Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Nederländerna

Senaste uppdatering: 14-07-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Behörig domstol II.
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.

 

Om du vill inleda ett rättsligt förfarande, måste du veta vilken domstol som är behörig. Om du väljer fel domstol eller det uppstår meningsskiljaktigheter om domstolens behörighet, löper du risken att ditt ärende blir allvarligt försenat eller till och med att ditt yrkande avslås på grund av ogiltighet

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

I nederländsk civilrätt finns inga specialdomstolar, såsom marknadsdomstol eller arbetsdomstol. En domstol är i princip behörig i alla civilrättsliga mål.

B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till?

Vad gäller civilrätten tar sig domarna i första hand an alla civilrättsliga tvister, med undantag av vissa typer av mål som anges i lagstiftningen.

På det civilrättsliga området har det nederländska rättssystemet tre sorters domstolar: allmänna domstolar, hovrätter och högsta domstolen (Hoge Raad).

Det finns nitton allmänna domstolar och fem hovrätter. Det finns en enda högsta domstol.

Inom domstolarna finns organisatoriska underavdelningar. Dessa avdelningar kallas ”sektorer”. I de allmänna domstolarna finns kantonrättsliga, förvaltningsrättsliga, civilrättsliga och straffrättsliga sektorer.

Inom domstolen finns både kammare med en enda domare och kammare med flera. En kammare med en domare har bara en ledamot, medan kammare med flera domare består av tre ledamöter. Principen är att kantonrätten, okomplicerade mål och mål som kräver skyndsam behandling handläggs av en kammare med en enda domare. Juridiskt komplicerade mål handläggs av en kammare med flera domare. Också många familjemål handläggs av en kammare med en enda domare. Ett exempel på en kammare med en enda domare är kammaren för särskilda mål rörande barn.

Den civilrättsliga sektorn är inte behörig i tvister där den förvaltningsrättsliga sektorn har tilldelats behörighet. I dessa fall rör det sig om tvister mot förvaltningen (myndigheterna).

Till börjanTill början

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

Uppgiftsindelningen inom en domstol mellan den kantonrättsliga sektorn och den civilrättsliga är fastställd i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering). Principen är att den civilrättsliga sektorn är behörig i alla mål, utom i dem där det framgår av lagstiftningen att endast kantonsektorn är behörig.

De viktigaste kriterierna för denna indelning är följande:

  • Värdet på fordran

    Detta innebär att den kantonrättsliga sektorn är behörig när värdet på fordran inte överstiger 5 000 euro. Den kantonrättsliga sektorn är också behörig i mål som gäller fordringar med icke fastställt värde, om det finns indikationer på att fordran inte motsvarar ett högre värde än 5 000 euro.

  • Målets natur

    Den kantonrättsliga sektorn är behörig i fråga om fordran rörande hyresavtal, (individuella eller kollektiva) arbetsavtal, agenturavtal och hyrköpavtal. Fordrans omfattning spelar ingen roll.

I övriga fall är den civilrättsliga sektorn behörig.

II. Behörig domstol

I detta fall rör det sig om relativ behörighet. Det vill säga frågan om vilken av de nitton domstolarna som är behörig, exempelvis domstolen i Amsterdam eller domstolen i Leeuwarden. Det rör sig alltså om geografisk behörighet.

Nedanstående svar är en beskrivning av de nederländska domstolarnas relativa behörighet. För internationella mål, dvs. mål med gränsöverskridande karaktär, gäller följande: När behörigheten (jurisdiktionen) fastslagits av nederländsk domstol, fastställs sedan behörigheten av den interna sektorn inom nederländsk domstol bäst (såvida inte denna regel, som utgör grunden för den internationella behörigheten, också avgör domstolens relativa behörighet, vilket exempelvis framgår av artikel 5.2 i EEG-förordningen (Bryssel I)).

Till börjanTill början

1) Huvudregeln om behörig domstol

I delgivningsförfaranden i första instans är huvudregeln (artikel 99 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen), att även om rätten fattar ett annat beslut, är det domstolen på den kallades bosättningsort som är behörig. Om den kallade inte bor i Nederländerna, är det domstolen på den ort (i Nederländerna) där den kallade faktiskt bor som är behörig. I lagen om indelningen av domsagorna regleras vilken domstol som är behörig med avseende på den kallades hemvist eller uppehållsort i en viss kommun. Enligt denna lag ingår varje kommun i något av Nederländernas 19 arrondissement.

 

Vad gäller stämningar i första instans är huvudregeln (artikel 262 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen) att kärandens (eller en av de kärandes eller en av de i stämningen omnämnda berörda parternas) hemdomstol ska vara behörig och om hemvisten i Nederländerna är okänd, domstolen på den ort (i Nederländerna) där käranden faktiskt bor. När stämningen sammanhänger med ett tvistemål som inletts i samband med delgivning är också den domstol behörig som tilldelas detta mål.

2) Undantag från huvudregeln

Reglerna i punkterna 2a, 2b och 2c nedan gäller främst delgivningsförfaranden.

Vid stämningar, där i allmänhet den kärandes hemdomstol är behörig, gäller andra regler för frågor som rör ändring av underhållsbidrag.

Begäran om ändring av underhållsbidrag till barn ska avgöras i barnets hemdomstol.

Begäran om ändring av underhållsbidrag till f.d. partner ska av underhållsmottagaren inlämnas till den underhållsskyldiges hemdomstol. Om den underhållsskyldige vill begära ändring av underhållet, ska begäran lämnas in till underhållsmottagarens domstol.

Till börjanTill början

2.a. När kan jag välja mellan domstolen på den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

Den nederländska processrätten innehåller ett antal bestämmelser om att utse en behörig domstol utöver den domstol som enligt huvudregeln ska utses till domstol (dvs. domstolen i den domsaga där den berörda personen har sin hemvist). Det är alltså fråga om en alternativ behörighet. Käranden har möjlighet att välja mellan huvudregeln och den alternativa regeln. Denna möjlighet uttrycks genom ordet ”också” (”mede” i den nederländska lagtexten) nedan. De viktigaste bestämmelserna omnämns nedan.

I delgivningsförfaranden är det fråga om följande bestämmelser:

I tvister som gäller arbetsrätt och agenturavtal (artikel 100 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen) kan behörig domstol också vara den domstol där arbetet normalt utförs.

I konsumenttvister (artikel 101 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen)

kan behörig domstol också vara den domstol där konsumenten har sin hemvist eller, om sådan saknas, där konsumenten faktiskt bor.

Utomobligatoriskt ansvar (artikel 102 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande utomobligatoriskt ansvar kan behörig domstol också vara domstolen i den domsaga där skadan uppstått.

Fast egendom (artikel 103 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande fast egendom kan behörig domstol också vara domstolen i den domsaga, där den fasta egendomen eller större delen därav finns. I mål rörande hyra av bostad eller förvärvslokal är behörig domstol endast kantondomstolen i den domsaga där den uthyrda lokalen eller större delen därav finns.

Till börjanTill början

Arv (artikel 104 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande arv kan behörig domstol också vara domstolen i den domsaga där testatorn senast haft sin hemvist (dvs. kommunen där testatorn bodde).

Juridiska personer (artikel 105 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande juridiska personer (exempelvis mål rörande upplösning av juridiska personer, giltighet eller ogiltighet i juridiska personers beslut samt företagsföreträdares rättigheter och skyldigheter) är behörig domstol också den domstol i vars domsaga den juridiska personen eller företaget har sitt säte.

Konkurs, anstånd med betalning och skuldsanering (§ 106 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen):

I mål rörande tillämpning av lagliga bestämmelser om konkurs, anstånd med betalning och skuldsanering för fysiska personer är behörig domstol också den domstol som undersökningsdomaren tillhör, eller om någon sådan domstol inte har utsetts, den domstol som har fattat beslutet om anstånd med betalning. Konkurslagen omfattar också behörighetsregler och dessa äger företräde framför de bestämmelser som omnämns här.

Vidare gäller följande vid skilsmässa:

Skilsmässodomstolens relativa behörighet regleras i artikel 262 Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen (huvudregel), där det står att behörig är den kärandes (eller en av de kärandes eller en av de berörda personerna i skilsmässoansökan) hemdomstol och om denne saknar hemvist i Nederländerna domstolen i den domsaga där den faktiska bostadsorten ligger (Nederländerna). Den berörda partens hemdomstol är ett alternativ till den kärandes domstol.

Till börjanTill början

2.b. När måste jag välja en annan domstol än den på den ort där svaranden bor?

Nederländsk processrätt innehåller ett antal bestämmelser som avviker från huvudregeln. I dessa fall finns ingen möjlighet att välja mellan en sådan specialregel och en huvudregel. Det är specialregeln som ska tillämpas.

Med avseende på mål rörande minderåriga gäller följande specialregel i fråga om den relativa behörigheten:

I mål rörande minderåriga är hemdomstolen behörig, eller om hemvist i Nederländerna saknas, domstolen där den minderårige faktiskt bor (artikel 265 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

Denna regel är inte någon alternativ regel utan en specialregel som tillämpas i stället för huvudregeln. Behörig är inte domstolen i den domsaga där kärandens hemvist eller bostadsort finns (vilket är huvudregeln i ) utan domstolen där den minderårige har sin hemvist, eller om hemvist i Nederländerna saknas, där den minderårige faktiskt är bosatt. Härvidlag gäller emellertid att om ingen behörig domstol utsetts med stöd i denna regel, är det domstolen i Haag som är behörig.

Vidare innehåller nederländsk processrätt följande specialregler om den relativa behörigheten (också här omtalas endast de viktigaste reglerna):

Civilstånd (artikel 263 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande frågor om att i civilståndsregister komplettera, föra in, stryka eller ändra de uppgifter eller de dokument som registreras däri, är domstolen i den domsaga där dokumentet registrerats behörig domstol.

Till börjanTill början

Hyra av byggnader (artikel 264 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande hyra av byggnad eller del därav är den domstol behörig inom vars domsaga den hyrda byggnaden ligger.

Förmyndarskap, övervakning och mentorskap (artikel 266 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande förmyndarskap, övervakning och mentorskap är behörig domstol domstolen i den domsaga där den person som berörs av dessa åtgärder har sin hemvist eller, om hemvist i Nederländerna saknas, domstolen i den domsaga där vederbörande faktiskt bor.

Saknade personer, försvinnande eller fastställande av dödsfall (artikel 267 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

I mål rörande frånvaro eller försvinnande är det domstolen i den domsaga där den frånvarande eller försvunne bott som är behörig domstol. Vad gäller fastställande av dödsfall är domstolen i Haag behörig.

I alla ovannämnda fall är endast domstolen i Haag behörig såvida inte en viss behörig domstol anges i gällande bestämmelser (artikel 268 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen).

2.c. Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

På grundval av artikel 108 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen – kan parterna skriftligen ange vilken domstol de väljer. Ett sådant val är endast möjligt i fall där parterna har rätt att välja fritt. Det är alltså inte möjligt att välja domstol i mål rörande den allmänna ordningen eller i vissa mål rörande familjerätt, konkurs och anstånd med betalning. I mål som avgörs på kantonsnivå är möjligheten till val av domstol begränsad. Inte heller är det möjligt i fråga om fordringar under 5 000 euro – (oberoende av fordringens typ).

Den domstol som blir behörig genom denna typ av val är principiellt behörig. Parterna kan uttryckligen enas om att det inte föreligger någon exklusiv behörighet.

I skilsmässomål (skilsmässa, separation, upplösning av registrerat partnerskap, äktenskapsskillnad efter separation) gäller specialregeln i artikel 270.2 i Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering – civilprocesslagen. Enligt denna artikel är det i allmänhet den domstol som relativt sett är obehörig som ska hänvisa målet till den behöriga domstolen. Enligt punkt 2 sker detta i skilsmässomål emellertid endast om den svarande (den make eller maka som målet riktas mot) bestrider domstolens behörighet. Om svaranden inte infinner sig eller faktiskt infinner sig men inte bestrider domstolens behörighet, ska målet ligga kvar hos den relativt sett obehöriga domstolen. Detta brukar kalla passivt val av domstol (”stilzwijgende forumkeuze”).

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

I nederländsk processrätt finns inga specialdomstolar. I en viss mening kan det hävdas att kantondomstolen är specialdomstol i arbets- och hyresrättsliga mål.

Ytterligare information

  • Bevoegdheid van gerechten - Nederland English- Nederlands
  • Rechtshulp Nederland (finns även på engelska) Nederlands

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 14-07-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket