Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Danmark

Senaste uppdatering: 16-12-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Danmark

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Behörig domstol II.
1. Huvudregeln om behörig domstol 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.
a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol? a)
b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor? b)
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig? c)
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.

 

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

Civilrättsliga tvister prövas som regel vid allmän domstol. Vilken domstol som är behörig förklaras i avsnitt B nedan.

De allmänna domstolarna kan indelas i byretter, landsretter samt Højesteret (vilka ungefär kan jämföras med tingsrätt, hovrätt respektive högsta domstol). Det finns också tre olika specialdomstolar som prövar vissa civilrättsliga tvister, nämligen Sø- og Handelsretten, Arbejdsretten och Boligretten (ung. sjö- och handelsrätt, arbetsdomstol, bostadsdomstol). Dessa domstolars behörighet behandlas i avsnitt C.

B. Vilken allmän domstol ska jag vända mig till?

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

De allmänna domstolarna är indelade i tre instanser. Den första är byretten, följd av landsretten och med Højesteret som sista instans.

I civilrättsliga ärenden ska talan i allmänhet väckas vid byretten. Vissa handelsrättsliga mål behandlas dock av Sø- og Handelsretten.

II. Behörig domstol

1. Huvudregeln om behörig domstol

Huvudregeln är att ett mål ska tas upp vid den domstol som är behörig med avseende på svaranden. När det gäller fysiska personer är detta byretten i den domkrets där svaranden är bosatt, och när det gäller juridiska personer, t.ex. företag och föreningar, där huvudkontoret är beläget.

Till börjanTill början

Det finns en rad situationer där man kan väcka talan vid en dansk domstol även om svaranden inte är bosatt i Danmark. Vissa civilmål kan t.ex. prövas av en dansk domstol även om den domstol som normalt är behörig för svaranden finns i utlandet. Det kan t.ex. gälla mål om sakrätt till fast egendom i Danmark eller om avtalsvillkor som ska uppfyllas i Danmark. Om svarandens bostadsort inte kan fastställas kan målet också tas upp på den plats där svaranden uppehåller sig, eller senast varit bosatt eller haft sin uppehållsort.

När det gäller internationella mål har Danmark anslutit sig till såväl Brysselkonventionen som Luganokonventionen. Vidare har Europeiska gemenskapen och Danmark ingått ett parallellt avtal som innebär att Bryssel I-förordningen gäller mellan Danmark och övriga EU-medlemsstater med verkan från och med den 1 juli 2007.

2. Undantag från huvudregeln
a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

Det finns ett antal specialregler om domstolars behörighet som medför att talan kan väckas vid en annan domstol än den som är behörig där svaranden är bosatt. Internationella konventioner och överenskommelser som Danmark anslutit sig till, t.ex. Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen (se det parallella avtalet) kan också innehålla bestämmelser om alternativ behörighet (dvs. avvikelser från huvudregeln).

De viktigaste danska bestämmelserna om alternativ behörighet sammanfattas nedan:

  • Talan mot personer som driver en affärsverksamhet, och som gäller denna verksamhet, kan väckas vid behörig domstol på den plats varifrån verksamheten bedrivs.
  • Talan som gäller sakrätt till fast egendom kan väckas vid domstolen på den plats där egendomen finns.
  • Talan som gäller avtalsvillkor kan väckas vid domstolen på den plats där det villkor som talan gäller har uppfyllts eller borde uppfyllas.
  • Talan som gäller skadeståndsansvar kan väckas vid behörig domstol på platsen för den skadevållande handlingen.
  • När talan gäller ett konsumentavtal kan konsumenten välja att väcka talan vid den domstol som är behörig där han eller hon är bosatt, förutsatt att avtalet inte ingåtts på konsumentens initiativ i näringsidkarens fasta affärslokaler.
b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor?

Dansk lagstiftning innehåller vissa bestämmelser om exklusiv behörighet, dvs. att vissa civilmål måste behandlas vid vissa domstolar. Det finns också regler om exklusiv behörighet i de internationella konventioner och överenskommelser som Danmark anslutit sig till, t.ex. Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen (se det parallella avtalet). Om talan väcks vid en annan domstol än den som har exklusiv behörighet enligt dessa bestämmelser kan den förstnämnda domstolen inte ta upp målet, utan ska antingen hänskjuta det till rätt instans eller, om så inte kan ske, avvisa det.

Till börjanTill början

Nedan sammanfattas de viktigaste bestämmelserna om exklusiv behörighet:

  • Talan om föräldrars vårdnadsrätt ska väckas vid den domstol som är behörig där barnet är bosatt.
  • Talan om faderskap ska väckas vid den domstol som är behörig där modern är bosatt.
  • Mål om äktenskapsskillnad ska behandlas vid den behöriga domstolen där makarna är bosatta. Om de inte är bosatta inom samma domkrets ska domen om äktenskapsskillnad meddelas av den domstol som är behörig där de senast hade gemensam bostad, förutsatt att en av dem fortfarande är bosatt inom den domkretsen.
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

Parterna kan ingå ett avtal om val av domstol (værnetingsaftale), enligt vilket ett mål kan tas upp vid en annan domstol (byret) än den som skulle ha behandlat målet enligt gängse behörighetsregler. Det fanns inga särskilda formella krav på sådana avtal, t.ex. att de måste vara skriftliga. Ett avtal om val av domstol som ingåtts redan innan tvisten uppstått är dock inte bindande för konsumenter när det gäller konsumentavtal. Avtal genom tyst medgivande är däremot möjligt, om t.ex. svaranden inte skriftligt motsätter sig den föreslagna domstolens behörighet.

Domstolen är själv ansvarig för att kontrollera att talan inte står i strid med nationella eller internationella bestämmelser om exklusiv behörighet. Däremot kontrollerar inte domstolen om talan står i strid med den allmänna regeln om behörig domstol för svaranden, reglerna om alternativ behörighet eller eventuella avtal om val av domstol (værnetingsaftale, se ovan). Invändningar mot domstolens behörighet ska läggas fram i samband med att svaranden går i svaromål.

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

Det finns tre sorters specialdomstolar som behandlar olika former av civilmål:

  • Sø- og Handelsretten behandlar vissa handelrättsliga mål, bl.a. sådana som rör gränsöverskridande handel och affärer, vissa immaterialrättsliga ärenden, civilmål inom konkurrensområdet samt handelsrättsliga mål av principiellt intresse, som hänskjutits till specialdomstolen från byretten.
  • Arbejdsretten behandlar vissa typer av mål som gäller brott mot eller felaktig tolkning av kollektivavtal.
  • Boligretterne behandlar bostadsärenden som omfattas av hyreslagen.

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Danmark - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 16-12-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket