Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Slovenien

Senaste uppdatering: 24-05-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan beslut fattas om interimistiska åtgärder? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. De interimistiska åtgärdernas syfte och innebörd 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för interimistiska åtgärder? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har de interimistiska åtgärderna? 3.2.
3.3. De interimistiska åtgärdernas giltighetstid 3.3.
4. Är det möjligt att överklaga beslutet om interimistiska åtgärder? 4.

 

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder?

Interimistiska åtgärder är tidsbegränsade säkerhetsåtgärder avsedda att tillfälligt bevara eller ändra ett rättsförhållande i syfte att göra det möjligt att driva in en fordran vid ett senare tillfälle eller avvärja värre, skadliga följder och hot om våld.

Enligt lagen om verkställighet och säkerhetsåtgärder (Zakon o izvršbi in zavarovanju – Sloveniens författningssamling, s. 51/98 ff.) delas interimistiska åtgärder upp i säkerhetsåtgärder i fråga om krav som avser penningbelopp och säkerhetsåtgärder i fråga om andra typer av fordringar.

Till interimistiska säkerhetsåtgärder med avseende på penningfordringar hör alla sådana åtgärder genom vilka det är möjligt att uppnå skyddssyftet och som enbart är av skyddande natur, när det gäller målet som åtgärderna riktar sig mot. Som ett exempel räknar lagen upp följande åtgärder:

  1. Kvarstad på lös egendom.
  2. Förbud mot att avyttra eller pantsätta fast egendom eller registrerade rättigheter i fast egendom. Förbudet ska registreras hos inskrivningsmyndigheten.
  3. Förbud för gäldenärens gäldenärer att betala fordringar eller överlämna varor till gäldenären och förbud för gäldenären att ta emot varor, driva in fordringar eller förfoga över dem.
  4. Förbud för den organisation som sköter överföringar mellan konton att överföra penningbelopp som omfattas av en interimistisk åtgärd från gäldenärens konto till gäldenären eller någon som handlar på gäldenärens uppdrag.

Till säkerhetsåtgärder för andra typer av fordringar hör åtgärder genom vilka det är möjligt att uppnå skyddssyftet, och som, beroende på vilket syfte som eftersträvas, antingen är av säkerhetstyp eller allmän typ. Lagen omfattar följande interimistiska åtgärder till skydd av andra typer av fordringar:

Till börjanTill början

  1. Förbud mot avyttring eller pantsättning av den lösa egendom som fordringarna gäller.
  2. Förbud mot avyttring eller pantsättning av fast egendom som fordringarna gäller. Förbudet ska registreras hos inskrivningsmyndigheten.
  3. Förbud för gäldenären att företa sig något som kan skada borgenären eller förändra den egendom som fordringarna gäller. Överträdelse av förbudet är bötesbelagt.
  4. Förbud för gäldenärens gäldenärer att överlämna den egendom som fordringarna gäller till gäldenären.
  5. Utbetalning av ersättning för utebliven lön under den tid en tvist pågår om huruvida beslut om uppsägning är lagligt, när detta är nödvändigt för att försörja den anställde och de personer som denne har juridisk skyldighet att försörja.

2. Under vilka förutsättningar kan beslut fattas om interimistiska åtgärder?

2.1. Förfarandet
Krävs det alltid ett domstolsbeslut för en interimistisk åtgärd?

Endast domstol får besluta om interimistiska åtgärder.

Vilken domstol är behörig att vidta interimistiska åtgärder?

Om det under pågående rättsprocess läggs fram en ansökan om en interimistisk åtgärd ska beslut om åtgärden fattas vid den lokala behöriga domstol där rättegången äger rum.

Till börjanTill början

Om det däremot läggs fram en ansökan om en interimistisk åtgärd redan innan en rättegång inleds, ska beslut fattas av en lokal behörig domstol. Vilken lokal domstol som i så fall ska besluta om interimistiska åtgärder avgörs av ärendets art. Om det är fråga om lös egendom är det den domstol inom vars område egendomen finns eller inom vars område gäldenären är stadigvarande eller tillfälligt bosatt. Om åtgärden avser gäldenärens penningkrav, värdepapper eller andra tillgångar är det i regel den domstol inom vars område gäldenären har stadigvarande bostad eller säte. Om åtgärden avser en delägares aktier i ett företag är det den domstol inom vars område företaget har sitt säte. Om det gäller fast egendom är det den domstol inom vars område den fasta egendomen finns.

Är det obligatoriskt att representeras av en advokat vid ansökan om interimistiska åtgärder?

Nej.

Vilken roll har exekutorerna?

Exekutorerna vidtar direkta åtgärder för att säkra lös egendom (t.ex. förvaring och inventering) eller för att se till att gäldenären utför beslutade åtgärder eller tjänster.

Kostnader för interimistiska åtgärder

Kostnaderna för de olika typerna av interimistiska åtgärder utgörs av domstolsavgifter och ersättning till exekutorerna (om åtgärderna avser lös egendom eller innebär att gäldenären skall utföra eller avstå från vissa handlingar).

Domstolsavgifterna är fasta avgifter enligt följande:

- 1 900 slovenska tolar för ansökan om interimistisk åtgärd.

- 1 900 slovenska tolar för beslut om interimistisk åtgärd.

Storleken på exekutorernas ersättning är avhängig av vilken typ av uppgifter som ska utföras eller av de skyddade fordringarnas värde. Ersättningen för exekutorernas arbete i samband med att gäldenären ska utföra, tillåta eller avstå från en viss handling är fastställd till 12 500 slovenska tolar. Om arbetet pågår mer än en timme tillkommer en avgift på 2 500 slovenska tolar för varje ytterligare halvtimme. Avgiften för inventering av lös egendom är avhängig av värdet på fordringarna och uppgår till 40 000 slovenska tolar om värdet på fordringarna ligger mellan 150 000 och 1 000 000 slovenska tolar. Om värdet på fordringarna ligger mellan 1 000 000 och 25 000 000 slovenska tolar ligger avgiften på 75 000 slovenska tolar. Avgiften för förvaring av lös egendom beror på egendomens vikt och förvaringstiden. Om gods förvaras i ett stängt utrymme ligger avgiften på 100 slovenska tolar per påbörjad sjudagarsperiod och 100 kg gods.

Till börjanTill början

2.2. Förutsättningarna

Domstolen vidtar interimistiska åtgärder avseende penningfordringar under följande omständigheter:

  1. Om borgenären kan påvisa att det är sannolikt att fordringar föreligger eller att fordringar gentemot gäldenären kommer att uppstå, och
  2. om borgenären kan påvisa att det finns en risk att det blir omöjligt eller mycket svårt att driva in en fordran, på grund av att gäldenären avyttrar, gömmer eller på annat sätt gör sig av med tillgångar (subjektiv risk).

Domstolen vidtar interimistiska åtgärder för andra typer av fordringar under följande omständigheter:

1. Om borgenären kan påvisa att det är sannolikt att fordringar föreligger eller att fordringar gentemot gäldenären kommer att uppstå, och

2. om borgenären kan påvisa att en av följande situationer sannolikt föreligger:

  • Det finns en risk att fordringarna kommer att bli omöjliga eller mycket svåra att driva in (objektiv risk).
  • Åtgärden är nödvändig för att undvika våld eller svåra skador som måste ersättas.
  • Gäldenären skulle inte lida värre skador om åtgärderna skulle visa sig vara ogrundade, än borgenären skulle om några interimistiska åtgärder inte hade utfärdats.

Borgenären är inte i något av fallen (penningfordringar eller andra typer av fordringar) skyldig att bevisa riskerna, om han eller hon kan påvisa att det är sannolikt att gäldenären vid beslut om åtgärder endast skulle lida smärre skada. I båda fallen anses det att risk föreligger om fordringarna skulle kunna drivas in utomlands.

Till börjanTill början

Domstolen får besluta om en interimistisk åtgärd också då borgenären inte kunnat påvisa att det är sannolikt att det föreligger fordringar och risker, förutsatt att borgenären inom en viss tid ställer en säkerhet som domstolen fastställer för eventuella skador som gäldenären skulle kunna lida på grund av de interimistiska åtgärderna.

3. De interimistiska åtgärdernas syfte och innebörd

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för interimistiska åtgärder?

En interimistisk åtgärd kan avse vilka som helst av gäldenärens tillgångar, t.ex. pengar på bankkonto, lös egendom, registrerade fordon, fast egendom eller andra tillgångar.

3.2. Vilka rättsverkningar har de interimistiska åtgärderna?

Domstolsbeslutet om en interimistisk åtgärd har samma verkan som ett beslut om verkställighet. Åtgärden kan endast tillämpas i förhållande till gäldenären, inte i förhållande till tredje man. Den interimistiska åtgärden ger inte upphov till panträtt i de skyddade tillgångarna.

Av detta följer att en interimistisk åtgärd som t.ex. förbjuder en gäldenär att fritt använda de tillgångar som skall skyddas, inte förhindrar rättsliga åtgärder från en annan part när det gäller dessa tillgångar (t.ex. vid verkställighet). Om gäldenären inte respekterar den interimistiska åtgärden har borgenären endast rätt att överklaga de rättsliga åtgärder som skadar honom eller henne, enligt de allmänna bestämmelserna i obligationsrätten. Personer som förvärvar saker som gäldenären inte får förfoga över är skyddade om de förvärvat sakerna i god tro (om de inte visste och inte heller kunnat veta att detta kunde skada borgenären). Om den som förvärvade sakerna inte var i god tro, upphör de juridiska händelserna att ha effekt enbart gentemot borgenären (käranden) i den utsträckning som krävs för betalning av fordringarna.

Till börjanTill början

Om gäldenären handlar i strid med den interimistiska åtgärden är han eller hon också straffrättsligt ansvarig för handlingar som innebär intrång i tredjemans rätt. Domstolen kan också utdöma böter till en gäldenär som överträder en interimistisk åtgärd. Gäldenären har rätt att begära ersättning från borgenären för skada som tillfogats honom eller henne genom en interimistisk åtgärd som varit ogrundad eller som borgenären inte kunnat rättfärdiga.

Genom en interimistisk åtgärd kan också gäldenärens gäldenär åläggas betalningsförbud (t.ex. en bank). I det fallet har förbudet effekt från den tidpunkt då gäldenärens gäldenär underrättats. Från meddelandet av förbudet får den senare inte uppfylla sina åtagande gentemot gäldenären och kan också bli skyldig att ersätta borgenären. Under förfarandet för vidtagande av interimistisk åtgärd får banken endast på domstolens begäran lämna ut information om existensen av och antal kontotransaktioner eller andra fordringar som gäldenären har på banken. Uppgifter om juridiska personers kontonummer och huruvida de är spärrade finns tillgängliga i registret över kontotransaktioner på Sloveniens riksbanks hemsida (http://www.bsi.si).

3.3. De interimistiska åtgärdernas giltighetstid

Giltighetstiden för interimistiska åtgärder fastställs inte i lag, utan av domstolen i samband med beslutet. Om åtgärden vidtas innan klagomålet lämnas in eller någon annan process inleds, eller om åtgärden vidtas för skydd av fordringar som ännu inte har uppstått ska domstolen fastställa en tidsfrist inom vilken borgenären ska inleda förfarandet eller lämna in klagomålet. Om borgenären inte gör detta inom tidsfristen ska domstolen avsluta förfarandet.

En interimistisk åtgärd kan också börja gälla den dag då beslut om åtgärden fattades.

Vid beslut om interimistisk åtgärd ska gäldenären ges möjlighet att yttra sig (ex parte). Gäldenären får överklaga beslutet, men detta hindrar inte att det verkställs.

4. Är det möjligt att överklaga beslutet om interimistiska åtgärder?

Inom åtta dagar från beslutet får gäldenären invända mot beslutet om interimistisk åtgärd vid den domstol där beslutet fattades. Domstolen beslutar sedan om invändningen.

Gäldenären eller borgenären får i andrainstansrätten överklaga domstolens beslut om överklagande och beslut om att avslå ansökan om interimistisk åtgärd vid den domstol som fattade beslutet, inom åtta dagar efter det att överklagandet lämnades in.

Invändningar och överklaganden har som regel inte uppskjutande verkan.

Om tidsfristen för att lämna in protest eller överklagande löper ut är det möjligt att begära återställande av försutten tid (restitutio in integrum).

Riksåklagaren kan använda sig av ett extraordinärt rättsmedel mot lagakraftvunna beslut om interimistiska åtgärder för att angripa beslut som fattats i strid med gällande lag. Denna möjlighet står till förfogande både vid väsentliga formfel och vid materiella fel. Beslut om framställningar från riksåklagaren om att få använda detta rättsmedel fattas av Sloveniens högsta domstol.



« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 24-05-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket