Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Italien

Senaste uppdatering: 15-02-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Italien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Geografisk behörighet II.
1. Huvudregel 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.
a) När kan jag välja mellan domstolen på den ort där svaranden bor och någon annan domstol? a)
b) När måste jag välja en annan domstol än den på den ort där svaranden bor? b)
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig? c)
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.

 

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

Domstolarna i första instans är fredsdomarna (Giudice di pace) och underrätterna (i tribunali). Förordnandet som fredsdomare - ett institut som inrättades genom lag nr 374/1991 - är ett hedersuppdrag. Fredsdomare är alltså inte yrkesdomare, utan har ett tillfälligt förordnande, men de utgör en del av rättsordningen (se faktabladet om rättssystemets uppbyggnad).

Det finns specialdomstolar som handlägger vissa typer av mål.

Följande specialdomstolar finns: ungdomsdomstolar, arrendedomstolar - som är särskilda avdelningar vid underrätterna (och appellationsdomstolarna) - och de regionala vattendomstolarna. Dessa organ består av domare och sakkunniga.

Nyligen inrättades (genom lagdekret nr 168/2003) vid tolv underrätter (och appellationsdomstolar) särskilda avdelningar för handläggningen av tvister som rör industriell och immateriell egendom (Bari, Bologna, Catania, Florens, Genua, Milano, Neapel, Palermo, Rom, Turin, Trieste och Venedig). Vid dessa avdelningar arbetar yrkesdomare.

B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till?

Behörighet innebär den domsrätt som varje domstol har. I civilprocesslagen finns olika kriterier för att avgöra vilken domstol som är behörig. Med dessa kriterier avgörs det alltså vilken domstol som är behörig i ett enskilt fall.

För det första måste det fastställas om det är fredsdomaren eller underrätten som är behörig; detta görs med hjälp av behörighetskriterier som rör sakens art (materiella kriterier) och värde.

Till börjanTill början

När det väl har fastställts vilken typ av domstol som är behörig måste det fastställas vid vilken domstol talan ska väckas. Detta görs på grundval av kriterier som rör den geografiska behörigheten.

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

Som anges ovan sker behörighetsfördelningen mellan fredsdomaren och underrätten på grundval av materiella behörighetskriterier och beroende på tvisteföremålets värde. Fredsdomaren har materiell behörighet, oberoende av tvistebelopp, i följande fall:

  1. Tvister om fastställande av gränser för fastigheter och placering av träd och häckar och efterlevnad av föreskrivna avstånd för dessa.
  2. Tvister om användning av gemensamma tjänster i flerfamiljshus.
  3. Tvister om utsläpp av rök, värme och buller som överskrider acceptabel nivå.

Fredsdomaren tar även upp invändningar mot beslut eller förelägganden om administrativa böter. Det är dock underrätten som har behörighet för överträdelser för vilka böter på över 15 493,71 euro är föreskrivet och för vissa särskilt allvarliga överträdelser (se lag nr 689/1981).

Fredsdomaren har behörighet på grundval av tvisteföremålets värde i följande fall:

  1. Mål som rör lös egendom till ett värde av högst 2 582,28 euro, om inte lagen föreskriver att en annan domstol är behörig.
  2. Mål som rör ersättning för skada orsakad av fordons- eller fartygstrafik, under förutsättning att tvistens värde inte överstiger 15 493,71 euro.

Underrätten har behörighet i alla mål som inte omfattas av en annan domstols behörighet. Den har exklusiv behörighet i fråga om skatter och avgifter, mål som rör fysiska personers rättsliga status, rättskapacitet eller rättshandlingsförmåga, mål som rör hedersrättigheter, talan om ogiltigförklaring av falska handlingar, tvångsverkställighet och generellt för alla mål där sakens värde inte kan fastställas.

Till börjanTill början

Underrätten har också behörighet när det gäller expropriation och förfaranden om säkerhetsåtgärder, även om själva saken omfattas av fredsdomarens behörighet (se artikel 669ter och 669quater i civilprocesslagen).

II. Geografisk behörighet

1. Huvudregel

Den generella regeln är att en fysisk eller juridisk persons hemvist eller säte avgör vilken domstol som har geografisk behörighet (artiklarna 18 och 19 i civilprocesslagen).

Om inte annat anges i lag är behörig domstol domstolen på den ort där svaranden har hemvist eller är bosatt eller, om detta inte är känt, domstolen på den ort där svaranden uppehåller sig.

Om svaranden varken har hemvist, är bosatt eller uppehåller sig i Italien eller om det inte är känt var han eller hon uppehåller sig, är domstolen på den ort där käranden har hemvist behörig.

För juridiska personer är behörig domstol domstolen på den ort där den juridiska personen har sitt säte eller (om käranden väljer detta) på den ort där företaget har en anläggning och en representant som kan föra talan på företagets vägnar. Företag som inte är juridiska personer samt föreningar och kommittéer anses ha säte på den ort där de bedriver en fortlöpande verksamhet.

2. Undantag från huvudregeln
a) När kan jag välja mellan domstolen på den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

I obligationsrättsliga mål (som gäller rättsförhållandet mellan två parter) kan käranden välja mellan att antingen vända sig till domstolen på den ort där svaranden har hemvist eller säte eller domstolen på den ort där den förpliktelse som saken rör har uppstått (avtalsförpliktelser eller utomobligatoriska förpliktelser) eller där förpliktelsen ska infrias (artikel 20 i civilprocesslagen). Dessa två alternativa forum är konkurrerande sinsemellan och med den generella forumregeln.

Till börjanTill början

När det gäller utomobligatoriskt ansvar ska enligt rättspraxis ”den ort där förpliktelsen har uppstått” förstås som den plats där den omständighet som har orsakat skadan inträffade. I fråga om avtalsförpliktelser som inte infriats ska ”den förpliktelse som saken rör” förstås som den ursprungliga förpliktelsen och inte den fordran som följer av avtalsbrottet.

Även avtalat forum, dvs. det forum som parterna har avtalat ska ta upp en eventuell tvist, är ett konkurrerande forum till det generella forumet och det valfria forum som avses i artikel 20 i civilprocesslagen.

Skadeståndstalan som förs i en brottmålsprocess. Ett brottsoffer eller ett brottsoffers universalarvingar kan i brottmålsprocessen väcka en civilrättslig skadeståndstalan mot den tilltalade (artikel 74 ff i straffprocesslagen). Om en sådan talan redan har väckts i en civilrättslig domstol, kan detta mål flyttas över till brottmålsdomstolen.

b) När måste jag välja en annan domstol än den på den ort där svaranden bor?
  • Käranden måste vända sig till en annan domstolen är den på den ort där svaranden bor om lagen eller ett avtal mellan parterna anger att en domstol har exklusiv behörighet.

    Om en domstol har exklusiv behörighet kan ingen annan domstol ta upp målet. En exklusiv behörighet är dock inte ovillkorlig och den kan ändras, t.ex. i fall där mål har samband med varandra.

    Följande forum är exklusiva: I mål som rör fast egendom och äganderättstvister gäller principen om forum rei sitae, dvs. domstolen på den ort där egendomen är belägen är behörig (artikel 21 i civilprocesslagen). I arvsärenden är domstolen på den ort där arvsärendet inleds behörig (artikel 22 i civilprocesslagen). I mål mellan delägare i ett företag och mellan delägare i flerbostadshus är domstolen på den ort där företaget har sitt säte eller där den gemensamma egendomen är belägen behörig (artikel 23 i civilprocesslagen). I mål om förmynderskap eller förmögenhetsförvaltning är domstolen på den ort där förmynderskapet eller förmögenhetsförvaltningen utövas behörig (artikel 24 i civilprocesslagen).

    Till börjanTill början

  • Det finns även specialforum som, av skäl som rör det allmänna intresset, är ovillkorliga. Denna behörighet kan inte överföras med hänvisning till att mål har samband med varandra, enligt reglerna om subjektiv kumulation, dvs. förening av mål med flera svarande (se artikel 33 ff i civilprocesslagen).

    Följande forum är ovillkorliga: Behörig domstol i mål som rör statsfinanserna (i mål där en statlig myndighet är part är domstolen på den ort där riksåklagarämbetets kontor är beläget behörig, enligt artikel 25 i civilprocesslagen), behörig domstol för invändningar mot verkställighet (artikel 27 i civilprocesslagen), behörig domstol för säkerhetsåtgärder (artiklarna 669ter och 669 quater i civilprocesslagen), behörig domstol i mål om äganderätt och om invändningar mot nybyggnationer.

    Behörigheten är också ovillkorlig i mål där allmänna åklagaren måste ingripa (mål som tas upp av denne, äktenskapsmål, mål som rör personers rättsliga status, rättskapacitet eller rättshandlingsförmåga och i andra fall som anges i lag, se artikel 70 i civilprocesslagen) och i mål där lagen uttryckligen föreskriver detta (artikel 28 i civilprocesslagen) samt i arbetsrättsliga tvister (artikel 413 i civilprocesslagen) och förfaranden om bekräftelse av en avhysning (artikel 661 i civilprocesslagen).

  • Ovillkorliga forum som är av särskilt intresse

    Tvister på området för individuella anställningsavtal omfattas av behörigheten för den underrätt som fungerar som arbetsdomstol. Den geografiska behörigheten tillkommer domstolen på den ort där avtalet ingåtts eller där det företag, eller den filial, där arbetstagaren är anställd eller var anställd när avtalet upphörde är beläget (artikel 413 i civilprocesslagen). Avtalsklausuler som innebär att denna behörighet avtalas bort är ogiltiga. Svaranden kan invända mot behörigheten endast i sitt svaromål enligt artikel 416 i civilprocesslagen, och domstolen kan förklara sig obehörig på eget initiativ, vilket dock inte får ske senare än vid den första domstolsförhandlingen (artikel 428 i civilprocesslagen).

    Till börjanTill början

    Vid tvister som rör agenter, handelsagenter och andra fortlöpande samarbetsrelationer är behörig domstol underrätten på den ort där agenten eller samarbetsaktören har hemvist (artikel 413 i civilprocesslagen).

    I äktenskapsskillnadsmål är behörig domstol underrätten på den ort där svaranden har hemvist eller är bosatt, eller, om svaranden inte kan anträffas eller befinner sig i utlandet, underrätten på den ort där käranden har hemvist eller är bosatt. Om båda makarna är bosatta utomlands är vilken underrätt i Italien som helst behörig. En gemensam ansökan om äktenskapsskillnad kan ges in till underrätten på den ort där endera maken har hemvist eller är bosatt.

    En ansökan om hemskillnad ska ges in till underrätten på den ort där svaranden har hemvist eller är bosatt (artikel 706 i civilprocesslagen). Parterna kan inte komma överens om en annan behörig domstol än denna. Detta utesluter dock inte möjligheten att som subsidiärt forum använda domstolen på den ort där käranden har hemvist, om det är omöjligt att fastställa var svaranden har hemvist eller är bosatt.

    I fråga om invändningar mot verkställighet regleras den materiella behörigheten av de generella reglerna, men den geografiska behörigheten tillkommer ovillkorligen domstolen på verkställighetsorten, dvs. den plats där verkställighetsförfarandet pågår. 

  • Vilka är följderna om de materiella, värdemässiga och geografiska behörighetsreglerna inte iakttas?

    Genom en reform 1990 har reglerna förenklats på så sätt att en ren geografisk obehörighet (i fall som inte gäller ovillkorlig behörighet) endast kan åberopas av svaranden i svaromålet. I alla andra fall (obehörighet på grund av sakens art eller värde, obehörighet i fall där den geografiska behörigheten är ovillkorlig) kan även domstolen förklara sig obehörig, dock inte senare än vid den första domstolsförhandlingen. Detta innebär att om frågan om behörighet inte tas upp alls, eller tas upp för sent, prekluderas frågan om behörighet och behörigheten kvarstår hos den domstol där talan väcktes (artikel 38 i civilprocesslagen).

    Till börjanTill början

c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?
  • Parterna kan avtala bort behörighetsreglerna, utom i de fall där det anges i lag att den geografiska behörigheten är ovillkorlig. Ett sådant avtal måste vara skriftligt och avse ett visst mål.

    Den domstol som är behörig enligt avtal mellan parterna konkurrerar med de övriga behöriga domstolarna (förutom om det i avtalet uttryckligen anges att den valda domstolen har exklusiv behörighet). Eftersom det inte är fråga om en ovillkorlig behörighet, kan den avtalade behörigheten (även om den är exklusiv) i sin tur ändras, t.ex. för att förena mål som har samband med varandra.

    Den avtalsbestämmelse som föreskriver ett undantag från den geografiska behörigheten måste godkännas specifikt, och skriftligen, om den ingår i ett avtal som har ingåtts genom att en part har anslutit sig till det eller genom att en part har skrivit under en blankett eller ett formulär. Om avtalet är ett resultat av fria och konkreta förhandlingar mellan parterna krävs inte något specifikt godkännande.

    I avtal mellan en konsument och en näringsidkare anses en klausul om att domstolen på en annan ort än den där konsumenten har hemvist vara oskälig, om inte annat visas (artikel 1469bis i civilprocesslagen).

  • Även ett val av hemvistort kan leda till ett implicit avtal om behörig domstol (domstolen på den valda hemvistorten).

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

Det är målets art som avgör vilken specialdomstol som är behörig, och den geografiska behörigheten anges i lag.

Till börjanTill början

  • Alla tvister som rör jordbruksavtal omfattas av behörigheten för de särskilda jordbruksavdelningar som har inrättats vid underrätterna. Denna behörighet är exklusiv och ovillkorlig, även av geografiska skäl, eftersom behörigheten är knuten till den plats där marken är belägen (lag nr 1990/29).
  • På området för föräldraansvar som omfattar en bedömning av om en eller båda föräldrarnas beteende är skadligt för barnet (enligt artikel 330 ff i civillagen), är det ungdomsdomstolen som har behörighet att fatta beslut om föräldraansvar. Den geografiskt behöriga domstolen fastställs på grundval av var den underårige faktiskt är bosatt, dvs. den plats där den underårige stadigvarande befann sig den dag då ansökan gavs in eller, om förfarandet inletts av domstolen på eget initiativ, den dag då förfarandet inleddes. Domstolens behörighet är ovillkorlig.
  • Vid tvister som rör industriell och immateriell egendom (nationella och internationella varumärken samt gemenskapsvarumärken, patent på uppfinningar och nya växtsorter, mönster och modeller och upphovsrätt samt fall av illojal konkurrens som gör intrång i den industriella eller immateriella äganderätten) är det de särskilda avdelningar som inrättades genom lagdekret nr 2003/168 som är behöriga. Vid tolv underrätter (och appellationsdomstolar) har särskilda avdelningar behörighet för mål som enligt de generella reglerna skulle ha tagits upp vid de domstolar som anges i artikel 4 i lagdekret 2003/168. Exempelvis är den särskilda avdelningen i Milano behörig för mål som skulle ha handlagts vid en av domstolarna i upptagningsområdet för appellationsdomstolen i Milano och Brescia.

Användbar länk: www.giustizia.it English - français - italiano

Senast uppdaterat den 30 april 2007

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Italien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-02-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket