Europeiska Kommissionen > ERN > Rättshjälp > Ungern

Senaste uppdatering: 19-04-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättshjälp - Ungern

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka är rättegångskostnaderna och vem ska stå för dem? 1.
2. Vad innebär rättshjälp? 2.
3. Vem kan få rättshjälp? 3.
4. Kan rättshjälp lämnas i alla typer av ärenden? 4.
5. Finns det något konkret förfarande för brådskande fall? 5.
6. Var kan man få tag i blanketter för att ansöka om rätthjälp? 6.
7. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp? 7.
8. Var kan man lämna in ansökan om rättshjälp? 8.
9. Hur får jag veta om ansökan beviljats? 9.
10. Vad ska jag göra om jag uppfyller kraven för rättshjälp? 10.
11. Vem utser advokat om rättshjälp beviljats? 11.
12. Om min ansökan om rättshjälp beviljas, täcker det alla rättegångskostnader? 12.
13. Vem står för överskjutande kostnader om ansökan om rättshjälp beviljas till viss del? 13.
14. Om min ansökan om rättshjälp beviljas, täcker det även eventuella kostnader för överklagande? 14.
15. Om rättshjälp beviljats, kan hjälpen dras tillbaka innan processen är avslutad (eller i efterhand)? 15.
16. Om ansökan om rättshjälp avslås, kan jag överklaga beslutet? 16.

 

1. Vilka är rättegångskostnaderna och vem ska stå för dem?

Rättegångskostnader är alla sådana kostnader som uppkommer vid ett rättsligt förfarande, antingen i eller utanför domstol. Vilka rättegångskostnaderna är och vem som ska bära dem beror på om ärendet avser civilmål eller brottmål.

a) Rättegångskostnader i civilmål:

Bestämmelserna om rättegångskostnader i civilmål finns i kapitel III i civilprocesslagen från 1952. I lagen lämnas exempel på olika typer av rättegångskostnader. Sådana kostnader kan till exempel röra kostnader för förberedande förfrågningar och skrivelser, proceduravgifter, ersättningar till vittnen och sakkunniga, avgifter till rätten och rättstolkar, kostnader för förhandlingslokaler och bevakning. I rättegångskostnaderna ska även räknas in utgifter och arvode till de advokater som företräder dem, rättsliga rådgivare, och andra ombud.

Domstolen förordnar om rättegångskostnaderna i domen, och vanligen ska tappande part ersätta hela rättegångskostnaden, även den vinnande partens utgifter. Enligt lagen får domstolen undantagsvis välja att inte belasta tappande part med rättegångskostnaderna, eller inte med hela rättegångskostnaden, utan istället förelägga om omedelbar betalning (så att t.ex. vittnen, sakkunniga eller andra utomstående får stå en del av kostnaderna). Domstolen kan göra på samma sätt genom att belasta någon av parterna med kostnaderna för vissa åtgärder (t.ex. om en part vidtar resultatlösa eller omotiverade åtgärder, missar utsatta datum eller frister eller på något annat sätt orsakar extra omkostnader). Om det uppstår kostnader som uteslutande ska bäras av ena parten, ska dessa kostnader ersättas innan dom i saken meddelas. När domstolen fattar beslut om rättegångskostnaderna ska dessa belasta den part som part som lämnat in bevisningen eller under förfarandets gång vidtagit andra åtgärder som föranlett kostnader, men den slutliga fördelningen av kostnaderna anges i rättens dom i saken.

Till börjanTill början

b) Rättegångskostnader i brottmål:

I kapitel XIX i brottsprocessordningen från 1998 finns bestämmelser om straffrättsliga avgifter, så kallade rättegångskostnader i brottmål, t.ex. följande:

  • Omkostnader som det offentliga haft från det att förfarandet inleddes till dess att domen verkställts, samt eventuella särskilda omkostnader för resning och omprövning.
  • Utlägg som uppstått för den åtalade, brottsoffret, den förfördelade parten, den som för talan om ersättning eller skadestånd samt den åtalades och brottsoffrets respektive företrädare - även om staten inte lämnat något förskott för dessa.
  • Ersättning för utlägg och arvode till anvisad advokat och brottsoffret, den förfördelade parten och ombudet i skadeståndstalan - även om staten inte lämnat något förskott för dessa.

I brottmål kan domstolen ådöma den åtalade att stå för advokatkostnaderna om fällande dom meddelas. Endast den som fällts till ansvar efter åtal kan ådömas att stå för rättegångskostnader och bara avseende handlingar som den åtalade fällts till ansvar för. Den åtalade kan inte belastas med onödiga rättegångskostnader som uppkommit utan dennes förskyllan. De rättegångskostnader som inte får belasta den åtalade står staten för. Staten ersätter även kostnader som uppkommer om den åtalade är döv, stum, blind, inte talar ungerska eller under förhandlingen önskar använda dialekt eller ett minoritetsspråk. Även om den åtalade frikänns, ska denne stå kostnader som uppkommit på grund av underlåtenhet.

2. Vad innebär rättshjälp?

Rättshjälp är ett institut som säkerställer att personer som i lagens mening är utan tillgångar kan få tillgång till rättslig rådgivning, företrädare i rättegång, och kostnadslättnader när de hävdar sina rättigheter i eller utanför domstol.

Till börjanTill början

3. Vem kan få rättshjälp?

Kap. LXXX i lagen om rättshjälp från 2003 träder i kraft i två etapper: bestämmelser om rättshjälp utanför domstol trädde i kraft den 1 april 2004, medan nya bestämmelser om rättshjälp i rättegång träder i kraft den 1 januari 2008. De bestämmelser som redan trätt i kraft gör det möjligt att få rättshjälp för förfaranden utanför domstol (rättslig rådgivning och upprättande av handlingar). Rättslig rådgivning utanför domstol innebär att det är staten som ersätter arvodet när en part anlitar en rättsligt sakkunnig person (jurist).

4. Kan rättshjälp lämnas i alla typer av ärenden?

Enligt gällande bestämmelser lämnas rättshjälp både i civilmål och i brottmål. Under förfarandets gång sköts rättshjälpen huvudsakligen av domstolarna (i brottmål förundersökningsledaren, åklagaren och domarna). Flera faktorer påverkar huruvida rättshjälp kan lämnas i ett visst förfarande, och typen av mål är bara en faktor. I civilmål kan rättshjälp till exempel inte lämnas i handelsrättsliga ärenden eller förfaranden inför notarie och liknande.

I brottmål beror rättshjälpen på den åtalades ställning. Om den åtalades tillgångar är sådana att villkoren för rättshjälp är uppfyllda, beviljas rättshjälp oberoende av vad åtalet gäller. Rättshjälp måste beviljas den sökande, oberoende av ekonomisk ställning, bl.a. om denne är minderårig eller fängslad.

5. Finns det något konkret förfarande för brådskande fall?

I brottmål som rör utländska åtalade eller skadeståndsanspråk kan domstolen avgöra om rättshjälp är befogad med utgångspunkt i en bedömning av trovärdigheten hos de omständigheter som anförts, och därmed avstå från de sedvanliga intyg som krävs om detta skulle fördröja förfarandet.

Till börjanTill början

Ansökan om rättshjälp i ärenden utanför domstol kan behandlas omedelbart.  I tillämpliga bestämmelser sägs följande: ”om rättshjälpen ska beviljas under högst två timmar eller parten behöver omedelbar rättslig rådgivning i högst fyra timmar får ansökan göras direkt till den som tillhandahåller hjälpen eller de rättsliga tjänsterna”. I så fall utfärdas beslutet om rättshjälp i efterhand.

6. Var kan man få tag i blanketter för att ansöka om rätthjälp? 

För rättshjälp vid rättegång kan blanketterna fås från domstolen (i brottmål även från förundersökningsledare, åklagaren och på fängelset). Ansökningsblanketter för rättshjälp utanför domstol kan fås från justitieministeriets regionala kansli eller från ministeriets webbplats (www.im.hu Deutsch - English - français - magyar). Om den rättsliga hjälpen i dessa fall ska lämnas omedelbart (se fråga 5) kan det nödvändiga ansökningsformuläret tillhandahållas på plats.

7. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp?

När ansökan om rättshjälp avser rättegång ska den sökande till ansökan foga handlingar som styrker behovet, nämligen följande handlingar:

Till börjanTill början

  • Uppgift om den sökandes och anhörigas personuppgifter.
  • Uppgift om den sökandes och anhörigas ekonomiska ställning.
  • Om den sökande och anhöriga är yrkesverksamma ska till ansökan fogas intyg från arbetsgivaren om inkomst vid tidpunkten för ansökan.
  • Intyg om skattepliktiga inkomster under det år som föregår ansökan.
  • Om den sökande är pensionerad ska kopia av postens handling för senaste pensionsutbetalningen bifogas.
  • Om den sökande eller någon av dennes anhöriga är arbetslös eller åtnjuter socialhjälp ska intyg lämnas om bidragsperiod och belopp.

När ansökan om rättshjälp avser förfaranden utanför domstol ska följande handlingar bifogas:

  • Personuppgifter för den sökande och dennes familj samt ställning.
  • Om den sökande eller anhöriga är yrkesverksamma ska till ansökan fogas intyg från arbetsgivaren om inkomst vid tidpunkten för ansökan.
  • Om den sökande är pensionerad krävs en kopia av postens senaste månadsutbetalning eller det senaste betalningsutdraget.
  • Om den sökande eller anhöriga är arbetslös eller åtnjuter socialhjälp ska intyg lämnas om bidragsperiod och belopp.

8. Var kan man lämna in ansökan om rättshjälp? 

Ansökan om rättshjälp i rättegång kan göras direkt till den domstol som handlägger ärendet (i brottmål kan detta innan åtal väckts göras till förundersökningsledaren och därefter till domstol). Ansökan om rättshjälp utanför rättegång kan göras till justitieministeriets regionalkansli på partens hemort eller i brådskande fall direkt till den som tillhandahåller hjälpen.

Till börjanTill början

9. Hur får jag veta om ansökan beviljats?

I tillämpliga bestämmelser anges de villkor som ska vara uppfyllda för att rättshjälp ska beviljas. Mer information lämnas av domstolarna avseende rättshjälp i rättegång samt av justitieministeriets regionalkansli om rättshjälpen lämnas utanför domstol.

10. Vad ska jag göra om jag uppfyller kraven för rättshjälp?

Om domstolen eller åklagaren under förfarandet tillstyrker ansökan (genom att utse en advokat, försvarsadvokat eller bevilja kostnadsnedsättning) behöver inte sökanden göra något mer.

Om justitieministeriets kansli beviljat rättshjälp för förfaranden utanför domstol kan sökanden därefter vända sig till personer som tillhandahåller juridiska tjänster.

11. Vem utser advokat om rättshjälp beviljats?

Det är domstolen som utser rättsliga företrädare eller försvarsadvokat i brottmål. Vid rättshjälp som avser förfaranden utanför domstol får den sökande vanligen från justitieministeriets kansli namnlistor över tillgängliga advokater, notarier, ideella föreningar som tillhandahåller rättsliga tjänster, eller rättsliga rådgivningscentrum vid universiteten.

12. Om min ansökan om rättshjälp beviljas, täcker det alla rättegångskostnader?

Det beror på vilken typ av förmån som den sökande beviljas:

a) I civilmål kan följande typer av rättshjälp beviljas:

  • Den mest omfattande formen av rättshjälp är kostnadseftergift, som innebär att sökanden inte behöver betala registreringsavgifter och andra avgifter, kostnader som uppkommer under förfarandet och har möjlighet att anlita försvarsadvokat utan kostnad.
  • En smalare kategori är avgiftseftergift, som innebär att parten inte behöver betala de obligatoriska avgifterna men däremot belastas med övriga kostnader.
  • Vid anstånd med avgiften befrias parten från skyldigheten att erlägga avgift i förväg, som istället får betalas först när saken avgjorts.

Bestämmelserna om kostnadseftergift, avgiftseftergift och anstånd med avgift tar ingen hänsyn till motpartens rättegångskostnader, eller kostnader och avgifter som uppkommer när domen ska verkställas (verkställighetskostnader).

Till börjanTill början

b) Om det i ett brottmål förefaller sannolikt att den åtalade inte har tillräckliga inkomster och för att betala rättegångskostnaderna kan den åtalade eller dennes försvarsadvokat ansöka om rättshjälp till domstolen varefter domaren prövar ansökan. Följande beviljas som rättshjälp:

  • En försvarsadvokat utses efter ansökan från den åtalade av domstolen, åklagaren eller förundersökningsledaren.
  • Den åtalade och dennes försvarsadvokat beviljas engångsundantag från avgifterna för att få ut kopia av handlingarna i ärendet.
  • Staten ersätter arvodet för försvarsadvokaten och vederbörligen styrkta utlägg.

13. Vem står för överskjutande kostnader om ansökan om rättshjälp beviljas till viss del? 

Eftersom bestämmelserna inte skiljer på hel eller delvis rättshjälp omfattar rättshjälp som beviljas av domstol samtliga rättegångskostnader, med förbehåll för de undantag som anges i punkt 12 ovan.

14. Om min ansökan om rättshjälp beviljas, täcker det även eventuella kostnader för överklagande?

När rättshjälp beviljas omfattar den alla stadier i förfarandet, därmed även överklagan och verkställighet.

15. Om rättshjälp beviljats, kan hjälpen dras tillbaka innan processen är avslutad (eller i efterhand)?

a) I civilmål undersöker domstolen om ansökan om rättshjälp fortfarande uppfyller villkoren på följande sätt:

  • Till dess att dom meddelats i ärendet och vunnit laga kraft kontrolleras villkoren en gång om året, på beslutsdagen.
  • Till dess att verkställighetsbeslut utfärdats, om domen i ärendet är över ett år gammal.
  • När som helst under förfarandet - även under överklagandefristen - om nya uppgifter i ärendet tyder på att villkoren inte var uppfyllda när rättshjälp beviljades eller därefter.

Vid överklagande återkallar domstolen rättshjälpen om parten inte efterkommer domstolens uppmaningar eller om det framkommer att sökanden inte längre uppfyller villkoren.

b) I brottmål ska den som beviljats rättshjälp, den som för skadeståndstalan och anhöriga anmäla alla sådana förändringar i inkomster och tillgångar - även ökning eller minskning av inkomsterna - samt den personliga situationen som kan påverka villkoren för beviljandet. Domstolen eller åklagaren ska med utgångspunkt i sökandens utsaga minst en gång om året kontrollera om villkoren avseende medellöshet fortfarande är uppfyllda. Domstolen - eller innan åtal väckts även åklagaren - kan även på eget initiativ kontrollera om villkoren för rättshjälp är uppfyllda om nya uppgifter framkommer som tyder på att villkoren avseende medellöshet inte var uppfyllda när rättshjälpen beviljades eller senare.

Skulle omprövningen visa att villkoren för rättshjälp inte varit uppfyllda kan åklagaren innan åtal väckts eller domstolen om skadeståndstalan väckts återkalla beslutet om rättshjälp.

16. Om ansökan om rättshjälp avslås, kan jag överklaga beslutet?

Om domstolen eller åklagaren avslår ansökan om rättshjälp vid rättegång kan sökanden överklaga detta beslut. Avslag av ansökan om rättshjälp utanför domstol kan överklagas till justitieministeriets regionalkansli. Omprövning av avslag från regionalkansliet i andra instans kan begäras hos domstol.

Ytterligare information

Mer information om rättshjälp enligt ungersk rätt och liknande frågor finns på justitieministeriets webbsida (www.im.hu Deutsch - English - français - magyar).

« Rättshjälp - Allmän information | Ungern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-04-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket