Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Luxemburg

Senaste uppdatering: 09-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Luxemburg

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


Innan ett rättsligt förfarande inleds måste man veta vilken domstol som har behörighet att pröva tvisten. Om talan väcks vid fel domstol eller om det uppstår en tvist om behörig domstol finns det risk för att förfarandet försenas avsevärt eller att talan avvisas på grund av att domstolen saknar behörighet.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Behörig domstol (är det domstolen i staden A eller domstolen i staden B som är behörig?) II.
1. Huvudregeln om behörig domstol 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.
a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol? a)
b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor? b)
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig? c)
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Behörig domstol (är det domstolen i staden A eller domstolen i staden B som är behörig?) II.
1. Huvudregeln om behörig domstol 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.

 

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

I Luxemburg handläggs tvistemål normalt av Tribunal d’arrondissement (distriktsdomstolen). Det finns två distrikt och följaktligen en Tribunal d’arrondissement i Luxemburg och en Tribunal d’arrondissement i Diekirch.

Tribunal d’arrondissement är behörig i alla tvistemål där det enligt lag inte finns någon annan behörig domstol.

I motsats till hur det förhåller sig i många länder finns det inte någon särskild domstol för mål som rör kommersiella frågor, utan dessa behandlas av specialiserade avdelningar vid Tribunal d’arrondissement. För mål som rör kommersiella frågor gäller ett förenklat förfarande.

Specialdomstolar är huvudsakligen behöriga i följande fall:

  • Mål som rör tvister om värden upp till ett visst belopp: Om målet rör ett värde som understiger 10 000 euro är Juge de Paix (fredsdomaren) behörig att handlägga det. Det finns tre Juge de Paix, en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette och en i Diekirch, och var och en har behörighet för ett visst område. Ibland kan det vara svårt att fastställa vilket värde ett mål rör, t.ex. på grund av att tvisten består av flera delar eller på grund av att det är svårt att sätta ett belopp på yrkandet. Vid tveksamheter bör man rådfråga en advokat.
  • Mål som rör arbetsrätten: När det uppkommer en tvist i samband med ett anställningsavtal är Tribunal du travail (arbetsdomstolen) behörig. Det finns tre arbetsdomstolar, en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette och en i Diekirch, och var och en har behörighet för ett visst område. Dessutom har varje domstol en avdelning som handlägger tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare inom industrin och en avdelning som handlägger tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare inom övriga sektorer.
  • Mål som rör hyra av fastighet eller del av fastighet: Tvister angående hyresavtal handläggs enligt lagen av Juge de Paix oavsett vilket värde som tvisten rör. Det bör påpekas att om tvisten rör fastställande av hyra ska den hyresnämnd som finns i varje kommun först pröva saken.
  • Mål som rör granntvister: Flertalet av målen som rör granntvister, t.ex tvister om servitut och gränser, handläggs av Juge de Paix. Om målet emellertid omfattar ett skadeståndsyrkande är det yrkade beloppet avgörande. Överstiger beloppet 10 000 euro ska målet handläggas av Tribunal d'arrondissement.
  • Mål som rör social trygghet: Enligt lagen ska mål som rör social trygghet handläggas av Conseil arbitral de la sécurité sociale (skiljerådet för social trygghet). Detta råd har säte i Luxemburg och handlägger alla sådana mål i landet.
  • Mål som rör vårdnaden om minderåriga: Vårdnadstvister i samband med skilsmässa handläggs av Tribunal d’arrondissement, som oftast prövar saken i ett interimistiskt förfarande.  Vårdnadstvister som inte har samband med skilsmässa eller vårdnadstvister efter skilsmässa handläggs av Tribunal des tutelles et de la jeunesse (förmynderskaps- och ungdomsdomstolen) i Luxemburg eller Diekirch, beroende på var tvisten har uppkommit.
  • Mål som rör betalningsoförmåga: Mål som rör betalningsoförmåga handläggs av Juge de paix.

B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till?

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

Juge de paix ska handlägga tvistemålmål som rör ett värde på (bortsett från ränta och kostnader) högst 10 000 euro. Överstiger värdet detta belopp ska Tribunal d’arrondissement handlägga målet.

Till börjanTill början

Tribunal d’arrondissement ska dessutom handlägga mål som inte rör ekonomiska värden, t.ex. familjemål.

II. Behörig domstol (är det domstolen i staden A eller domstolen i staden B som är behörig?)

1. Huvudregeln om behörig domstol

Enligt huvudregeln ska talan väckas där svaranden har hemvist. Skälet är att man vill skydda svaranden och denne bör ha lättare att försvara sig vid den domstol som ligger närmast bostadsorten.

Om svaranden är en fysisk person ska talan väckas där svaranden har hemvist eller uppehåller sig.  I fråga om juridiska personer (bolag och sammanslutningar) ska talan väckas där denna är etablerad, vilket i allmänhet är där styrelsen har sitt säte.  Det kan hända att det huvudsakliga driftstället finns på en annan ort än där styrelsen har sitt säte. I det fallet kan talan väckas där det huvudsakliga driftstället finns. I fråga om stora företag med flera filialer kan talan väckas där det finns en filial.

2. Undantag från huvudregeln
a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

Avtal: Käranden kan väcka talan där svaranden har hemvist eller, beroende på avtalets karaktär, där varan ska levereras eller tjänsten utföras.

Utomobligatoriskt skadeståndsansvar eller enskilt anspråk i brottmål: Talan kan väckas där svaranden har hemvist eller där skadan uppkom eller den skadegörande handlingen företogs.

Till börjanTill början

Fast egendom: Talan kan väckas där fastigheten är belägen.

b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor?

Äktenskapsskillnad: Talan ska väckas där familjen har hemvist. Om makarna bor på på skilda håll ska talan väckas där de senast bodde tillsammans.

Arvsrätt: Talan ska väckas där den avlidne senast hade hemvist.

Avtal om hyra av fastighet eller del av fastighet: Talan ska väckas där fastigheten är belägen.

Arbetsrätt: Talan ska väckas där arbetsplatsen är belägen. Om arbetsgivaren vill väcka talan mot en anställd som har hemvist i en annan medlemsstat, ska talan emellertid väckas där den anställde har hemvist.

c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

I luxemburgsk rätt är ett prorogationsavtal, dvs. ett avtal om att en tvist ska tas upp vid viss domstol, giltigt.

Sådana avtal är i synnerhet intressanta i fråga om tvister där parterna har hemvist i flera stater. De gör det nämligen möjligt att i förväg bestämma vid vilken domstol en eventuell tvist ska tas upp. Mellan medlemsstaterna i Europeiska unionen regleras villkoren för sådana avtals giltighet genom rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2001.

En överenskommelse om prorogation är även möjlig för rent inhemska tvister. Enligt artikel 18 i den nya civilprocesslagen (Nouveau Code de procédure civile) kan parterna väcka talan vid Juge de paix i en tvist där denna normalt inte skulle vara behörig på grund av det värde som tvisten rör eller bestämmelserna om lokal behörighet. En överenskommelse mellan parterna kan vara uttrycklig eller följa av den omständigheten att svaranden inte invänder mot att talan väckts vid fel domstol.

Till börjanTill början

Ett prorogationsavtal är endast giltigt om det faktiskt har godtagits av bägge parter. När det gäller att styrka avtalet är de vanliga bevisreglerna tillämpliga.

Parternas frihet att välja domstol är ibland begränsad genom lag. Enligt lagen om konsumentskydd är således prorogationsavtal som går ut på att beröva konsumenten rätten att väcka talan vid de domstolar som normalt är behöriga ogiltiga.

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

De luxemburgska specialdomstolarna (Tribunal du travail, Tribunal de paix för avtal om hyra av fastighet eller del av fastighet, Tribunal administratif (förvaltningsdomstolen), Conseil arbitral de la sécurité sociale) är första instans i de tvister som de är behöriga att handlägga och det finns inga bestämmelser om särskild behörighet på grund av det värde som tvisten rör.

Till exempel är Juge de paix normalt endast behörig att handlägga mål som rör ett värde på högst 10 000 euro, men denna begränsning gäller inte vid handläggningen av hyrestvister.

II. Behörig domstol (är det domstolen i staden A eller domstolen i staden B som är behörig?)

1. Huvudregeln om behörig domstol

Enligt huvudregeln ska talan väckas där svaranden har hemvist, men för specialdomstolarna gäller vissa undantag.

Till exempel är den behöriga Tribunal du travail enligt huvudregeln den där arbetsplatsen är belägen och inte den där någon av parterna har hemvist. Detsamma gäller för tvister om hyra av fastighet eller del av fastighet, där talan ska väckas vid behörig domstol på den plats där den uthyrda fastigheten är belägen.

Frågan är inte aktuell vad gäller Tribunal administratif och Conseil arbitral de la sécurité sociale, eftersom deras behörighet omfattar hela landet.

2. Undantag från huvudregeln

Specialdomstolarna har tilldelats behörighet enligt lag och parterna kan i allmänhet inte välja någon annan domstol.

Bestämmelser om behörigheten anses ofta vara tvingande rätt (till exempel på arbetsrättens område), vilket innebär att även om parterna inte invänder mot domstolens behörighet ska den ex officio ta upp frågan.

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 09-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket