Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Finland

Senaste uppdatering: 29-10-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Finland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


Läsaren görs uppmärksam på att presentationen nedan är av allmän karaktär och att det är skäl att kontrollera domstolens behörighet t.ex. hos den domstol där man tänker väcka talan. Internationella bestämmelser kan orsaka avvikelser från det som sägs nedan (se t.ex. rådets förordning (EG) nr 44/2001).



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Om en allmän domstol är behörig, hur får jag reda på vilken domstol som är behörig i mitt fall? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? Om svaret är ja, vilken domstol är då behörig i mitt fall? I.
II. Territoriell behörighet (är domstolen i staden A eller B behörig i mitt fall?) II.
1. Huvudregeln för territoriell behörighet 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.
a) I vilka fall kan jag välja mellan domstolen på den svarandes hemort (enligt huvudregeln) och någon annan domstol? a)
b) I vilka fall måste jag välja en annan domstol än domstolen på den svarandes hemort (som är huvudregeln)? b)
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig? c)
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.

 

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

I Finland behandlas tvistemål vid allmänna domstolar. Specialdomstolarna är antingen besvärsinstanser eller behandlar mål som inte väckts av enskilda medborgare.

B. Om en allmän domstol är behörig, hur får jag reda på vilken domstol som är behörig i mitt fall?

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? Om svaret är ja, vilken domstol är då behörig i mitt fall?

Det finns ingen sådan uppdelning i Finland.

II. Territoriell behörighet (är domstolen i staden A eller B behörig i mitt fall?)

1. Huvudregeln för territoriell behörighet

Huvudregeln är att talan väcks vid tingsrätten på den svarandes hemort. Det gäller också situationer där svaranden är en juridisk person. Endast en bråkdel av målen behandlas på någon annan ort.

2. Undantag från huvudregeln
a) I vilka fall kan jag välja mellan domstolen på den svarandes hemort (enligt huvudregeln) och någon annan domstol?

Det är möjligt bland annat i följande fall:

  • När det gäller ansökan om äktenskapsskillnad eller talan om äktenskapsskillnad är domstolen på någondera partens hemort behörig. Samma domstol är behörig också om det samtidigt är fråga om vårdnad av barn.
  • I vissa avtalsrättsliga ärenden kan talan väckas i strid med huvudregeln, t.ex. om talan väcks mot en näringsidkare i ett ärende som rör ett åtagande om affärsverksamhet. I ett sådant fall kan talan väckas vid domstolen på den ort där verksamheten bedrivs. På samma sätt kan talan som grundar sig på ett anställningsavtal väckas inte bara vid domstolen på den svarandes hemort utan också där avtalet ingicks eller arbetet utfördes.
  • En konsument kan väcka talan mot en näringsidkare också vid en domstol på sin hemort.
  • Talan som gäller fastställande av faderskap kan väckas vid en domstol vars domkrets omfattar den kommun där barnavårdsmannen (barnatillsyningsmannen) har utrett faderskapet. Talan kan emellertid också väckas vid domstolen på den ort där modern, barnet eller den som är god man för barnet har sin hemort eller där samlaget har ägt rum. Talan om att få ett faderskap ogiltigförklarat faller enbart inom behörigheten för domstolen på barnets hemort.
  • Talan som avser ett separat privaträttsligt anspråk som grundar sig på brott kan behandlas också vid den domstol som är behörig att utdöma straff för brottet i fråga.
b) I vilka fall måste jag välja en annan domstol än domstolen på den svarandes hemort (som är huvudregeln)?

Särskild talan som avser underhåll för ett minderårigt barn ska väckas vid domstolen på den ort där barnets vårdnadshavare eller den som utsetts till god man för barnet är bosatt.

Bland annat i fastighets-, utmätnings- och arvsärenden är det inte alltid domstolen på den svarandes hemort som är behörig domstol, utan t.ex. följande:

  • I fastighetsärenden domstolen på den ort där fastigheten är belägen.
  • I utmätningsärenden den domstol inom vars domkrets utmätningen har verkställts.
  • Vid arvstvister domstolen på den ort där den avlidne senast hade hemvist.
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

Parterna i ett tvistemål (men inte i ett ansökningsärende) kan välja en annan domstol än den som normalt är behörig (tingsrätten), utom i tvister som rör fastighetsfrågor, utmätning, konkurs, arv eller förmynderskap.

Detta förutsätter att parterna genom ett skriftligt avtal (t.ex. ett standardavtal) kommer överens om att en viss domstol är behörig. Avtalet ska innehålla en bestämmelse som pekar ut en viss domstol som behörig, men också ange den fråga eller det rättsliga förhållande som avtalet avser.

Om käranden väcker talan vid en annan domstol än den behöriga domstolen får den domstolen trots detta behandla ärendet, om inte svaranden motsätter sig detta förfarande innan han har inkommit med svaromål i själva saken.

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

Systemet med specialdomstolar används bara i undantagsfall i Finland i tvistemål.

Ytterligare information

  • Domstolarna English - suomi - svenska

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Finland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-10-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket