Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Spanien

Senaste uppdatering: 24-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Spanien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


När rättsliga förfaranden blir långvariga kan det innebära att det eftersträvade rättsskyddet undergrävs. I lagstiftningen finns därför en rad åtgärder som skall säkerställa rättsskyddet.

I den spanska lagstiftningen finns inte någon uttömmande förteckning över säkerhetsåtgärder som skall vidtas. I civilprocesslagen anges att man kan yrka om att domstolen beviljar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att säkerställa rättsskyddet i en senare bifallande dom. Detta innebär att även om det inledningsvis anges ett antal konkreta åtgärder, är förteckningen inte uttömmande. Trots enhetliga processuella regler för beslut om sådana åtgärder kan ett domslut om säkerhetsåtgärder få olika innehåll. Det enda kravet är att det behövs för att säkerställa det i domstolen yrkade rättsskyddet.



 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka typer av åtgärder förekommer? 1.
2. Hur beviljas säkerhetsåtgärder? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Domstolskriterier för beviljande av säkerhetsåtgärd 2.2.
3. Säkerhetsåtgärdernas syfte och karaktär 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder? 3.1.
3.2. Vilka konsekvenser har åtgärderna? 3.2.
3.3. Vad gäller om åtgärdernas giltighet? 3.3.
4. Möjligheterna att överklaga åtgärder 4.

 

1. Vilka typer av åtgärder förekommer?

Den främsta rättskällan för säkerhetsåtgärder är den civila processrätten, huvudsakligen civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil, nedan kallad ”LEC”). Åtgärder föreskrivs dock även i särskilda relevanta lagar.

I artikel 727 i LEC anges bland annat följande åtgärder:

  1. Kvarstad på tillgångar för att säkra verkställighet av domslut om betalning av pengar eller vinster, räntor och fungibla varor vars värde kan beräknas.
  2. Ingrepp mot eller förvaltning av produktionstillgångar när stämningen syftar till dom om att överlämna dessa till ägare, brukare eller annan med legitimt intresse av att bevara eller öka avkastningen. Motivet kan också vara ett angeläget intresse att säkra att domslutet kan verkställas.
  3. Förvaring av lösöre när stämningen syftar till dom om att överlämna denna tillgång som är i den svarandes besittning.
  4. Inventarieförteckning över tillgångar på villkor som domstolen fastställer.
  5. Preventiv anteckning om stämning när stämningen avser tillgångar eller rättigheter som kan förtecknas i offentliga register.
  6. Andra registeranteckningar i det fall registrens offentlighet kan främja verkställighet.
  7. Interimistiskt förbudsföreläggande som avser tillfälligt upphörande av verksamhet eller tillfälligt förbud mot att avbryta eller upphöra med att fullgöra en skyldighet.
  8. Beslag och förvaring av avkastning från olaglig verksamhet som stämningen syftar till att få förbjuden eller avbruten. Hit hör även förvaring av vad som motsvarar ersättningskrav för upphovsrätt.
  9. Tillfällig förvaring av verk eller föremål som anses ha framställts i strid mot bestämmelser om upphovsrätt och patenträtt. Även insatsmaterial kan förvaras.
  10. Upphävande av stridiga aktieavtal när den eller de kärande företräder minst 1 av aktiekapitalet och det svarande företaget enligt avtalet skall ha emitterat värdepapper som vid tidpunkten för stämningen upptagits till handel på en auktoriserad andrahandsmarknad. Kravet är 5 procent av aktiekapitalet om det svarande företaget inte gjort detta.

Enligt artikel 727 sista stycket i LEC kan domstolen dessutom besluta om andra åtgärder än de ovannämnda, varför förteckningen inte är uttömmande

Till börjanTill början

  1. Andra åtgärder som enligt lag skall skydda vissa rättigheter eller som anses nödvändiga för att säkra kärandens rättigheter om domen i huvudmålet bifalles.

Utöver dessa generella regler finns det andra bestämmelser om säkerhetsåtgärder varav främst följande bör nämnas:

  1. Processer om personers rättskapacitet: Enligt artikel 726 i LEC kan domstolen besluta om åtgärder som den anser vara nödvändiga för att skydda en förmodat omyndig eller dennes egendom.
  2. Processer om släktskap, faderskap och moderskap: I artikel 768 i LEC anges skyddsåtgärder för person och tillgångar när det gäller omyndig vars vårdnadshavare betraktas som förälder. Tillfälligt underhåll kan också beviljas den kärande, i brådskande fall även utan föregående domstolsförhandling.
  3. Skydd av kvarlåtenskap: Det kan bland annat beslutas om skydd av den avlidnes arv och dokument, om ingrepp mot dödsbo och om efterforskningar om den avlidnes släktingar (artikel 790–796 i LEC).
  4. I slutbestämmelserna i LEC föreskrivs åtgärder i fall som regleras i särskilda lagar, som beslag av utrustning, apparatur och materiel i upphovsrättsliga processer (andra avslutande bestämmelsen) eller patentprocesser (femte avslutande bestämmelsen).

2. Hur beviljas säkerhetsåtgärder?

2.1. Förfarandet

Åtgärderna beviljas av jurisdiktionsområdets domare eller domstol som är de som handhar eller skall handha ärendet.

Till börjanTill början

Yrkande om säkerhetsåtgärder kan lämnas före stämning, om de inte är omöjliga att bevilja (som till exempel preventiv anteckning om stämning). En annan förutsättning är att det inte skall föreskrivas att yrkandet lämnas samtidigt med stämningen (som vid avbrytande av förbjuden verksamhet eller upphävande av gemensamma avtal i tvistemål om fastigheter med andelslägenheter). Dessa åtgärder har undantagskaraktär eftersom det normala är att framställa yrkanden i stämningen och förutsätter att de både är brådskande och nödvändiga. De kan beviljas utan hörande av motparten i det framtida målet, men denne kan göra invändningar när de väl beviljats. De är dock utan verkan om stämning i målet inte inlämnats senast tjugo dagar efter beslutet.

Som nämnts är det vanligaste dock att yrkande om åtgärder lämnas samtidigt med stämningen. Domaren eller domstolen beslutar då att handlägga detta som ett särskilt mål samtidigt med huvudmålet, i vilket man kan framföra bevis för att styrka att de nödvändiga villkoren för säkerhetsåtgärder är uppfyllda. Den allmänna regeln är att parterna före beviljandet av säkerhetsåtgärder kallas till förhandling i den domstol där talan anhängiggjorts. Här får de möjlighet att framföra de påståenden och den bevisning som de anser är relevanta för att styrka att säkerhetsåtgärder är motiverade eller inte, oavsett åtgärdernas art. Eventuellt kan då säkerhet krävas av den kärande för det fall att dennes talan senare avslås. Den som ansöker om åtgärderna kan dock yrka om att de antas utan hörande av motparten, om käranden kan motivera detta med brådskande skäl eller med att en förhandling kan motverka åtgärden. Ett exempel är risk för undandragande eller förslösande av gäldenärens egendom. När åtgärden har beviljats kan sakägaren protestera mot denna.

Till börjanTill början

Yrkande om åtgärder kan även lämnas in efter stämning eller under överklagande. Det krävs dock att ett sådant yrkande grundar sig på omständigheter som motiverar tidpunkten för yrkandet.

För att kunna yrka om säkerhetsåtgärder krävs advokat och biträde i mål där dessa förutsätts. För åtgärder före stämning krävs inte rättsliga ombud.

2.2. Domstolskriterier för beviljande av säkerhetsåtgärd

Följande villkor måste vara uppfyllda för att domstolen skall besluta om nämnda åtgärder:

  1. Risk med avseende på fara i dröjsmål eller att viss tid förflutit. Detsamma gäller risken för att den kärande kan skadas om målet fördröjs, vilket kan hindra verkställighet av den slutgiltiga domen eller beslutet. Den som yrkar om åtgärden måste styrka att om den inte beviljas, kan det under målets gång uppstå situationer som hindrar eller försvårar verkställigheten av ett domslut. Emellertid skall åtgärden inte bifallas om risksituationen bestått en längre tid, såvida den kärande inte kan motivera varför denne inte begärt säkerhetsåtgärder tidigare.
  2. Befogat vid första påseende (fumus boni iuris) : Käranden skall till domstolen framlägga bevisning som gör att den kan fatta ett preliminärt beslut om huruvida stämningen är befogad. Detta krav innebär att käranden skriftligen skall inkomma med uppgifter, argument och motiv som gör det möjligt för domstolen att fatta ett provisoriskt beslut, utan att ta ställning i saken, då säkerhetsåtgärder i Spanien beviljas av samma domstol som beslutar i målet. Bevisningen kan vara av annat slag än skriftlig (vittnen, sakkunniga, parternas uttalanden...).
  3. Säkerhet: Om inte annat föreskrivs skall käranden ställa en tillräcklig säkerhet för täckande av skador som säkerhetsåtgärden kan vålla på den svarandes egendom. Storleken fastställs av domstolen med beaktande av följande: a) talans natur och innehåll, b) dess skattning av yrkandet om åtgärd, och c) om skälen och motivet står i rimlig proportion till de kvantitativa skador som åtgärderna kan vålla.
  4. Proportionalitet: Detta krav anges inte explicit i LEC men lagstiftaren brukar betrakta det som ett komplement till de övriga. Domstolen beviljar nämligen inte åtgärden, om den inte är absolut nödvändig för att trygga rättegången. Kravet kan härledas till principerna om rättsstaten och minsta möjliga intrång i individens frihet, som styr lagstiftningen sedan den spanska konstitutionen antogs.

3. Säkerhetsåtgärdernas syfte och karaktär

Syftet med att bevilja en säkerhetsåtgärd är att se till att den svarande under målets gång hindras från vissa handlingar och tvingas till andra när det gäller sin egendom. Det skall hindras att den svarande från sin egendom undanhåller tillgångar eller rättigheter, skadar sina tillgångar eller tillåter att de skadas, eller genom att undandraga vissa tillgångar framkallar insolvens för att förhindra verkställigheten av ett eventuellt domslut.

Till börjanTill början

Det som kännetecknar den spanska lagstiftningens säkerhetsåtgärder är att de är rättsliga, då det enbart är domstolarna som kan bevilja dem. De kan varken beviljas av skiljeman eller medlare, utgör inte ett fast antal och är dispositiva (kan bara beviljas efter yrkande av part). De har också förmögenhetskaraktär då de påverkar den svarandes tillgångar och rättigheter. Slutligen är deras syfte att säkra verkställighet av en senare bifallande dom och de är instrument i samband med avgörande av huvudmålet.

De kan beviljas för såväl materiella och immateriella tillgångar. De har inte bara förmögenhetskaraktär, då säkerhetsåtgärder kan beviljas som begränsar individers rättigheter.

Beroende på om åtgärderna syftar till att ålägga eller avhålla, utfärdas åläggande eller förbud.

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?
  1. Säkerhetsåtgärder kan avse vissa tillgångar och allt som kan uttryckas i pengar som produkter, avkastning och vinst som genereras av tillgångar.

    För sådana tillgångar kan det yrkas om kvarstad som ger en fordringsrätt. Denna är en allmän skyldighet som inte gäller enskilda ting utan en konkret kvantitet, vars penningvärde kan skattas med enkel matematik.

    Lösöre kan förvaras av förvaltare som domstolen finner lämplig.

  2. Även pengar kan beläggas med kvarstad, dock bör det göras skillnad mellan intäkter från olaglig verksamhet och från laglig verksamhet, såsom intäkter från upphovsrätt.

    En annan typ av åtgärder är de som domstolar kan bevilja i enlighet med yrkande i stämning och som inte avser en särskilt angiven tillgång.

    Till börjanTill början

    Domstolen kan därvid ta över administrationen eller förvaltningen av produktionstillgångar, om stämningen yrkar om att dessa skall överlämnas till ägare, brukare eller annan med legitimt intresse.

    Ett yrkande kan också avse inventering av tillgångar på villkor som domstolen fastställer.

    Preventiv anteckning om stämning medges om denna avser tillgångar eller rättigheter som kan förtecknas i offentliga register. Även andra registeranteckningar medges, om registrens offentlighet kan främja verkställighet.

    Möjligt är även interimistiskt förbudsföreläggande som avser tillfälligt upphörande av verksamhet eller tillfälligt förbud mot att avbryta eller upphöra med att fullgöra en skyldighet

  3. Slutligen kan åtgärderna avse material och föremål som omfattas av ensamrätt (i praktiken beslagtagande av vad som används för patent- och upphovsrätt).

    Vidare kan aktieavtal upphävas för alla slags bolag.

  4. I spansk lagstiftning kan också ett obestämt antal åtgärder beviljas för att försvara rättigheter. De föreskrivs i lagstiftningen eller anses nödvändiga för att säkerställa rättsskyddet. Det anges inte närmare vad de skall omfatta och de kan vara av olika natur men skall alltid vara nödvändiga.
3.2. Vilka konsekvenser har åtgärderna?
  1. Förutsättningen för kvarstad av kvantifierbara ting (pengar, räntor, produkter) är att åtgärden skall säkra en återstod så att den svarande kan täcka kraven i en eventuell dom, framför allt om domslutet inte verkställs på frivillig väg.
  2. Förvaring av lösöre medges bara om yrkandet avser att konkreta föremål i den svarandes besittning skall överlämnas.
  3. Förutsättningen för tvångsförvaltning är främst att se till att avkastningen på produktionstillgångar inte minskar eller upphör genom vanskötsel.
  4. Beslag av produktionstillgångar innebär domstolskontroll, men därmed hindras inte den svarandes förvaltning som tvärtom får mer utrymme än vid tvångsförvaltning.
  5. Ansökan om inventarieförteckning kan beviljas i alla typer av mål och oberoende av väckt talan. Det enda kravet är att sådan krävs för att kunna säkra en bifallande dom. Domstolen skall här klart fastställa vad som skall tas med och hur det skall ske.
  6. Effekterna av preventiv anteckning om stämning begränsar sig till den rättsliga proceduren i mål där detta beviljas. Det handlar här om inskränkning av det skydd som de offentliga registren står för. Innehavaren av tillgången eller rättigheten som är införda i registret kan visserligen överlåta dessa, men tredje man kan inte åberopa okunnighet om anteckning som berör denne. Preventiv anteckning om stämning kan beviljas för alla typer av förfaranden och uppnås i alla offentliga register, exempelvis fastighets- och handelsregistret.
  7. Tidsbegränsningar för den svarandes verksamhet. Detta regleras i olika speciallagar och ett beviljande kräver att villkoren i dessa uppfylls. Avsikten är att den svarande tillfälligt skall upphöra med viss verksamhet. Det kan handla om att denne tillfälligt skall avstå från att bedriva viss aktivitet eller också förbjudas avbryta eller upphöra med att fullgöra en skyldighet.
  8. Beslag och förvaring av pengar. Detta är en klar säkerhetsåtgärd och innebär spärrande för att säkra verkställighet av ett yrkande som rör ett bestämt penningbelopp. Genom denna åtgärd kan intäkter från olaglig verksamhet beslagtas och förvaras, varvid både beslag och förvaring måste beviljas. Avses bara den ena eller den andra åtgärden, måste de allmänna regler tillämpas som analyserats ovan. Ett beviljande kan också avse förvaring av belopp som krävs som ersättning i samband med upphovsrätt. Det gäller här den rätt som upphovsmännen enligt lagen om upphovsrätt har till ekonomisk ersättning för sitt verk, i form av en andel av de intäkter som genereras vid offentliga framföranden eller offentlig spridning.
  9. Förvaring av material och exemplar som omfattas av ensamrätt. Detta är en säkerhetsåtgärd för att skydda ensamrätten till utnyttjande som de särskilda lagarna om patent- och upphovsrätt tillförsäkrar rättsinnehavarna. Säkerhetsåtgärden är här en form av beslag med specificering av objektet, nämligen exemplar eller material som krävs för produktion av ensamrättsobjekt.
  10. Upphävande av stridiga aktieavtal. För rätten att yrka om en överenskommelse krävs konkret 1 % av aktiekapitalet om företaget emitterat värdepapper som vid tidpunkten för stämningen upptagits till handel på en auktoriserad andrahandsmarknad. I annat fall gäller 5 % av aktiekapitalet. Detta är tillämpligt på alla typer av bolag.
3.3. Vad gäller om åtgärdernas giltighet?

För att säkerhetsåtgärder skall beviljas krävs generellt att den svarande hörs. Om den kärande yrkar om och kan styrka brådskande skäl, kan domstolen utan ytterligare formaliteter bevilja sådana åtgärder inom fem dagar. Beslutet skall övervägas väl och motivera varför denne inte hört den svarande. När de väl beviljats kan de ändras, genom att fakta och omständigheter anförs och prövas som inte beaktades när de beviljades eller under tidsfristen för invändningar mot åtgärden.

Till börjanTill början

Om domstolen ogillar den kärandes talan, skall den omedelbart besluta att åtgärden upphävs, såvida inte yrkande reses på motsatsen med hänsyn till omständigheterna i fallet och en föregående ökning av säkerheten.

Om talan delvis bifalles, hör domstolen motparten och beslutar om åtgärden skall upphävas eller bestå.

Om talan ogillas genom lagakraftvunnen dom, skall åtgärderna enligt lagen hävas. Den berörde kan då väcka talan om vållad skada (detsamma gäller vid avstående från stämning eller när den kärande återkallar sin talan).

Ett annat fall av ändrade säkerhetsåtgärder är vid yrkande före stämning på åtgärd som beviljas utan hörande av den svarande. Om käranden i detta fall inte följer den lagstadgade tidsfristen på 20 dagar för inlämning av stämning, upphävs åtgärden omedelbart. Den svarande skall då ersättas för skador och käranden får stå för rättegångskostnaderna.

En säkerhetsåtgärd skall heller inte fortsätta, om målet genom kärandens förskyllan skjuts upp i mer än sex månader.

När ett interimistiskt domslut verkställs, upphävs de beslutade säkerhetsåtgärder som är relaterade till verkställighet. De senare ersätts med verkställighetsåtgärder varigenom säkerhetsåtgärderna ändrar natur.

Slutligen kan den svarande yrka om att domstolen ersätter en beslutad säkerhetsåtgärd med en tillräcklig säkerhet som säkerställer domslutets verkställighet. Behörig att fatta beslut är här den domstol som beviljat åtgärden. Denna kan besluta om säkerhet i pengar eller i form av borgen.

4. Möjligheterna att överklaga åtgärder

I processrätten föreskrivs möjligheten att överklaga till högre domstol.

Till börjanTill början

Domslut om åtgärder kan överklagas, även om överklagandet inte hindrar verkställighet. Överklagandet kan också avse avgörande om att avslå åtgärderna.

Samtidigt gäller också att klaganden alltid kan överklaga på nytt, om omständigheterna för det första överklagandet förändrats.

Det går inte att överklaga beslut om säkerhetsåtgärder där den svarande inte hörts. Det handlar nämligen här om en invändning som handläggs av den domstol som beslutat om säkerhetsåtgärden. Om en sådan invändning avvisas, kan den svarande överklaga vilket dock inte hindrar verkställighet. Om invändningen helt eller delvis bifallits har också den kärande rätt att överklaga.

Överklagande kan emellertid inte avse fastställandet av en säkerhet eller motsvarande avslag.

Det finns inga särskilda regler för förberedelser och förfaranden vid överklaganden. Föresatsen att överklaga skall skriftligen meddelas samma organ som beslutat i målet och inom fem vardagar efter delgivningen av domslutet. Är det flera som överklagar, beräknas tidsfristen individuellt. Skrivelsen skall innehålla en klart uttryckt föresats att klaga på den dom som anses vara till skada. I nästa steg kontrollerar domstolen om skrivelsen kommit in i rätt tid och om beslutet kan överklagas. Om så är fallet, meddelas klaganden om att denne inom tjugo dagar skall inkomma med en överklagandeskrivelse. I denna skrivelse skall parten både formellt och materiellt noga framlägga skälen till att denne anser domen vara till skada. Skrivelsen lämnas till övriga parter, som inom tio dagar skriftligen kan motsätta sig överklagandet eller invända mot avgörandet som de på någon punkt anser skada dem. Skrivelsen skall i bägge fallen vara välgrundad. När rättegångshandlingarna väl inkommit till domstolen, skickas de till högre instans som kallar parterna.

I beslutsförfarandet för säkerhetsåtgärder hindrar som tidigare nämnts ett överklagande inte verkställighet, dvs. domstolen skall fortsätta besluta om nödvändiga mått och steg för säkerhetsåtgärdens genomförande.

I högre instans är detta förfarande prioriterat och denna måste utan dröjsmål meddela dag för förhandling, överläggning och meddelande av dom.



« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Spanien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 24-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket