Rättshjälp - Lettland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är rättshjälp?  2. Vem kan få rättshjälp?  3. Beviljas rättshjälp för alla tvister?  4. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?  5. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?  6. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp?  7. Var ansöker jag om rättshjälp?  8. Hur vet jag om min ansökan om rättshjälp har beviljats?  9. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?  10. Vem utser min advokat om jag har beviljats rättshjälp?  11. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?  12. Vem betalar de övriga kostnaderna om jag har beviljats partiell rättshjälp?  13. Täcker rättshjälpen överklaganden?  14. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?  15. Kan jag överklaga ett eventuellt avslag på min rättshjälpsansökan?

 

1. Vad är rättshjälp?

Syftet med den lettiska lagen om rättshjälp är att garantera fysiska personers rätt till en rättvis rättegång genom statliga ekonomiska bidrag till rättshjälp. Rättshjälp mäts i timmar och konkret verksamhet – rådgivning, hjälp med utformning av handlingar och biträde i domstol.

Förfarandena för beviljande av rättshjälp fastställs i lagen om rättshjälp, förordning nr 920 av den 6 november 2006 om formerna för rättshjälp, det maximala antalet rättshjälpstimmar som kan beviljas, taxor och betalningsprocedurer samt förordning nr 558 av den 4 juli 2006 om personers rätt till statlig rättshjälp med hänsyn till deras personliga förhållanden, tillgångar och inkomster.

Staten kan bevilja kostnadsfri rättshjälp tvistemål, förvaltningsmål och brottmål.

2. Vem kan få rättshjälp?

Ekonomisk stöd från staten gör det möjligt för personer att utnyttja sina rättigheter fullt ut i rättstvister.

Staten, som bedömer varje enskilt fall för sig, täcker kostnaderna för:

• upp till tre timmars rådgivning,
• utarbetande av upp till tre rättegångshandlingar,
• biträde i domstol i högst 40 timmar.

Kostnader som fastställts i en dom täcks inte.

3. Beviljas rättshjälp för alla tvister?

Rättshjälpsmyndigheterna fattar beslut om rättshjälp för parterna i tvistemål och förvaltningsmål – samt i brottmål för brottsoffret – på grundval av en rättshjälpsansökan. En person som är misstänkt, står åtalad eller har gripits som ett led i ett brottmål kan vid den myndighet som leder förfarandet (polis, domstol eller åklagare) ansöka om att få ett ombud på rättshjälpsmyndigheternas bekostnad.

Till början

4. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?

Ett beslut om avslag på en ansökan om rättshjälp ska om möjligt fattas senast två veckor från den dag då ansökan om rättshjälp mottas. Då tas även hänsyn till eventuella brådskande omständigheter som sökanden har angivit. Med detta som underlag utser rättshjälpsmyndigheten ett rättshjälpsbiträde.

5. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?

Ansökningsblanketter för statlig rättshjälp kan erhållas direkt vid rättshjälpsmyndighetens kontor (Brīvības gatve 214, Riga), via rättshjälpsmyndighetens webbplats www.jpa.gov.lv eller hos den lokala myndighet inom vars förvaltningsområde sökanden har hemvist eller lagligen vistas.

6. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp?

Sökanden ska ge in en fullständigt ifylld rättshjälpsblankett, tillsammans med kopior av handlingar som styrker uppgifterna i blanketten (handlingar som styrker sökandens inkomst och uppgifter om tvistens natur och förlopp).

7. Var ansöker jag om rättshjälp?

För att kunna beviljas statlig rättshjälp ska sökanden fylla i en ansökningsblankett och ge in denna till rättshjälpsmyndigheten, antingen personligen eller per post.

8. Hur vet jag om min ansökan om rättshjälp har beviljats?

Rättshjälpsmyndigheten beslutar om huruvida rättshjälp ska beviljas eller inte på grundval av rättshjälpsansökan. Beslutet delges antingen per post till den adress som sökanden har uppgivit eller direkt med sökanden.

Till början

9. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Sedan beslut har fattats om att rättshjälp kan beviljas utses ett rättshjälpsbiträde. Sökanden meddelas via post att rättshjälpsmyndigheten har fattat beslut. Av detta meddelande framgår vidare rättshjälpens omfattning, rättshjälpsbiträdets fullständiga namn och adress samt tidpunkten för det första mötet med denne. En förutsättning för rättshjälp är att sökanden infinner sig till mötena med rättshjälpsbiträdet i enlighet med anvisningarna i meddelandet om rättshjälp.

10. Vem utser min advokat om jag har beviljats rättshjälp?

Rättshjälpsmyndigheten ingår avtal med personer som är kvalificerade för att tillhandahålla rättshjälp. Efter ett beslut om att bevilja rättshjälp tar tjänstemän vid rättshjälpsmyndigheten kontakt med ett rättshjälpsbiträde och ordnar med rättshjälp i det aktuella målet.

11. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Rätthjälpens form och omfattning fastställs i lagen om rättshjälp och i förordning nr 920 av den 6 november 2006 om formerna för rättshjälp, det maximala antalet rättshjälpstimmar som kan beviljas, taxor och betalningsprocedurer.

Staten täcker följande kostnader i varje tvistemål och förvaltningsmål, samt motsvarande kostnader för brottsoffret i brottmål:

1. Upp till tre timmars rådgivning.
2. Utarbetande av upp till tre rättegångshandlingar.
3. Biträde i domstol i högst 40 timmar.

I gränsöverskridande tvistemål är sökande som beviljas rättshjälp även berättigade att få hjälp av en tolk och till att få en översättning av alla handlingar som den berörda domstolen eller en behörig myndighet begär för prövningen av saken. I sådana tvister omfattar rättshjälpen även kostnader för att sökanden ska kunna inställa sig vid domstolen när detta föreskrivs i lag eller begärs av domstolen på grund av att personen i fråga inte kan avge vittnesmål på något annat sätt.

Till början

I brottmål kan staten bevilja rättshjälp i samband med förundersökningen och under rättegången, om den handläggande myndigheten begär det.

Kostnader som fastställts i en dom täcks inte.

12. Vem betalar de övriga kostnaderna om jag har beviljats partiell rättshjälp?

Partiell rättshjälp förekommer inte i Lettland. Antingen beviljas rättshjälp fullt ut, eller så avslås ansökan i dess helhet.

13. Täcker rättshjälpen överklaganden?

Enligt lagen om rättshjälp kan rättshjälp beviljas i alla tre instanser - i distriktsdomstolen (som första instans), i regiondomstolen (som överprövningsinstans), och i högsta domstolen (som kassationsdomstol) - i den utsträckning som anges i förordning nr 920 av den 6 november 2006 om formerna för rättshjälp, det maximala antalet rättshjälpstimmar som kan beviljas, taxor och betalningsprocedurer (se fråga 2).

Enligt artikel 27 i lagen om rättshjälp är det inte möjligt att ge in en andra rättshjälpsansökan i ett mål om samma sak, med åberopande av samma grunder, om den regionala förvaltningsdomstolen redan har avvisat en tidigare ansökan. En upprepad ansökan om rättshjälp i ett mål om samma sak och på samma grund prövas endast om sökandens personliga förhållanden, förmögenhetsförhållanden eller inkomst har ändrat i någon betydande omfattning. Om rättshjälpsmyndigheten konstaterar att en ansökan rör samma sak och vilar på samma grund avvisar den ansökan och återsänder den till sökanden.

14. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?

Statlig rättshjälp kan dras in om det av omständigheterna i målet, domstolens avgöranden eller utlåtanden från rättshjälpsbiträdet framgår att det inte finns någon grund för att fortsätta förfarandet och därmed inte heller något behov av rättshjälp.

15. Kan jag överklaga ett eventuellt avslag på min rättshjälpsansökan?

Rättshjälpsmyndighetens beslut i rättshjälpsärenden kan överklagas till justitieministeriet inom en månad från beslutets ikraftträdande. Justitieministeriets beslut kan överklagas till den regionala förvaltningsdomstolen inom en månad från ikraftträdandet. Domstolens beslut kan inte överklagas.

« Rättshjälp - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 20-02-2008