ges till följande kategorier av personer: slovenska medborgare som är fast bosatta i Slovenien; utlänningar med uppehållstillstånd med fast eller tillfälligt boende och statslösa personer som lagligen bor i Slovenien; andra utlänningar som omfattas av ömsesidiga avtal eller internationella avtal som är bindande för Slovenien samt, under vissa omständigheter även icke-statliga organisationer. Rätten till rättshjälp i gränsöverskiridande tvister regleras ZBPP, i dess ändrade lydelse, som gäller från och med den 1 december 2004, och som genomför Europeiska unionens råds direktiv om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. En part i ett civilmål som vid tidpunkten för ansökan om rättshjälp är bosatt i en annan medlemsstat i Europeiska unionen (inhemsk gränsöverskridande tvist) har rätt till rättshjälp oberoende av medborgarskap. På samma sätt har en part som vid tidpunkten för ansökan om rättshjälp är bosatt i Slovenien (utländsk gränsöverskridande tvist) , oberoende av medborgarskap, rätt till rättshjälp i samband med att ansökan om rättshjälp skickas in.

Till börjanTill början

4. Kan rättshjälp erhållas för alla tvister?

Vid gränsöverskridande tvister utgår rättshjälp endast i civilmål. Den juridiska definitionen av ”civilmål” omfattar mål som enligt domstolslagen avgörs i domstol med allmän behörighet samt mål som avgörs i arbets- eller socialdomstol (enligt lagen för dessa domstolar).

5. Var kan jag erhålla en ansökningsblankett för rättshjälp?

I en inhemsk tvist erhålls blanketter vid ett rättshjälpskontor eller en bokhandel.

Om du vid ansökan om rättshjälp är bosatt i en annan medlemstat och begär rättshjälp vid en domstol i Slovenien (utländsk gränsöverskridande tvist) ska du själv skicka ansökan till Sloveniens justitieministerium eller det organ som i den andra medlemsstaten är behörig att översända ansökningar. Ansökan ska göras skriftligen på den blankett som utfärdats av Europeiska gemenskapernas kommission och som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning eller på den blankett som offentliggjorts i Sloveniens författningssamling, på grundval av ZBPP.

Om du är bosatt i Slovenien vid den tidpunkt då du ansöker om rättshjälp vid en domstol i en annan medlemsstat i Europeiska unionen (inhemsk gränsöverskridande tvist) ska ansökan skickas till den domstol i vars distrikt du är fast eller tillfälligt bosatt. Ansökan ska göras på Europeiska gemenskapernas kommissions blankett som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning eller på den blankett som används i den medlemsstat där domstolen ligger.

6. Vilka dokument ska bifogas min ansökan om rättshjälp?

Ansökan om rättshjälp, ifylld på föreskriven blankett, bör åtföljas av handlingar som styrker att villkoren är uppfyllda. I reglerna om ansökan om rättshjälp och inlämnande av handlingar –Pravilnik o obrazcu za dodelitev brezplačne pravne pomoči in predložitev listin – (Sloveniens författningssamling, nr 75/2001) fastställs vilka handlingar som behövs för att styrka uppgifter om inkomst och andra tillgångar, förmögenhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd och andra förhållanden som kan påverka rättshjälpen.

Till börjanTill början

7. Var ska jag registrera min ansökan om rättshjälp?

Om det gäller en inhemsk tvist ska ansökan lämnas in till den lokala domstol, arbetsdomstol eller förvaltningsdomstol där du är fast eller tillfälligt bosatt eller en domstol som du väljer om du bor utanför det land där du söker rättshjälp eller om du är statslös.

Om du är bosatt i en annan medlemsstat då du lämnar in ansökan om rättshjälp till en domstol i Slovenien (utländsk gränsöverskridande tvist) ska du själv skicka in ansökan till Sloveniens justitieministerium eller det organ som i den andra medlemsstaten är behörig att översända ansökningar.

Om du är bosatt i Slovenien då du lämnar in ansökan om rättshjälp till en domstol i en annan EU-medlemsstat (inhemsk gränsöverskridande tvist) ska ansökan lämnas till domstolen i det distrikt där du är fast eller tillfälligt bosatt.

8. Hur får jag information om huruvida jag har beviljats rättshjälp eller inte?

Det behöriga organet beslutar om rättshjälp på grundval av ansökan och du får meddelande om vilket beslut som har fattats.

9. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Efter det att rättshjälp har beviljats kommer rättshjälpskontoret att upprätta en personakt med personuppgifter, beskrivning av ärendet, typ och omfattning av rättshjälp och andra uppgifter i enlighet med bestämmelserna om personakter (Pravilnik o obrazu napotnice, Sloveniens författningssamling, nr 136/2004). Personakten ska vid ärendets slut återlämnas till rättshjälpskontoret tillsammans med alla kvitton och intyg om befrielse från kostnader.

Till börjanTill början

10. Vem utser min advokat om jag beviljas rättshjälp?

Advokaten utses av det behöriga organ som beviljat rättshjälpen.

11. Om jag beviljats rättshjälp, täcker den alla kostnader för rättegången?

Vid en inhemsk tvist beviljas rättshjälp i regel i den omfattning och under den tid som den sökande begär beroende på vilken typ av rättshjälp som beviljats. Det behöriga organ som ansvarar för rättshjälpen kan emellertid besluta om andra typer av enskild rättshjälp, bevilja olika typer av stöd som endast delvis täcker kostnaderna, begränsa vilka typer av tjänster som kan komma i fråga eller antalet timmar juridisk rådgivning eller begränsa rättshjälpen till vissa typer av eller en viss mängd bevisning, om kostnaderna är orimliga.

Vid inhemska gränsöverskridande tvister beviljas rättshjälp för processer i första- och andrainstansrätten.

12. Om jag har beviljats delvis rättshjälp, vem betalar då de övriga kostnaderna?

Övriga kostnader betalas i första hand av parten själv, men den vinnande parten kan efter beslut av domstolen få sina kostnader betalda av motparten.

13. Om jag har beviljats rättshjälp, täcks då ev. överklaganden?

När rättshjälp är beviljad i första och andra instans för inhemska gränsöverskridande tvister tillämpas inte några begränsningar som innebär att rättshjälpskontoret begränsar rättshjälpen till en viss avslutad fas av rättegången.

14. Om jag har beviljats rättshjälp, kan den dras in före rättegångens slut?

Du ska uppfylla villkoren för rättshjälp för hela den period den beviljades. Från det att rättshjälpen beviljas fram till kostnadsredovisningen ska du hålla rättshjälpskontoret informerat om alla fakta, omständigheter och förändringar som påverkar eller skulle kunna påverka rätten till rättshjälp och vilken form, omfattning och varaktighet rättshjälpen ska ha. Rättshjälpskontoret ska underrättas senast åtta dagar efter det att du fått kännedom om nya förhållanden. Rättshjälpskontoret inleder automatiskt ett förfarande för fastställande av rätt till rättshjälp om det uppstår omständigheter som gör det nödvändigt att fatta nytt beslut om rättshjälp, eftersom den sökande inte längre uppfyller kraven, endast uppfyller en del av kraven eller endast uppfyller kraven för en viss typ av rättshjälp. Efter denna utredning föreslår rättshjälpskontoret att det behöriga organet fattar beslut om att rättshjälpen upphör, minskas eller beviljas i annan form.

15. Om jag inte beviljas rättshjälp, kan jag överklaga detta beslut?

Det går inte att överklaga beslut från det behöriga organ som behandlar ansökan om rättshjälp. Det är däremot möjligt att anföra besvär vid Sloveniens administrativa domstol.

Ytterligare information

  • Rättshjälpslagen (Zakon o brezplačni pravni pomoči) – ZBPP, Sloveniens författningssamling (Uradni list Republike Slovenije) nr 48/2001, ändring av ZBPP, Sloveniens officiella förteckning nr 50/2004
  • Civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku) – ZPP, Sloveniens författningssamling, nr 36/2004) och lagen om arbets- och socialdomstolarna (Zakon o delovnih in socialnih sodiščih) Sloveniens författningssamling nr 19/94 och nr 61/04) finns (på slovenska) på följande adress: Sprejeti Zakoni - Pomoč

« Rättshjälp - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 25-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket