Rättshjälp - Frankrike

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?  2. Vad är rättshjälp?  3. Vem kan få rättshjälp?  4. Villkor för att ansökan ska kunna behandlas?  5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?  6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?  7. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp?  8. Var ansöker jag om rättshjälp?  9. Hur vet jag om min ansökan om rättshjälp har beviljats?  10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?  11. Vem utser min advokat om jag har beviljats rättshjälp?  12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?  13. Vem betalar de övriga kostnaderna om jag har beviljats partiell rättshjälp?  14. Täcker rättshjälpen överklaganden?  15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?  16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan?

 

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?

Rättegångskostnaderna beror på ärendets omfattning och typ. De kan också variera beroende på vilket förfarande som används och vilken domstol som är behörig att pröva målet.

Det finns tre typer av kostnader:

• Advokatarvoden, som advokaten och klienten fritt kommer överens om. Det är i princip klienten som ska betala arvodena, utom om han eller hon har beviljats rättshjälp.

• Kostnader som uttömmande räknas upp i artikel 695 i den nya civilprocesslagen (code de procédure civile). De omfattar i huvudsak följande:
  1. Ersättning till advokater och särskilda juridiska ombud (avoués i appellationsdomstolarna); ersättningen skiljer sig från arvodena.
  2. Avgifter för delgivning m.m.
  3. Kostnader för sakkunniga och andra utredningsåtgärder.
  4. Eventuell ersättning till vittnen, enligt en fastlagd taxa.
  5. Pläderingsavgift.
  6. Advokaters och andra personers utlägg i samband med rättegången beräknade enligt tariff.

  Kostnaderna ska betalas av den förlorande parten i målet (artikel 696 i den nya civilprocesslagen). Domstolen kan dock genom ett motiverat beslut ålägga den andra parten att betala hela eller delar av kostnaden.

  Till början

• Övriga kostnader som parterna har ådragit sig. De ska i princip täckas av parterna om inte domstolen fattar ett annat beslut i samband med brott- eller tvistemål. Domstolen tar hänsyn till vad som är skäligt eller den förlorande partens ekonomiska situation. Domstolen kan även besluta om befrielse från kostnaderna.

Vid brottmål står staten för rättegångskostnaderna. Den person som har fällts ska betala en fast domstolsavgift. Beloppet varierar beroende på typ av brott.

2. Vad är rättshjälp?

Den nuvarande rättshjälpen (som har ersatt ordningen för rättshjälp i lagen från 1972) infördes genom lagen om rättshjälp (nr 91-647 av den 10 juli 1991) som kompletterades genom dekret nr 91-1266 av den 18 december 1991. Lagen omfattar följande:

• Rättshjälp: ekonomisk hjälp för att väcka talan vid domstol eller uppnå förlikning.
• Biträde av advokat i straffrättsliga förfaranden som utgör alternativ till åtal (uppgörelse eller medling i brottmål). Personen kan bistås av en advokat i samband med frihetsberövande och vid kontakter med disciplinnämnden i fängelse.
• Rättsinformation (information, vägledning, kostnadsfri juridisk rådgivning).

En person som beviljas rättshjälp får gratis biträde av en advokat eller andra personer (stämningsman, särskilt juridiskt ombud, notarie, värderingsman osv.) och behöver inte betala några rättegångskostnader.

Till början

3. Vem kan få rättshjälp?

Rättshjälp beviljas av rättshjälpskontoret vid domstolen för större mål (tribunal de grande instance) under förutsättning att villkoren om ekonomiska förhållanden, medborgarskap och hemvist är uppfyllda samt att ansökan kan tas upp till behandling.

• Ekonomiska förhållanden

  Du kan beviljas rättshjälp om den genomsnittliga samlade inkomsten under föregående kalenderår (med undantag av familjebidrag och vissa sociala bidrag) är lägre än en viss lagstadgad nivå som fastställs varje år.

  De ansökningar om rättshjälp som lämnas in under 2004 behandlas på grundval av inkomsterna under 2003. Från den 1 januari 2004 utgår full rättshjälp om man tjänar högst 830 euro i månaden och partiell rättshjälp upp till en gräns på 1 244 euro. I båda fallen höjs inkomstgränsen med 149 euro för de två första personerna som den sökande har försörjningsansvar för och därefter med 94 euro för varje ytterligare person.

  Personer med högre inkomst kan undantagsvis beviljas rättshjälp om ärendet är av särskilt intresse på grund av föremålet för tvisten eller de väntade rättegångskostnaderna (artikel 6 i lagen från 1991).

  Till början

De personer som får bidrag från Nationella solidaritetsfonden (Fonds National de Solidarité) eller som mottar minimilön för social integration (Revenu Minimum d’Insertion) behöver inte lämna några inkomstuppgifter. Det gäller också personer som är berättigade till krigsveteranpension och krigsoffer.

• Medborgarskap

  Du kan beviljas rättshjälp om de är fransk medborgare, medborgare i ett annat EU-land eller om du är stadigvarande och lagligen bosatt i Frankrike.

  Rättshjälp kan även beviljas för ett mål i fransk domstol om det rör sig om en utlänning som inte är bosatt i Frankrike, men som är medborgare i en stat med vilken Frankrike har ingått ett internationellt eller bilateralt avtal som ger statens medborgare tillgång till rättshjälp.

• Hemvist

  Med undantag av de fall som nämns ovan gäller regeln om stadigvarande och laglig bosättning i Frankrike.

  Detta krav kan emellertid frångås i undantagsfall då den sökandes situation är av särskilt intresse på grund av föremålet för tvisten eller de väntade rättegångskostnaderna.

  Rättshjälp beviljas också utan krav på bosättning till utlänningar när de är underåriga, vittnen, intagna till förhör, misstänkta, tilltalade, dömda eller målsägare eller när förfarandet gäller villkor för inresa och vistelse i Frankrike.

4. Villkor för att ansökan ska kunna behandlas?

Rättshjälp beviljas om det inte är uppenbart att ärendet inte kan tas upp till prövning eller saknar grund. Villkoret gäller inte svaranden, skadeståndsansvariga, vittnen, misstänkta, tilltalade eller dömda.

Till början

Vid överklagande beviljas ansökan om rättshjälp endast om den sökande kan visa goda grunder för överklagandet.

När ansökan om rättshjälp har avslagits på dessa grunder, men den sökande vinner målet, har han eller hon rätt till ersättning för kostnader och arvoden upp till det rättshjälpsbelopp som denne skulle ha fått med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden.

Beviljas rättshjälp för alla tvister?

Rättshjälp beviljas käranden och svaranden i tvistemål och andra rättsliga ärenden (s.k. frivillig rättsvård) vid alla domstolar.

Den kan beviljas för hela eller delar av ärendet och för att uppnå förlikning innan ärendet tas upp i domstol.

Rättshjälp kan även beviljas för att verkställa en dom eller annan exekutionstitel.

5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?

Rättshjälp kan preliminärt beviljas när rättegången äventyrar den berördes grundläggande livsvillkor, till exempel verkställighet som innebär kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd i egendom eller vräkning. I sådana fall kan rättshjälp beviljas av den ansvarige för rättshjälpskontoret eller av behörig domstol och dess ordförande.

Vid brottmål kan rättshjälp beviljas i brådskande fall (frihetsberövande, inledande förhör, förhandling vid jourdomstol osv.). Denna rättshjälp beviljas under rättegången och täcker hela förfarandet.

Till början

6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?

Ansökningsblanketterna finns hos domstolen för större mål, domstolen på din hemort eller den domstol som ska pröva ärendet.

Om du är fransk medborgare bosatt utomlands kan du även få blanketten från de franska konsulaten eller rättshjälpskontoret i Paris:

Bureau de l’entraide judiciaire en matière civile et commerciale,
direction des affaires civiles et du sceau,
Ministère de la Justice, 13 place Vendôme, 75042 Paris Cedex 01.

Om du är utlänning och inte bosatt i Frankrike kan du få blanketten hos den centrala myndighet som i ditt land ansvarar för internationella ansökningar om rättshjälp. I de flesta länder ska man vända sig till justitieministeriet. I Frankrike ska man vända sig till rättshjälpskontoret vid justitieministeriet (se ovan) som tar emot och skickar ansökningar vidare.

7. Vilka handlingar ska bifogas ansökan om rättshjälp?

Till den ifyllda blanketten ska du bifoga de handlingar som anges i blanketten. Det gäller bland annat de ekonomiska förhållandena för dig och de personer som du bor tillsammans med, vad ansökan gäller och vilken domstol som ska pröva ärendet.

8. Var ansöker jag om rättshjälp?

Du kan lämna ansökan till rättshjälpskontoret på din hemort eller kontoret i det område där den domstol som ska pröva ärendet är placerad.

Till början

Det finns ett rättshjälpskontor vid varje domstol för större mål som prövar ansökningar om rättshjälp innan ärendet väcks vid denna domstol eller en annan domstol inom samma område: domstol för mindre mål, förvaltningsdomstol, arbetsdomstol (conseil des prud’hommes), men också appellationsdomstol dit överklaganden lämnas (cour d’appel) eller appellationsdomstol för förvaltningsmål.

Enligt ett undantag från regeln om ett enda kontor finns ett kontor även vid följande instanser:

• Högsta domstolen (La cour de cassation)
• Den högsta förvaltningsdomstolen (Le Conseil d'État)
• Flyktingnämnden (La Commission des recours des réfugiés)

9. Hur vet jag om min ansökan om rättshjälp har beviljats?

Ett meddelande om beslutet skickas till din bostadsadress.

10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Du bör kontakta din advokat (eller stämningsman, juridiskt ombud, notarie osv.) eller den advokat som har utsetts att biträda dig för att lägga fram ärendet och överlämna relevanta uppgifter och handlingar.

Om du har beviljats partiell rättshjälp bör ni komma överens om vilket kompletterande arvode du ska betala. Beloppet ska anges i ett avtal som ni ska underteckna.

Till början

11. Vem utser min advokat om jag har beviljats rättshjälp?

Alla medborgare kan fritt välja sin advokat.

Om du har valt en advokat måste du ange dennes namn på ansökningsblanketten.

Om inte kommer en advokat att utses av ordföranden i advokatsamfundet vid domstolen för större mål.

12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Fullständig rättshjälp täcker samtliga rättegångskostnader, inklusive arvode till advokat eller andra personer (stämningsman, juridiskt ombud, notarie osv.). Arvodet beräknas enligt en tariff beroende på vilken typ av förfarande det rör sig om.

13. Vem betalar de övriga kostnaderna om jag har beviljats partiell rättshjälp?

Du kan beviljas partiell rättshjälp i förhållande till din ekonomiska situation. Staten står för 85, 70, 55, 40, 25 eller 15 % av kostnaderna. Det innebär att du ska betala resten av arvodet, som fastställs i ett avtal mellan dig och din advokat under överinseende av advokatsamfundets ordförande, som du kan vända dig till om det uppstår en tvist.

Vare sig du beviljas fullständig eller partiell rättshjälp fritas du från alla andra rättegångskostnader.

14. Täcker rättshjälpen överklaganden?

• Om du är svarande och beviljas rättshjälp omfattar den automatiskt motpartens eventuella överklagande om din inkomst är oförändrad och inte överstiger gränsen.

  Du måste dock fylla i en ny ansökan till rättshjälpskontoret vid domstolen för större mål inom det område där appellationsdomstolen ligger. Denna domstol måste försäkra sig om att din inkomst fortfarande ligger inom gränsen.

  Till början

• Om du är kärande måste du lämna in en ny ansökan enligt ovan. Två faktorer avgör om du kan få rättshjälp: din inkomst och huruvida ärendet kan tas upp till prövning eller inte.

• Om du redan har beviljats rättshjälp i tidigare instanser och vill gå vidare till högsta domstolen måste du lämna in en ny ansökan, eftersom de tidigare besluten om rättshjälp inte gäller längre. Ansökan ska lämnas till rättshjälpskontoret vid högsta domstolen som ska ta ställning till din inkomst och om ärendet kan tas upp till prövning.

Rättshjälpen kan vägras om det inte finns någon rimlig grund till överklagandet till högsta domstolen.

15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?

Rättshjälpen kan dras in (artikel 50 i lagen från 1991) under eller efter rättegången under följande omständigheter:

• Om hjälpen har beviljats på grundlag av oriktiga försäkringar eller handlingar.
• Om dina inkomster ökar under rättegången och når en nivå som innebär att du inte skulle ha beviljats rättshjälp om du hade haft samma inkomster då du lämnade in rättshjälpsansökan.
• Om du genom en lagakraftvunnen dom har fått en inkomstnivå som innebär att du inte skulle ha beviljats rättshjälp om du hade haft samma inkomster då du lämnade in rättshjälpsansökan.
• Om den rättegång som du har inlett med hjälp av rättshjälp bedöms vara förhalande eller obefogad.

16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan?

Ett avslag på rättshjälpsansökan kan överklagas.

Det sker genom att du hos rättshjälpskontoret begär en ny prövning av ansökan om skälet till avslaget är din inomstnivå.

Om motivet är ett annat kan du överklaga beslutet hos ordföranden för den domstol för större mål där det rättshjälpskontor som har avslagit ansökan är placerat. I sådana fall kan det nya beslutet inte överklagas.
Du kan få rättshjälp med retroaktiv verkan om du har väckt talan och vunnit efter att ha fått avslag på din rättshjälpsansökan med motiveringen att du inte hade någon rimlig chans att vinna målet.

« Rättshjälp - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till början

Senaste uppdatering: 05-10-2004