Europeiska Kommissionen > ERN > Domstolarnas behörighet > Belgien

Senaste uppdatering: 29-12-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Domstolarnas behörighet - Belgien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


Om du vill inleda en rättegång måste du först ta reda på vilken domstol som är behörig att pröva målet. Om du väcker talan vid fel domstol eller om det blir tvist om vilken domstol som är behörig löper du risken att rättegången drar ut på tiden i onödan eller rentav att din talan avvisas därför att domstolen inte är behörig.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol? A.
B. Vilken allmän domstol skall jag vända mig till? B.
I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna? I.
II. Geografisk behörighet II.
1. Huvudregeln om behörig domstol 1.
2. Undantag från huvudregeln 2.
a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol? a)
b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor? b)
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig? c)
C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig? C.

 

A. Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol?

Inte tillämpligt

B. Vilken allmän domstol skall jag vända mig till?

I. Finns det en skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna?

Inledning

Med hänsyn till de särskilda inslagen i det belgiska rättssystemet måste vi för tydlighetens skull behandla frågorna A och B tillsammans.

Vi bör först skilja mellan full behörighet (även kallad materiell behörighet) och geografisk behörighet.

Alla yrkanden har ett föremål och ofta även ett penningvärde. Lagen avgör omfattningen av den materiella behörigheten genom att närmare ange arten och storleken av de yrkanden som domstolen får pröva.

I detta informationsblad beskrivs full behörighet i svaret på frågorna A och B.I.

Ingen domstol har behörighet över hela Belgiens territorium. Lagen har delat upp landet i domstolsområden (distrikt, regioner etc.). Varje domstol har endast behörighet i sitt (geografiska) område. Detta kallas geografisk behörighet. En beskrivning av detta hittar du i svaret på fråga B.II.

Full behörighet: domstolen i första instans

Domstolen i första instans har så kallad full behörighet. Det innebär att denna domstol, till skillnad från andra rättsinstanser, kan pröva alla mål, även de som faller inom andra rättsinstansers behörighetsområde.

I artikel 568 i processlagen föreskrivs att domstolen i första instans skall pröva alla yrkanden utom de som framförs direkt inför appellationsdomstolen eller kassationsdomstolen. Domstolen i första instans har således en villkorad full behörighet, eftersom svaranden kan bestrida domstolens behörighet på den grunden att en annan domstol har särskild behörighet. Vidare kan domstolen i första instans ha ett antal exklusiva befogenheter. Ett antal olika tvister skall hänskjutas till sådan domstol även om tvisteföremålets värde är mindre än 1 860 euro, t.ex. tvister som rör personers status.

Till börjanTill början

Andra domstolar

Här följer en förteckning över andra rättsinstanser och en kort beskrivning av deras materiella behörighet.

  • Fredsdomare

Enligt artikel 590 i processlagen faller alla anspråk på mindre än 1 860 euro inom fredsdomarens behörighet, förutom de anspråk som lagen uttryckligen anger skall omfattas av en annan domstols behörighet. Förutom denna generella behörighet har fredsdomaren ett antal särskilda befogenheter (se artiklarna 591, 593 och 594 i processlagen) och exklusiva befogenheter (artiklarna 595 och 597), oberoende av tvisteföremålets storlek. Exempel på sådan särskild behörighet är tvister om leasing, samägande, servitut och underhållsbidrag. Fredsdomaren har också befogenhet att upprätta adoptionshandlingar och skriftliga förklaringar. Brådskande ärenden om expropriationer och förseglingar hör till fredsdomarens exklusiva behörighet.

  • Polisdomstol

Enligt artikel 601 bis i processlagen prövar polisdomstolen alla yrkanden om ersättning för skador till följd av trafikolyckor, oberoende av belopp. Detta är en exklusiv behörighet.

  • Handelsdomstol

Enligt artikel 573 i processlagen prövar handelsdomstolen i första instans sådana tvister mellan näringsidkare som rör handlingar som lagen behandlar som kommersiella transaktioner och som inte faller under fredsdomarens allmänna behörighet eller under polisdomstolarnas behörighet. En person som inte är näringsidkare kan också välja att väcka talan vid handelsdomstol, men en näringsidkare kan inte väcka talan vid handelsdomstol mot en person som inte är näringsidkare. Handelsdomstolen prövar vidare tvister som rör växlar och skuldebrev om tvistebeloppet är större än 1 860 euro.

Till börjanTill början

Förutom dessa allmänna befogenheter, har handelsdomstolen även ett antal särskilda och exklusiva befogenheter. De särskilda befogenheterna räknas upp i artikel 574 i processlagen. Det är till exempel fråga om tvister som berör aktiebolag och sjöfartsmål (internationell och inhemsk sjöfart). I artikel 574.2 i processlagen beskrivs handelsdomstolens exklusiva befogenheter: yrkanden och tvister som är en direkt följd av konkurs och tvångsackord enligt konkurslagen och ackordslagen, där förutsättningarna för den lösning på tvisten som domstolen kommer fram till finns i den särskilda rätt som reglerar konkurs och tvångsackord.

  • Arbetsdomstol

Arbetsdomstolen är den främsta specialdomstolen och de flesta av dess befogenheter är särskilda. Befogenheterna beskrivs i artikel 578 och följande i processlagen och de avser tvister på följande områden:

  • Arbetsrättsliga tvister,
  • arbetsplatsolyckor och yrkesskador, samt
  • socialförsäkringstvister.

Arbetsdomstolen har exklusiv behörighet att ålägga de administrativa påföljder som föreskrivs i de lagar och förordningar som det hänvisas till i artiklarna 578–582 i processlagen och i lagen om administrativa böter vid brott mot vissa socialförsäkringslagar.

  • Domstolarnas ordförande – interimistiska förordnanden

I artiklarna 584–589 i processlagen föreskrivs att ordförandena för domstolarna (dvs. domstolar i första instans, handelsdomstolar och arbetsdomstolen) i brådskande fall får förordna om interimistiska åtgärder i frågor som faller under domstolens behörighet. Förutsättningar för sådana förordnanden är att saken är brådskande och att förordnandet endast är provisoriskt och därmed inte påverkar utgången i målet. Exempel på sådana förordnanden är beslut om expertundersökningar, hörande av ett vittne osv.

Till börjanTill början

  • Domare som beslutar om säkerhetsåtgärder (se artikel 1395 i processlagen)

Alla yrkanden som rör säkerhetsåtgärder före rättegång, verkställighetsmetoder och kollektiv skuldreglering skall framställas inför en särskild domare som beslutar om säkerhetsåtgärder.

  • Ungdomsdomstol

Även om frågor som rör ungdomsskydd omfattas av gemenskapernas (dvs. de enheter som tillsammans utgör den federala staten Belgien) behörighet, är organisationen av ungdomsdomstolarna ändå alltid en federal fråga. Den regleras av den federala lagen om ungdomsskydd av den 8 april 1965. Ungdomsdomstolen är en avdelning inom domstolen i första instans, som ägnar sig åt åtgärder som rör ungdomsskydd. Ungdomsdomstolen har dessutom behörighet i ett antal civilrättsliga frågor, t.ex. godkännande av adoptioner och tvister mellan föräldrar angående föräldraansvar och umgängesrätt.

II. Geografisk behörighet

1. Huvudregeln om behörig domstol

Det belgiska rättssystemet bygger på att käranden har en valmöjlighet. Den generella regeln finns i artikel 624.1 i processlagen. Normalt väcker käranden talan vid domstolen på den ort där svaranden eller en av svarandena har hemvist.

Vad gäller om svaranden är en juridisk person? En juridisk persons hemvist är den plats där den har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, dvs. där företagets administrativa huvudkontor ligger.

2. Undantag från huvudregeln

a) När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

I vissa fall kan käranden välja att väcka talan vid en annan domstol. En av de bestämmelser som beskriver den situationen är artikel 624.2–4 i processlagen. Förutom att väcka talan vid domstolen på den ort där svaranden har hemvist, kan käranden välja att väcka talan vid någon av följande domstolar:

Till börjanTill början

  • Domstolen på den ort där de omtvistade förpliktelserna, eller en av dem, har uppstått eller där de har fullgjorts, håller på att fullgöras eller skall fullgöras.
  • Domstolen på den ort som valts för fullgörandet av transaktionen.
  • Domstolen på den ort där stämningsmannen har talat med svaranden personligen, om varken svaranden eller en av svarandena (beroende på omständigheterna) har hemvist i Belgien eller utomlands.

Enligt rättspraxis gäller också att vid interimistiska förordnanden har ordföranden vid domstolen på den ort där beslutet skall verkställas geografisk behörighet.

Vad gäller underhållsbidrag föreskrivs i artikel 626 i processlagen att talan om sådana underhållskrav som avses i artikel 591.7 kan väckas vid domstolen på den ort där käranden har hemvist.

Bestämmelserna i artiklarna 624 och 626 är dock dispositiva, dvs. parterna kan avvika från dem. Parterna kan således avtala om behörig domstol i varje enskilt fall, vilket innebär att en eventuell tvist endast kan tas upp av en viss domstol i första instans.

Det finns några undantag från denna regel om valfrihet.

Det finns i lagen ett antal fall där käranden inte kan välja domstol. Dessa fall anges i artikel 627–629 i processlagen. Det gäller till exempel följande:

  • Tvister om anställningsavtal (artikel 627.9): Behörig domstol är domstolen på den ort där gruvan, fabriken, arbetsplatsen, butiken eller kontoret ligger och, generellt, där företagets verksamhet bedrivs, där yrket utövas eller där företaget, föreningen eller sammanslutningen har sitt affärsställe.
  • Yrkanden som rör äktenskapsskillnad eller hemskillnad på vissa grunder, eller omvandling av hemskillnad till äktenskapsskillnad (artikel 628.1): Behörig domstol är domstolen på den ort där makarna senast hade gemensamt hemvist eller där svaranden har hemvist.

Även i dessa fall är dock valfriheten inte helt utesluten. Artikel 630 i processlagen ger parterna möjlighet att under alla omständigheter komma överens om att avvika från lagens bestämmelser efter det att tvisten har uppstått. Avtal som ingås innan tvisten uppstår är dock automatiskt ogiltiga.

Till börjanTill början

b) När måste jag välja en annan domstol än den i den ort där svaranden bor?

I ett antal fall, som beskrivs i artiklarna 631–633 i processlagen, har en enda domstol exklusiv geografisk behörighet. Käranden har då inte något val och det går inte att avtala om behörig domstol, vare sig innan eller efter en tvist uppstår. Det är bland annat fråga om följande fall:

  • Konkurs (artikel 631): Handelsdomstolen på den ort där näringsidkaren hade sitt huvudsakliga affärsställe eller, om det är en juridisk person, sitt huvudkontor, den dag då konkursansökan ingavs eller talan väcktes. Sekundär konkurs: Handelsdomstolen på den ort där konkursgäldenären har den relevanta anläggningen. Om det finns flera anläggningar är den domstol där frågan först tas upp behörig.
  • Tvångsackord (artikel 631): Behörig domstol är handelsdomstolen på den ort där gäldenären hade sitt huvudsakliga affärsställe eller, om det är en juridisk person, sitt huvudkontor, den dag då ackordet träder i kraft.
  • Tvister som rör tillämpningen av skattelagen (artikel 632 i processlagen): Dessa tvister omfattas av behörigheten för den domare som är ordförande i appellationsdomstolen inom det område där det skattekontor ligger där skatten uppbärs eller skall uppbäras. Om tvisten saknar samband med indrivning av skatt är det domstolen i det område där det skattekontor som fattade det omtvistade beslutet ligger som är behörig.
  • Yrkanden som avser säkerhetsåtgärder och verkställighetsmetoder (artikel 633): Domstolen på den ort där säkerhetsåtgärden vidtas, om inte annat föreskrivs i lag. När det gäller säkerhetsåtgärder gentemot en tredje man är behörig domstol domstolen på den ort där den berörda gäldenären har hemvist. Om gäldenärens hemvist inte är känt eller om han har hemvist utomlands, är domstolen på den ort där åtgärden verkställs behörig (se även artikel 22.5 i Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område).
c) Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

Som redan anförts är bestämmelserna i artiklarna 624 och 626 dispositiva, dvs. parterna kan avtala bort dem. För varje tvist kan parterna ingå ett avtal om domstols behörighet, vilket innebär att alla eventuella tvister som uppstår måste tas upp i vissa domstolar i första instans.

När det gäller artiklarna 627–629 i processlagen kan avtal om domstols behörighet inte ingås innan tvisten har uppstått. Av artikel 630 framgår emellertid att sådana avtal är tillåtna om de ingås efter det att en tvist har uppstått.

I de fall som beskrivs i artiklarna 631–633 i processlagen kan några avtal om domstols behörighet inte ingås.

C. Hur får jag reda på vilken specialdomstol som är behörig?

Denna fråga besvaras i svaret på frågorna A och B.

Ytterligare information

  • Relevanta delar av processlagen: Se den federala offentliga rättstjänsten (Service public fédéral/Federale Overheidsdienst Justitie) Deutsch - français - Nederlands 
    • klicka på Législation consolidée/Geconsolideerde wetgeving
    • välj Nature juridique/Juridische aard: Code judiciaire/Gerechtelijk Wetboek
    • skriv i fältet Mot(s)/Woord(en): 624
    • klicka på Recherche/Opzoeking
    • klicka på Liste/Lijst
    • klicka på Justice de A à Z/Justitie van A tot Z
    • klicka på Cours: compétence/Hoven: bevoegdheid
  • För hjälp med att hitta en domstol inom ett domstolsområde: Service public fédéral/Federale Overheidsdienst Justitie Deutsch - français - Nederlands 
    • klicka på Compétence territoriale/Territoriale bevoegdheid.

« Domstolarnas behörighet - Allmän information | Belgien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-12-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket