Europeiska Kommissionen > ERN > Rättshjälp > Belgien

Senaste uppdatering: 30-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Rättshjälp - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den? 1.
2. Vad är rättshjälp? 2.
3. Vem kan få rättshjälp? 3.
4. Beviljas rättshjälp för alla tvister? 4.
5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden?? 5.
6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp? 6.
7. Vilka handlingar ska bifogas rättshjälpsansökan? 7.
8. Var ansöker jag om rättshjälp? 8.
9. Hur vet jag om min rättshjälpsansökan har beviljats? 9.
10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp? 10.
11. Vem utser min advokat? 11.
12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader? 12.
13. Vem betalar övriga kostnader om jag har beviljats partiell rättshjälp? 13.
14. Täcker rättshjälpen överklaganden? 14.
15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången? 15.
16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan? 16.

 

1. Vad kostar en rättegång och vem betalar den?

En rättegång är förenad med ett stort antal kostnader. Bland dessa kan nämnas stämpel-, domstols- och registreringsavgifter, kostnaden för kopiering av domen, handläggningskostnaderna, t.ex. ersättning till vittnen och sakkunniga, advokatarvoden osv.

I princip anges i alla domar att den förlorande parten ska betala rättegångskostnaderna (artiklarna 1017-1024 i den belgiska rättegångslagen, Code judiciaire).

2. Vad är rättshjälp?

Rättshjälp är ett sätt att hjälpa personer som inte har råd med en rättegång att ändå kunna vända sig till domstol.

Rättshjälpen består enligt belgisk lagstiftning av två system. De regleras av rättegångslagen och gäller i både tvistemål och brottmål: dels grundläggande och utvidgad rådgivning (artiklarna 446bis och 508/1-508/23 i rättegångslagen med tillämpningsföreskrifter), dels rättshjälp (artiklarna 664-699 i rättegångslagen).

“ Grundläggande rådgivning” kan bestå av praktiska upplysningar, juridisk information, ett första juridiskt utlåtande eller en hänvisning till en specialiserad instans eller organisation. Både fysiska och juridiska personer kan få grundläggande rådgivning.

“ Utvidgad rådgivning” är hjälp som beviljas en fysisk person i form av ett utförligt juridiskt utlåtande, juridiskt bistånd, eventuellt i samband med handläggningen av ett ärende, och bistånd inför domstol, inklusive möjlighet till biträde av en advokat.

Till börjanTill början

“ Rättshjälp” i strikt mening innebär att en person helt eller delvis slipper betala stämpel-, domstols- och registreringsavgifter och övriga rättegångskostnader. Rättshjälp kan beviljas privatpersoner som inte har tillräckliga inkomster för att betala kostnaderna för ett ärende i eller utanför domstol.

3. Vem kan få rättshjälp?

Grundläggande rådgivning är tillgänglig för alla, både fysiska och juridiska personer. För den som saknar tillgångar är rådgivningen kostnadsfri. Övriga betalar en schablonavgift på 12,39 euro.

Utvidgad rådgivning är tillgänglig för fysiska personer som inte har tillräckliga tillgångar och som är inblandade i en rättstvist i Belgien.

Rättshjälp är tillgänglig för följande personer om deras anspråk verkar välgrundat och de kan visa att de saknar tillräckliga inkomster (artiklarna 667 och 668 i rättegångslagen):

  • Belgiska medborgare.
  • Utlänningar i enlighet med internationella avtal.
  • Medborgare i Europarådets medlemsstater.
  • Utlänningar som bor stadigvarande i Belgien.
  • Utlänningar som är part i ärenden om inresa, vistelse, bosättning och utvisning.
Särskilda villkor gäller för beviljande av kostnadsfri grundläggande rådgivning, helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning och rättshjälp.

En person vars tillgångar bedöms som otillräckliga kan beviljas kostnadsfri grundläggande rådgivning, helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning eller rättshjälp.

Till börjanTill början

Kostnadsfri grundläggande rådgivning, helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning och rättshjälp kan beviljas

  • följande personer, om de styrker sina inkomster:
a. En privatperson som visar att han eller hon har en nettomånadsinkomst som understiger 666 euro (beloppet gällde den 1 september 2003, och justeras varje år med hänsyn till det lägsta icke utmätningsbara beloppet). Inkomstprövningen görs av en advokat, rådgivningsbyrån (bureau d'aide juridique), rättshjälpsbyrån (bureau d'assistance judiciaire) eller en domstol.
b. En privatperson med försörjningsansvar eller en person som sammanbor med en make eller annan person med vilken han eller hon bildar ett hushåll och som visar att hushållets nettomånadsinkomst understiger det lägsta icke utmätningsbara beloppet, dvs. 857 euro (beloppet gällde den 1 januari 2003 och indexjusteras årligen). Inkomstprövningen görs av en advokat, rådgivningsbyrån, rättshjälpsbyrån eller en domstol.
  • följande personer, automatiskt:
a. Personer med garanterad minimiinkomst (minimex) eller socialbidrag.
b. Ålderspensionärer.
c. Personer med handikappbidrag, men som inte får integrationsbidrag.
d. Vårdnadshavare för barn som får garanterade familjeförmåner.
e. Hyresgäster i offentligt subventionerade bostäder, som i Flandern och Bryssel betalar en hyra som uppgår till hälften av bashyran eller som i Vallonien betalar en minimihyra.
f. Minderåriga.
g. Utlänningar vid ansökan om legalisering av vistelse eller överklagande av ett utvisningsbeslut.
h. Asylsökande eller personer som har ansökt om status som fördriven person.

Vid fastställandet av beloppen under punkt b, görs ett avdrag på 10 % av den garanterade minimiinkomsten för varje underhållsberättigad person.

Till börjanTill början

Delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning och rättshjälp kan beviljas

  1. en privatperson som visar att han eller hon har en nettomånadsinkomst mellan 666 euro (beloppet gällde den 1 september 2003) och 666 euro + 18 %. Inkomstprövningen görs av en advokat, rådgivningsbyrån, rättshjälpsbyrån eller en domstol.
  2. en privatperson med försörjningsansvar eller en person som sammanbor med en make eller annan person med vilken han eller hon bildar ett hushåll och som visar att hushållets nettomånadsinkomst ligger mellan 857 euro (det lägsta icke utmätningsbara beloppet den 1 januari 2003) och 857 euro + 18 %. Inkomstprövningen görs av en advokat, rådgivningsbyrån, rättshjälpsbyrån eller en domstol.
Vid fastställandet av beloppen under punkt b görs ett avdrag på 10 % av den garanterade minimiinkomsten för varje underhållsberättigad person.

4. Beviljas rättshjälp för alla tvister?

Rådgivning kan lämnas i alla angelägenheter.

Rättshjälp kan beviljas för

  1. alla rättegångshandlingar i ärenden som överförts till eller pågår hos allmän domstol, förvaltningsdomstol eller skiljedomsorgan,
  2. verkställande av domar och beslut,
  3. ansökningsförfaranden,
  4. överklaganden,
  5. rättegångshandlingar som kräver åtgärd av en tjänsteman vid rättsväsendet eller en särskild rättstjänsteman inom förvaltningen (officier public ou ministériel),
  6. medling i familjeärenden.

5. Finns det ett särskilt förfarande för brådskande ärenden??

Utvidgad rådgivning: en person som saknar advokat kan vända sig med ett brådskande ärende direkt till jourhavande advokat (som rådgivningsbyrån har hand om). Advokaten lämnar råd och begär sedan en bekräftelse på sin utnämning från byrån.

Rättshjälp: Domstolens ordförande och, under rättegången, den domare som handlägger målet kan på muntlig eller skriftlig begäran bevilja rättshjälp i brådskande ärenden i alla angelägenheter, om det anses nödvändigt (artikel 673 i rättegångslagen).

Till börjanTill början

6. Var finns ansökningsblanketter för rättshjälp?

Det finns inga bestämmelser om ansökningsblankett. Du vänder dig till myndigheterna i den aktuella domkretsen (se fråga 8).

7. Vilka handlingar ska bifogas rättshjälpsansökan?

Vid ansökan om kostnadsfri grundläggande rådgivning, helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning eller rättshjälp måste du styrka dina inkomster (se fråga 3). Bifoga t.ex. den senaste skattsedeln, ett intyg över hushållets sammansättning osv.

Om du har automatisk rätt till rådgivning eller rättshjälp ska du bifoga någon av följande handlingar:

  • Personer med garanterad minimiinkomst (minimex) eller socialbidrag: ett giltigt beslut från socialkontoret (centre public d'aide sociale - CPAS).
  • Ålderspensionärer: årsbesked från pensionsmyndigheten (Office national des Pensions).
  • Personer med handikappbidrag: beslut från ministern med ansvar för socialförsäkringsfrågor eller den tjänsteman som denne har utsett.
  • Vårdnadshavare för barn som får garanterade familjeförmåner: intyg från nationella myndigheten för familjeförmåner till arbetstagare (Office national d'Allocations familiales pour Travailleurs salariés - ONAFTS).
  • Hyresgäster i offentligt subventionerade bostäder: det senaste hyresbeskedet.
  • Minderåriga: identitetshandling.
  • Utlänningar som har ansökt om legalisering av vistelse eller har överklagat ett utvisningsbeslut samt asylsökande eller personer som har ansökt om status som fördriven person: intyg.

8. Var ansöker jag om rättshjälp?

Grundläggande rådgivning handhas av en rådgivningsnämnd i varje domkrets. Nämnden består av företrädare för det lokala advokatsamfundet, socialkontoren och godkända rådgivningsorganisationer. Nämnden ansvarar för grundläggande rådgivning på jourtid, som sköts av advokater. Du kan lämna in ansökan under jourtid.

Utvidgad rådgivning handhas av den rådgivningsbyrå som har inrättats av advokatsamfundets styrelse vid varje lokalt advokatsamfund. Du kan lämna in ansökan hos rådgivningsbyrån.
Ansökan om rättshjälp görs som regel hos rättshjälpsbyrån vid den domstol där tvisten ska prövas eller den plats där rättshandlingen ska utföras (artikel 670 första stycket i rättegångslagen). Det finns en rättshjälpsbyrå vid varje domstol i första instans (tribunal de première instance), arbetsdomstol, handelsdomstol och domstol i andra instans samt vid högsta domstolen.

Till börjanTill början

Vid domstolar på både lägre och högre nivå består rättshjälpsbyrån av en enda domare.

9. Hur vet jag om min rättshjälpsansökan har beviljats?

Helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning: Du eller din advokat kan ansöka muntligt eller skriftligt hos rådgivningsbyrån. Rådgivningsbyrån fattar beslut på handlingarna. Du eller din advokat kan höras på egen begäran eller om byrån anser det nödvändigt. Avslag motiveras. Du underrättas om byråns beslut.

När helt eller delvis kostnadsfri utvidgad rådgivning har beviljats, kan du ansöka om rättshjälp. I så fall överlämnar din advokat samma handlingar som har lämnats in vid ansökan om rådgivning till rättshjälpsbyrån.

Rättshjälpsbyrån eller domstolen fattar beslut om rättshjälp sedan parterna har hörts. Beslutet verkställs automatiskt och omedelbart även om det överklagas. Berörda parter kan få en kopia av beslutet utan kostnad.

10. Hur ska jag gå till väga om jag har beviljats rättshjälp?

Om du har beviljats grundläggande rådgivning får du praktiska upplysningar, juridisk information, ett första rättsligt utlåtande eller en hänvisning till en specialiserad instans eller organisation. Du kan också vid behov hänvisas till byrån för utvidgad rådgivning.

När du beviljas utvidgad rådgivning eller rättshjälp kan du driva ditt ärende vidare.

11. Vem utser min advokat?

Advokatsamfundet upprättar varje år en förteckning över advokater som är villiga att arbeta med rättshjälp. Av förteckningen framgår vilka specialiseringar advokaterna har eller kommer att utbilda sig i. Utbildningen anordnas av advokatsamfundets styrelse.

Om du ansöker om utvidgad rådgivning får du välja en advokat från förteckningen. Rådgivningsbyrån förordnar advokaten till ditt ombud och underrättar advokaten om detta.

Till börjanTill början

12. Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Rådgivning och rättshjälp kan vara delvis eller helt kostnadsfri (se fråga 3).

Svaret är alltså ja om du beviljas helt kostnadsfri utvidgad rådgivning och rättshjälp. I vissa fall kan dock myndigheterna kräva tillbaka pengarna (se fråga 15).

13. Vem betalar övriga kostnader om jag har beviljats partiell rättshjälp?

De kostnader som inte täcks av den utvidgade rådgivningen eller av rättshjälpen betalas av parterna.

14. Täcker rättshjälpen överklaganden?

Ja, om du har beviljats rådgivning täcker den också eventuella överklaganden. Vid rättshjälp måste en ny ansökan göras hos den högre instansen.

15. Kan rättshjälpen dras in före eller efter rättegången?

Rådgivningsbyrån kan dra in utvidgad rådgivning innan rättegången har avslutats, om du inte längre uppfyller villkoren om ekonomiska tillgångar eller om du uppenbart underlåter att samarbeta för att försvara dina intressen.

Efter rättegångens slut kan belgiska staten återkräva ersättning för advokatarvode, om din förmögenhet, dina inkomster eller utgifter har ändrats, om stödet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter eller erhållits på annat felaktigt sätt. Detsamma gäller om du har dragit fördel av advokatens biträde på ett sådant sätt att rättshjälp inte skulle ha beviljats om denna fördel hade förelegat när ansökan gjordes.

Om du har fått rättshjälp kan förskott som har betalats ut av belgiska staten återkrävas, om det visar sig att din förmögenhet, dina inkomster eller utgifter har ändrats sedan beslutet om rättshjälp fattades och du därmed har möjlighet att betala.

16. Kan jag överklaga avslag på min rättshjälpsansökan?

Utvidgad rådgivning: Rådgivningsbyråns avslagsbeslut kan överklagas till arbetsdomstolen inom en månad efter det att du fick del av beslutet.

Rättshjälp: Fredsdomarens, polisdomstolens eller rättshjälpsbyråns beslut kan överklagas inom en månad efter det att beslutet fattades. Du ska ange skälen till överklagandet. Överklagandet lämnas till kansliet hos domstolen i andra instans (för en översikt över domstolarna i andra instans, se “Rättssystemets uppbyggnad”).

Ytterligare information

Utförligare information om bland annat de lagar och författningar om rättshjälp som nämns på detta faktablad finns på webbplatsen för Service Public Fédéral Justice (SPF Justice).

När du har valt språk, klicka på rubriken “législation consolidée” (gällande lagstiftning) under avdelningen “Sources du Droit” . Du får då upp ett fönster där du kan göra en sökning. Fyll i de uppgifter du har för sökningen. Klicka på “recherche” och sedan på “liste” . En förteckning över texter visas då. Genom att klicka på “détail” vid sidan av den text du är intresserad av får du upp textens innehåll på skärmen.

Exempel - gör så här för att hitta artikel 664 i rättegångslagen (Code judiciaire): när du har fönstret för sökning, “recherche” , på skärmen, skriv “Code judiciaire” i fältet för “nature juridique” (välj från den lista som kommer upp på skärmen om du klickar på pilen till höger). Skriv sedan artikelnumret (” 664” ) i fältet för “mots” . Klicka på “recherche” och sedan på “liste” så visas resultatet av sökningen. När detta kommer upp, klicka på “détail” (till höger på skärmen) för att läsa slutresultatet av sökningen.

På webbplatsen finns också annan information (om domstolarnas organisation, rättspraxis m.m.).
Utöver webbplatsen för SPF Justice finns information om rättshjälp också på vissa juridiska yrkesorganisationers sidor, t.ex. Vereniging van Vlaamse Balies nl (klicka på “Juridische bijstand” ), l'Ordre des barreaux francophones et germanophones fr (klicka på “Coût” under avdelningen “Avocat” och sedan på “Aide juridique” ) och Fédération royale du notariat belge (på nederländska eller på franska).

« Rättshjälp - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket