Europeiska Kommissionen > ERN > Rättshjälp > Irland

Senaste uppdatering: 23-03-2005
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättshjälp - Irland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den? 1.
2. Vad är rättshjälp? 2.
3. Vem kan få rättshjälp? 3.
4. Beviljas rättshjälp för alla tvister? 4.
5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden? 5.
6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp? 6.
7. Vilka handlingar ska bifogas rättshjälpsansökan? 7.
8. Var ansöker jag om rättshjälp? 8.
9. Hur vet jag om min rättshjälpsansökan har beviljats? 9.
10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp? 10.
11. Vem utser min advokat? 11.
12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader? 12.
13. Vem betalar övriga kostnader om jag har beviljats partiell rättshjälp? 13.
14. Täcker rättshjälpen överklaganden? 14.
15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången? 15.
16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan? 16.

 

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?

2. Vad är rättshjälp?

Legal Aid Board (rättshjälpsmyndigheten) tillhandahåller juridisk rådgivning och rättshjälp till personer som uppfyller villkoren i 1995 års Civil Legal Aid Act (lag om rättshjälp i tvistemål) och de förordningar som bygger på denna lag.

Rättshjälp innebär en rätt till biträde av advokat (solicitor eller barrister) i tvistemål inför olika domstolar (District Court, Circuit Court, High Court och Supreme Court). Mål inför specialdomstolar (tribunals) är undantagna från denna princip, bortsett från vissa asylärenden. Juridisk rådgivning kan dock ges till alla som överväger att vända sig till domstol, oavsett vilken.

Rådgivning är all skriftlig och muntlig rådgivning som tillhandahålls av någon av rättshjälpsmyndighetens egna advokater eller av en advokat som har anlitats av myndigheten, när det är fråga om att tillämpa irländsk lagstiftning på förhållanden som rör den sökande.

3. Vem kan få rättshjälp?

Rättegångskostnaderna varierar beroende på vid vilken domstol rättegången äger rum, vilken typ av ärende det rör sig om och hur komplicerat ärendet är.

Om dina tillgångar anses otillräckliga och du är beroende av bidrag från det sociala eller har en disponibel inkomst som understiger 8 300 euro per år beräknas det belopp du själv ska betala på följande sätt:

  • Rådgivning: en tiondel av skillnaden mellan din disponibla inkomst och beloppet 8 300 euro. Egenandelen kan dock aldrig vara lägre än 6 euro eller högre än 100 euro.
  • Rättshjälp: 35 euro plus en fjärdedel av skillnaden mellan din disponibla inkomst och 8 300 euro.
Om du ansöker om rättshjälp och dina disponibla tillgångar överstiger 3 200 euro kan du också bli tvungen bidra till en del av kostnaderna. Vid rådgivning behöver du dock inte bidra med dina disponibla tillgångar.

4. Beviljas rättshjälp för alla tvister?

Utländska sökande som uppfyller de ekonomiska och andra villkoren i rättshjälpslagen kan få rättshjälp för rättegångar vid irländska domstolar.

De flesta som ansöker om rättshjälp är bosatta i Irland, men även personer som är bosatta utanför landet kan, oavsett om de är irländsk medborgare eller inte, ansöka om rättshjälp och/eller rådgivning i Irland för rättsliga angelägenheter som regleras i irländsk lag (när rättshjälp beviljas någon som är bosatt utanför Irland för tvister rörande fast eller lös egendom finns denna egendom vanligtvis i Irland). Irländska sökande måste genomgå en tillgångsprövning för att det ska kunna fastslås om de är berättigade till rättshjälp. Denna regel gäller även personer bosatta utanför landet.

Till börjanTill början

Rådgivning utan föregående tillgångsprövning kan ges i ärenden enligt Child Abduction and Enforcement of Custody Orders Act 1991 (1991 års lag om bortförande av barn och verkställighet av vårdnadsbeslut) och bestämmelserna om införsel för underhållsbidrag i vissa länder i Maintenance Orders Act 1994 (1994 års lag om underhållsbidrag).

Rådgivning lämnas i princip inte om en sökande med tillräckliga tillgångar kan erhålla rådgivning på annat sätt än genom rättshjälpslagen. Detta gäller i allmänhet om tjänsterna kan erhållas från annat håll, till exempel via offentliga rådgivningskontor eller andra statliga organ.

Rådgivning i brottmål omfattas inte av rättshjälpslagen, utom vad gäller rådgivning till målsägande i mål om skadestånd för våldtäkt.

Innan rättshjälp beviljas prövar rättshjälpsmyndigheten om det är befogat att väcka talan eller gå i svaromål, varvid hänsyn tas till bland annat de rättsliga omständigheterna och möjligheterna till framgång i målet. Vid bedömningen prövas om det finns utsikter till framgång, skälig grund för att väcka talan eller gå i svaromål, andra vägar än rättegång att lösa problemet på ett tillfredsställande sätt (t.ex. medling eller förlikning), möjligheterna att bekosta juridiskt ombud på annat sätt än genom rättshjälpslagen (till exempel om det finns möjlighet att få kostnaderna täckta via försäkring).

5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?

Vid brådskande ärenden prövas om det finns anledning att avvika från huvudregeln för att få träffa advokaten, dvs. i strikt turordning i förhållande till när den sökande registrerades på väntelistan. Förtur kan beviljas i följande fall:
  • Mål om bortförande av barn.
  • När det finns en verklig risk för att barn förs ut ur landet utan den sökandes medgivande.
  • Vårdnadsmål.
  • Vid våld i hemmet.
  • När det enligt preskriptionslagstiftningen finns en risk för att tidsfristen för att inleda rättegång kan löpa ut om inte omedelbara åtgärder vidtas.
  • Om det finns fara för att tidsfrister i annan lagstiftning (än preskriptionslagstiftningen) löper ut.
  • Om det finns fara för att omstridda tillgångar skingras till den sökandes nackdel.

6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?

Alla som anser sig behöva rättshjälp kan ansöka genom att besöka, ringa eller skriva till närmaste Law Centre (ung. allmän advokatbyrå).

Sökande som tar kontakt per telefon uppmanas att uppsöka sitt Law Centre personligen för att fylla i en ansökan och redogöra för sina tillgångar, så att det kan avgöras om han eller hon uppfyller de ekonomiska villkoren för rättshjälp. Det finns möjlighet att ansöka skriftligen, vilket kan vara lämpligt om den sökande har svårt att uppsöka ett Law Centre personligen.
Rättshjälp utan föregående tillgångsprövning kan ges enligt Child Abduction and Enforcement of Custody Orders Act 1991 respektive Maintenance Orders Act 1994 (i fråga om införsel för underhållsbidrag i vissa länder).

Till börjanTill början

En förteckning över adresser och telefonnummer till samtliga Law Centres (både de byråer som har denna funktion permanent och de som åtar sig rättshjälpsärenden som en del av sin verksamhet) finns på rättshjälpsmyndighetens webbplats.

7. Vilka handlingar ska bifogas rättshjälpsansökan?

En särskild blankett för ansökan om rättshjälp (LAA3), inklusive en redogörelse för den rättsliga angelägenhet som ansökan gäller, ska fyllas i och undertecknas av den sökande.

Den sökande ska även fylla i och underteckna blanketterna för tillgångsprövning.

8. Var ansöker jag om rättshjälp?

En förteckning över adresser och telefonnummer till samtliga Law Centres (både de byråer som har denna funktion permanent och de som åtar sig rättshjälpsärenden som en del av sin verksamhet) finns på rättshjälpsmyndighetens webbplats.

9. Hur vet jag om min rättshjälpsansökan har beviljats?

Sökande som uppfyller de ekonomiska kriterierna erbjuds att träffa en advokat i den ordning som anges i väntelistan eller enligt den särskilda ordning som gäller för vissa prioriterade ärenden. Vanligtvis får den sökande träffa en av rättshjälpsmyndighetens advokater i myndighetens lokaler.

Den sökande ska betala rådgivningsavgiften före den första konsultationen och får ett kvitto på detta belopp.

Vid det första mötet förklarar advokaten att om den sökande vill låta sig företrädas av en advokat som kärande eller svarande i en rättegång ska en rättshjälpsavgift betalas när ett intyg om rätt till rättshjälp har utfärdats.

Till börjanTill början

Ibland måste ansökan kompletteras, till exempel med:

  1. sjukhusjournaler,
  2. kopior av uppgifter eller rapporter från polisen,
  3. kopior av avtal.

Om den kompletterande ansökan fortfarande inte uppfyller lagstiftningens krav, lämnar advokaten skriftligt besked om detta.

I avslagsbeskedet anges grunderna för avslaget med hänvisning till bestämmelserna i rättshjälpslagstiftningen. Dessutom underrättas den sökande om möjligheterna att överklaga till en särskild nämnd (Appeal Committee) inom rättshjälpsmyndigheten.

10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Om du uppfyller kraven i rättshjälpslagstiftningen utfärdas det rättshjälpsintyg som behövs för att få biträde av en advokat (solicitor och i vissa fall barrister) i vissa tvistemål i District Court, Circuit Court, High Court och Supreme Court.

Ett rättshjälpsintyg ger endast rätt till hjälp med ärenden och frågor som anges där. Intyget kan inte åberopas för rättshjälp i andra sammanhang. Om du behöver rättshjälp för flera olika ärenden krävs separata ansökningar.

Ansökningar om rättshjälpsintyg görs av en advokat vid ett Law Centre efter samråd med den rättshjälpssökande.

I artikel 29.1 i rättshjälpslagen föreskrivs att en person för att kvalificera sig för rättshjälp eller rådgivning måste betala en särskild avgift. Beloppet fastställs genom en ekonomisk prövning baserad på uppgifter som den sökande har lämnat i en redogörelse för inkomster och tillgångar. Om en person helt saknar tillgångar uppgår minimiavgiften för rättshjälp till 35 euro. Maximibeloppet är 1 210 euro.

Till börjanTill början

Hela avgiften ska betalas i anslutning till att rättshjälpsintyget återsänds och innan hjälpen börjar lämnas. Rättshjälpsmyndigheten får i undantagsfall medge att den sökande betalar genom delbetalningar. Hela beloppet ska dock vara betalt inom tolv månader och innan målet är avslutat.

11. Vem utser min advokat?

Om du i samband med ansökan gör klart att du vill företrädas av en viss advokat vid sitt Law Centre ska chefsadvokaten ta hänsyn till ditt önskemål vid beslutet om vilken advokat som ska tilldelas. Även andra omständigheter beaktas av chefsadvokaten vid detta beslut, till exempel om den advokat som du önskat dig överhuvud taget har möjlighet att företräda dig vid den aktuella tidpunkten. Om den önskade advokaten redan har ett åtagande gentemot en annan klient på annan plats den dag klientens mål behandlas, så måste chefsadvokaten tilldela en annan advokat.

Om den sökande tidigare har biträtts av någon av advokaterna vid ett Law Centre bör chefsadvokaten tilldela samma advokat i det nya ärendet. Som sökande har du ingen ovillkorlig rätt att få rådgivning eller biträde av en viss utvald advokat, men chefsadvokaten tar normalt sett hänsyn till dina önskemål vid sitt beslut. Om du föredrar att företrädas av en advokat av samma kön, försöker chefsadvokaten tillmötesgå ditt önskemål.

12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

När du har betalt avgiften som anges på rättshjälpsintyget är alla kostnader i samband med rättegången täckta. Eventuell ersättning för rättegångskostnader och allmänt skadestånd som tilldöms dig i rättegång eller följer av en förlikning utom domstol kan dock återkrävas av rättshjälpsmyndigheten. Med vissa undantag har myndigheten rätt att från de belopp som eventuellt tilldöms dig göra avdrag för alla sina kostnader i målet. Detta gäller även belopp som tilldöms i äktenskapsmål eller i samband med avtal och domar om hemskillnad. Om rättshjälpsmyndighetens kostnader för rättshjälpen är lägre än det belopp som du har betalat genom rättshjälpsavgiften eller genom myndighetens avdrag från ersättning för rättegångskostnader eller skadestånd, eller om hänsyn tas till anspråk som myndigheten kan göra gällande i din egendom, kommer mellanskillnaden att återbetalas till dig.

13. Vem betalar övriga kostnader om jag har beviljats partiell rättshjälp?

14. Täcker rättshjälpen överklaganden?

Ett rättshjälpsintyg ger rätt till rättshjälp för de ärenden och rättsliga angelägenheter som anges i intyget. När rättegången är avslutad och frågan löst upphör intyget att gälla. En sökande som behöver ytterligare rättshjälp för frågor i samband med det ursprungliga ärendet får ansöka om ändring av rättshjälpsintyget eller ett nytt intyg. Omständigheterna i det enskilda fallet avgör huruvida det räcker med en ändring eller om det krävs ett nytt intyg. Advokaten hjälper dig med denna bedömning.

15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?

Om du lämnar felaktig information eller underlåter att avslöja ett sakförhållande av vikt (till exempel en förändring i din ekonomiska situation), eller om du handlar oförnuftigt, kan både rådgivning och rättshjälp dras in och du kan bli ansvarig för samtliga kostnader som staten ådragit sig för din räkning.

16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan?

Om rättshjälpsmyndighetens beslut går dig emot kan du begära omprövning. Om du vill begära omprövning måste du inkomma med nya uppgifter som kan prövas och ett yttrande från din advokat om beslutet bör stå fast eller ändras. Överklagande sker via ditt Law Centre.

Om du är missnöjd med rättshjälpsmyndighetens beslut eller omprövning kan du överklaga till en särskild nämnd under myndigheten. Om du vill överklaga beslutet måste du således vända dig till rättshjälpsmyndighetens överprövningsnämnd. Överklagande kan ske antingen via ditt Law Centre eller direkt till rättshjälpsmyndigheten.

Den ytterligare information som krävs för en omprövning eller överprövning måste lämnas inom en månad från den dag då du underrättades om att du inte var berättigad till rättshjälp.

Överprövningsnämnden består av en ordförande och fyra andra ledamöter, av vilka två ska ha varit praktiserande advokater innan de valdes till ledamöter i nämnden. Nämndens ledamöter får inte ha deltagit i det ursprungliga beslutet.

Ytterligare information

Ytterligare information, inklusive en förteckning över adresser och telefonnummer till samtliga Law Centres, finns tillgänglig på rättshjälpsmyndighetens webbplats.

« Rättshjälp - Allmän information | Irland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 23-03-2005

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket