Rättsordningen
Rättssystemets uppbyggnad
Juridiska yrken
Rättshjälp
Domstolarnas behörighet
Väckande av talan vid domstol
Tidsfrister
Tillämplig lag
Delgivning av handlingar
Upptagande av bevisning och bevisföring
Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder
Verkställighet av domstolsavgöranden
Förenklade och påskyndade förfaranden
Äktenskapsskillnad
Föräldraansvar
Underhållsskyldighet
Konkurs
Alternativa system för tvistlösning
Ersättning till brottsoffer
Automatiserad behandling av mål
Enligt artikel 274 i civilprocesslagen omfattar rättegångskostnader: stämpelkostnader, processavgifter och proportionell beskattning, specialistarvoden, vittnesersättning, advokatarvoden och alla andra utgifter som den vinnande parten kan styrka.
I vårt rättssystem ska stämpelavgifter samt advokatarvoden och specialistarvoden fastställas utifrån målets komplexitet och det omtvistade objektets värde.
Frågan om vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna regleras i detalj i civilprocesslagen. Teoretiskt är det den förlorande parten som ska betala rättegångskostnaderna. Svarande som vidgår kärandens krav på den första rättegångsdagen behöver dock inte betala rättegångskostnaderna, med undantag för om parten har uteblivit före inställelsedatum. Om varje parts anspråk godtas till en del avgör domstolen i vilken utsträckning var och en av dem ska tvingas stå för rättegångskostnaderna. Om det finns flera kärande eller svarande, ska de betala i lika grad, proportionellt eller samfällt.
I brottmål regleras rättegångskostnaderna av bestämmelserna i artikel 189–193 i straffprocesslagen. Det innebär att de kostnader som är nödvändiga för att genomföra rättegången, fastställa sakförhållanden, bevara materiella bevis, betala ersättning till advokater, såväl som alla andra kostnader för att genomföra brottmålsprocessen ska täckas av de belopp som betalas av staten eller parterna. I straffprocesslagen görs en distinktion mellan belopp som betalas till vittnen, experter och tolkar, och betalning av de rättegångskostnader som staten betalat i förskott i de mål som resulterar i en fällande dom och andra mål som behandlas från fall till fall. De rättegångskostnader som parterna ådragit sig ska betalas av den tilltalade eller av målsäganden, utifrån domstolens beslut på grundval av omständigheterna i målet.
Rättshjälp utgör en del av rätten till försvar. I artikel 24.2 i konstitutionen sägs det att parterna under rättegången har rätt att företrädas av en advokat som de valt själva eller som domaren har utnämnt.
Enligt artikel 75.1 i civilprocesslagen omfattar rättshjälp: beviljande av undantag, nedsättning, möjlighet till avbetalning eller uppskov med att betala stämpelkostnader samt möjlighet att företrädas kostnadsfritt och att biträdas av en advokat som utsetts av advokatsamfundet.
Att säkerställa rätten till försvar är en grundregel i varje brottmålsprocess. I artikel 6 i straffprocesslagen föreskrivs att rätten till försvar ska garanteras för den misstänkte, den tilltalade och alla andra parter genom hela brottmålsprocessen och att alla parter har rätt att få biträde av försvarsadvokat under hela processen.
Rättsliga instanser måste informera den misstänkte eller tilltalade om rätten till rättsligt ombud innan det första vittnesförhöret med honom eller henne och detta måste föras till protokollet. Rättsliga instanser måste tilldela den misstänkte eller tilltalade en försvarsadvokat på de villkor och i de fall som lagen föreskriver om han eller hon inte har någon utsedd företrädare.
Genom att rätten till försvar gjorts till ett grundläggande krav i brottmålsprocesser har lagstiftaren tvingats införa en lång rad rättsliga instrument för att fastställa sakförhållanden som stöder försvaret. Det innebär att straffprocesslagen erbjuder parterna olika möjligheter att visa på sanningshalten i inlämnade anspråk och krav eller att bestrida gjorda påståenden eller anspråk.
Rätten till försvar är komplex vad gäller processrättsliga instrument och inkluderar bland annat följande:
Rätten till försvar omfattar även den tilltalades rätt till biträde. Rättshjälpens karaktär innebär att den även garanterar rätten till försvar. De enskilda aspekterna av rätten till försvar kan täckas genom den samlade effekten av olika åtgärder i brottmålsprocessen, men det kan inträffa att en viss del av rätten till försvar saknas och rättshjälp är således, i grund och botten, fakultativ, och endast i de fall där lagstiftningen uttryckligen så föreskriver är det obligatoriskt att en försvarsadvokat ska vara närvarande i brottmål tillsammans med den misstänkte eller tilltalade.
Vi anser därför att rättshjälp är en grundläggande garanti för rätten till försvar.
Med rättshjälp menas det stöd som en försvarsadvokat kan ge parterna i ett brottmål genom att bidra med förklaringar och råd samt ingripa som specialist på det rättsliga området. När det gäller rättshjälp ska försvarsadvokaten formulera slutsatser i närvaro av den part vars intressen han eller hon försvarar. Endast advokater får erbjuda rättshjälp.
Eftersom rättshjälp erbjuds av människor med juridisk utbildning kallas det även ”tekniskt försvar” i facklitteraturen.
Rättshjälp är i princip frivilligt för parterna i ett brottmål, vilket innebär att de berörda parterna kan besluta att utnämna en advokat som ska ge dem rättshjälp eller avstå. Det finns undantag till denna regel som gör att rättshjälp i vissa fall är obligatorisk.
För att rättshjälp ska kunna utgå krävs att det finns ett avtal om rättshjälp mellan den person som står inför rätta och advokaten. Det avtal som slutits mellan den person som står inför rätta och advokaten ska täcka betalning av ett överenskommet arvode. Det bör även påpekas att, rättshjälp, enligt artikel 171 i straffprocesslagen, är obligatorisk i följande fall:
”(2) Rättshjälp är obligatorisk om den tilltalade eller misstänkte är minderårig, intagen på ett rehabiliteringscenter eller på en medicinsk institution, hålls i fängsligt förvar eller har gripits i samband med ett annat mål, om personen hålls i fängsligt förvar på grund av medicinsk säkerhet, eller är föremål för medicinsk behandling av tvångskaraktär i samband med ett annat mål eller om åklagaren eller domstolen anser att den tilltalade eller misstänkte inte är kapabel att försvara sig själv samt i andra fall som föreskrivs i lagstiftningen.
(3) Rättshjälp är även obligatorisk i mål där lagstiftningen föreskriver fängelse på livstid eller i minst 5 år i händelse av en fällande dom.
(4) I mål där rättshjälp är obligatorisk och den misstänkte eller tilltalade inte har utnämnt en försvarsadvokat ska en advokat utses automatiskt.
(4^1) Om det utsedda ombudet uteblir på det datum som angetts för brottmålsprocessen eller det datum som angetts för domstolens avgörande utan laga förfall och inte ser till att en ersättare är närvarande i tjänsten och ser till att denne får tid att förbereda försvaret i ett mål där rättshjälp är obligatorisk, eller om det utsedda ombudet utan grund är frånvarande på fastställt datum från förhandlingarna sedan överläggningarna har inletts i ett sådant mål och inte ser till att en ersättare är närvarande, ska domstolen automatiskt utnämna en ställföreträdande försvarsadvokat och se till att denne får minst tre dagar på sig för att förbereda försvaret.
(5) Förordnandet för det ombud som utsetts av domstolen ska upphöra när det utsedda ombudet inställer sig.
(6) Om försvarsadvokaten skulle vara frånvarande när domstolen meddelar sitt avgörande och det inte går att hitta någon ersättare enligt punkt 4^1 ska förhandlingarna ajourneras.”
Var och en som inte kan bära rättegångskostnaderna utan att detta innebär att han eller hon får svårt att försörja sig eller sin familj kan ansöka om rättshjälp (artikel 74 i civilprocesslagen).
I brottmål ska rättshjälp på begäran lämnas kostnadsfritt till vissa kategorier av brottsoffer, beroende på, å ena sidan, hur allvarligt det begångna brottet är, å andra sidan, på offrets ekonomiska situation (Lag nr 211/2004 om åtgärder till skydd för brottsoffer).
Gratis rättshjälp ska lämnas till direkta offer för allvarliga våldsbrott (mordförsök, överlagt mord, mord med försvårande omständigheter, grov misshandel och brott som begåtts med berått mod och resulterat i grov misshandel av offren) eller allvarliga sexualbrott (våldtäkt, könsumgänge med minderårig, sexuellt utnyttjande av minderårig, våldsamt eller inte). Gratis rättshjälp ska lämnas till offer som indirekt drabbats av vissa allvarliga brott (make/maka, barn och personer som försörjs av ett direkt offer som avlider till följd av brotten).
Gratis rättshjälp ska lämnas till offer för andra brott, utan hänsyn till brottets karaktär under förutsättning att ingen medlem i brottsoffrets familj har en månadsinkomst som överstiger den lägsta, nationella grundlönen brutto för det år då offret ansöker om rättshjälp.
Vidare gäller att brottsoffer som utsatts för brott enligt lag nr 678/2001 om förebyggande och reglering av människohandel med senare ändringar och tillägg har rätt till rättshjälp för att tillvarata sina rättigheter i alla stadier av brottmålsprocessen, och att få stöd för anmälningar och civilrättsliga krav mot de personer som har begått de brott som omfattas av denna lag.
Lagen gör inte någon åtskillnad mellan tvister av olika karaktär, varför vi kan dra slutsatsen att det går att få rättshjälp för alla tvister.
Det finns inte något särskilt förfarande i brådskande fall vad beträffar rättshjälp.
Det finns inte någon standardiserad ansökningsblankett som de berörda parterna måste använda för att ansöka om rättshjälp. Ansökan måste innehålla de uppgifter som krävs enligt lag och uppfylla samtliga sakliga och formella krav som gäller för ansökningar ställda till rättsliga myndigheter. Utöver dessa krav ska en ansökan om rättshjälp även innehålla vissa särskilda uppgifter. Den ska vara skriftligt formulerad och skickas till domstolen. Ansökan ska specificera vilket mål den avser och sökandens ekonomiska situation (artikel 76 i civilprocesslagen).
Ansökan om rättshjälp måste åtföljas av skriftliga intyg om sökandens inkomst och ekonomiska åtaganden.
Ansökan om rättshjälp ska skickas in till och registreras vid den domstol till vilken ansökan är ställd.
Domstolen ska granska ansökan, be om förklaringar och intyg från parterna eller information från de lokala myndigheterna, om så behövs, och fatta beslut i rådssalen utan överläggning (artikel 78 första stycket i civilprocesslagen).
Det slutliga beslutet om en ansökan om rättshjälp eller domstolens överprövning av godkänd rättshjälp kan inte överklagas (första stycket i artikel 78 i civilprocesslagen).
Det oaktat kan motparten när som helst inkomma med belägg till domstolen om den verkliga situationen för den person vars ansökan har blivit godkänd, men beviljade bidrag dras inte in under granskningen (andra stycket i artikel 78 i civilprocesslagen).
Du bör följa anvisningarna i svaren på frågorna 6-8 i denna text.
Enligt artikel 75.1.2 i civilprocesslagen ställs rättegångsbiträde och juridiskt bistånd till förfogande kostnadsfritt av en advokat som utses av advokatsamfundet.
Enligt artikel 68–69 i lag nr 51/1995 om organisationen och utövande av juristyrket, med senare ändringar och tillägg: ”Advokatsamfundet ska tillhandahålla rättshjälp i alla fall i vilka en försvarsadvokat måste tillhandahållas av domstolarna eller på begäran av domstolarna, åklagarämbetet eller de lokala myndigheterna i mål där dessa organ anser att personerna i fråga uppenbarligen inte kan betala arvodet.
I undantagsfall kan advokatsamfundets ordförande godkänna att bistånd lämnas kostnadsfritt om ett dröjsmål skulle kränka en behövande persons rätt.
Advokatsamfundet ska organisera rättshjälpstjänster vid alla domstolar i landet som ger rättshjälp och vid lokala åklagarmyndigheter. Dessa tjänster ska lämnas av en advokat som utses av advokatsamfundets råd och leds av en ledamot av rådet.”
De kategorier av rättegångskostnader från vilka den som får rättshjälp är undantagen och de olika formerna av rättshjälp fastställs av domstolen.
I de fall då rättshjälp lämnas på begäran av domstolarna eller de offentliga åklagarmyndigheterna ska avgifterna betalas av justitieministeriet. I de fall då rättshjälp lämnas på begäran av de lokala myndigheterna ska dessa betala avgifterna.
I de fall då partiell rättshjälp lämnas ska antingen civilprocesslagens bestämmelser om rättegångskostnader eller bestämmelserna om rättegångskostnader i straffprocesslagen tillämpas beroende på målets karaktär.
Det finns visserligen inte några uttryckliga föreskrifter i lagstiftningen men var och en som är berättigad till rättshjälp kan utnyttja den genom hela processen (tills det slutliga avgörandet meddelas, dvs. tills alla möjligheter till överklagande är uttömda).
Enligt artikel 70 i civilprocesslagen kan domstolen ”om domstolen konstaterar att ansökan om rättshjälp gjorts i ond tro, genom att dölja sanningen” ompröva den godkända rättshjälpen och bötfälla parten med ett belopp som är lika stort som de belopp den slapp att betala. Enligt artikel 80 upphör rätten till bistånd vid partens bortgång eller om hans eller hennes ekonomiska situation förbättras.
Enligt tredje stycket i artikel 70 i civilprocesslagen är det inte möjligt att överklaga domstolens slutliga beslut om en ansökan om rättshjälp eller en överprövning av godkänd rättshjälp.
Användbara länkar:
Advokatsamfundet i Bukarest, http://www.baroul-bucuresti.ro/index_ro.asp ![]()
Rumäniens nationella advokatsamfund, http://www.uar.ro/ ![]()
« Rättshjälp - Allmän information | Rumänien - Allmän information »
Senaste uppdatering: 29-11-2007

