Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Portugal

Senaste uppdatering: 29-10-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Portugal

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna (bankkonton, lösöre, inregistrerade fordon, fast egendom, andra typer? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna? 3.2.
3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna? 3.3.
4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd? 4.

 

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärder är enligt portugisisk rätt åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en talan kan få avsett resultat (artikel 2.2 i den portugisiska civilprocesslagen). Det rör sig om alla åtgärder som vidtas inför eller av en domstol för att garantera att avgörandet målet faktiskt är effektivt, så att en kärande som får rätt i domstol också kan få nytta av detta i praktiken.

Beslut om sådana säkerhetsåtgärder fattas om det finns en rimlig sannolikhet för att den rättighet som görs gällande eller kommer att göras gällande inför domstolen faktiskt existerar och att det finns en risk för att denna rättighet kränks. Åtgärderna kan beviljas efter en sannolikhets- och trovärdighetsbedömning sedan käranden lagt fram viss bevisning (enligt ett förenklat förfarande). De syftar till att förebygga oåterkallelig skada genom att undanröja den risk för ändrade grundförutsättningar som ett utdraget domstolsförfarande kan innebära.

Åtgärderna kan vara säkerhetsåtgärder eller interimistiska åtgärder. De kan således syfta till att upprätthålla en situation oförändrad, så att avgörandet i saken överensstämmer med den faktiska situationen och blir möjligt att verkställa (till exempel åtgärder för att förhindra att tillgångar som kan komma att bli föremål för ett beslut om verkställighet i framtiden skingras eller går förlorade), eller till att föregripa domstolens avgörande i saken, trots att målet ännu inte har avgjorts (till exempel utbetalning av förskott för att garantera uppehället för käranden i ett mål om underhållsskyldighet).

Till börjanTill början

Säkerhetsåtgärderna kan också vara: a) icke lagstadgade eller b) lagstadgade.

De förra är sådana som inte omfattas av några på förhand fastställda förfaranden. Det är domstolen som vidtar de åtgärder den anser nödvändiga för att skydda det anspråk som tvisten gäller (artikel 381.1 i civilprocesslagen). De används inte om risken för skada redan omfattas av en särskild bestämmelse, och grundar sig på förfarandebestämmelser som är automatiskt tillämpliga på lagstadgade förfaranden.

Lagstadgade förfaranden följer ett i civilprocessrätten föreskrivet mönster och omfattas av en rad kriterier, antaganden och regler för vilka beslut som kan fattas.

De portugisiska civilprocessbestämmelserna omfattar följande lagstadgade säkerhetsåtgärder och interimistiska åtgärder:

  1. Provisoriskt återställande av äganderätt
  2. Tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag
  3. Provisoriskt underhållsbidrag
  4. Provisoriskt ersättning
  5. Utmätning
  6. Förbud mot nya arbeten
  7. Kvarstad.

Provisoriskt återställande av äganderätt används när ägaren har berövats egendomen mot sin vilja genom fysiskt eller psykiskt tvång, och vill få tillbaka egendomen provisoriskt.

Tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag kan begäras av medlemmar eller delägare i organisationer, oavsett form, som vill stoppa beslut som strider mot lagen eller mot organisationens stadgar eller andra avtal, och som riskerar att ge upphov till betydande förlust eller skada (se artikel 396 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Provisoriskt underhållsbidrag är ett månatligt belopp som ska säkra att den underhållsberättigade fram till den första betalningen av det slutligt fastställda beloppet har det minimum som krävs för livets uppehälle, inklusive rättegångskostnader, om vederbörande inte har rätt till rättshjälp.

Provisoriskt ersättning är en åtgärd tillgänglig för skadelidande och tredjeman som har rätt till ersättning eller underhållsbidrag och som, i samband med en nödsituation eller en situation som kan utgöra ett allvarligt hot mot den skadelidande partens uppehälle eller tillgång till bostad, ansöker om ett fastställt månatligt belopp i enlighet med bestämmelserna om provisorisk skadeersättning i artikel 403.1 i civilprocesslagen.

Utmätningsförfarandet innebär att en borgenär som hyser välgrundade farhågor för att de tillgångar som utgör säkerhet för hans krav går förlorade kan ansöka om att dessa tillgångar säkras genom utmätning (se artikel 406 i civilprocesslagen).

Den som anser sig ha ett individuellt eller kollektivt äganderättsanspråk eller annat sakrättsligt skyddat eller personligt anspråk som riskerar att kränkas till följd av nya arbeten eller tjänster som skadar eller kan komma att skada vederbörandes intressen har möjlighet att ansöka om förbud mot nya arbeten. Han kan således begära att arbetet eller tjänsten i fråga omedelbart ska upphöra (artikel 412.1 i civilprocesslagen). Ett sådant förbud kan även föreläggas enligt ett utomrättsligt förfarande, med förbehåll för att domstolen lämnar sitt godkännande i efterhand. Ansökan om domstolens godkännande ska ges in inom fem dagar från det att åtgärder vidtogs.

Till börjanTill början

Kvarstad används i situationer där det finns en rimlig risk för att rörlig eller fast egendom eller handlingar förstörs, undanskaffas eller på annat sätt försvinner. Förfarandet syftar till att få en beskrivning av den berörda egendomen inskriven i domstolsregistret (med uppgift om egendomens värde enligt en värderingsman) och överlämna den i domstolens förvar, i enlighet med artiklarna 421 och 424 i civilprocesslagen.

2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

Se svaret på föregående fråga.

2.1. Förfarandet

Med undantag för förbudsföreläggande avseende nytt arbete, där det är möjligt att först vidta åtgärder på eget initiativ, för att därefter ansöka vid domstol om godkännande i efterhand, måste alla de övriga åtgärderna föregås av en ansökan till domstol.

Vilken domstol som är behörig att besluta om sådana åtgärder fastställs enligt följande kriterier i artikel 83 i civilprocesslagen:

  1. Ansökningar om utmätning och kvarstad kan ges in både till den domstol som prövar målet i sak och till domstolen på den plats där egendomen finns eller, om egendomen är utspridd på flera platser, domstolen på en av dessa platser.
  2. I fråga om förbud mot nya arbeten, är det domstolen på den plats där arbetet är avsett att utföras som är behörig.
  3. När det gäller övriga säkerhetsåtgärder och interimistiska åtgärder är det den domstol som ska pröva målet i sak som är behörig.

Det är obligatorisk att anlita ett juridiskt ombud om värdet på den egendom som ska säkras genom den förebyggande åtgärden överstiger 3 740,98 euro eller om beslutet kan överklagas.

Till börjanTill början

Värdet på den egendom som åtgärden är avsedd att säkra fastställs med hänsyn till följande kriterier (artikel 313 i civilprocesslagen):

  1. För provisoriskt underhållsbidrag och provisorisk ersättning, på grundval av det månatliga belopp som ansökan gäller, multiplicerat med tolv;
  2. För provisorisk återställande av äganderätt, på grundval av värdet på det föremål som ägaren gör anspråk på;
  3. För upphävande av styrelsebeslut, på grundval av värdet på förlusten eller skadan;
  4. För förbud mot nya arbeten samt säkerhetsåtgärder och interimistiska åtgärder som inte stadgas i lag, på grundval av den skada som ska förebyggas;
  5. För utmätning, på grundval av det fordringsbelopp som skall säkras;
  6. För kvarstad, på grundval av värdet på den egendom som beläggs med kvarstad.

I Portugal är det särskilda förrättningsmän (solicitadores de execução) och rättstjänstemän (oficiais de justiça) som ansvarar för verkställigheten. När det gäller säkerhetsåtgärder har dessa personer till uppgift att delge stämningar och verkställa utmätnings- och kvarstadsbeslut.

Avgifterna för dessa åtgärder betalas en gång för alla i samband med att ansökan lämnas in och motsvarar de belopp som anges i följande tabell:

Värde som den förebyg-Avgift per part (uttryckt i räkneenheter) gande åtgärden avser
Upp till 500 euro
0,5
500,01-1 875 euro
0,75
1 875,01-3 750 euro 
1
3 750,01-7 500 euro 
1,25
7 500,01-15 000 euro
1,5
15 000,01-25 000 euro
2
25 000,01-40 000 euro 
2,75
40 000,01-70 000 euro
3,5
70 000,01-100 000 euro 
5
100 000,01-135 000 euro
6,5
135 000,01-170 000 euro
8
170 000,01-210 000 euro
9,75
210 000,01-250 000 euro
12

Vid belopp över 250 000 euro ökas de angivna avgifterna med 2,5 räkneenheter för varje ytterligare 25 000 euro eller bråkdel.

En räkneenhet motsvarade 89 euro under perioden 2004-2006.

Enligt artikel 32 i lagen om domstolskostnader inkluderar kostnaderna följande:

  1. Ersättning för utlägg;
  2. Betalda eller utestående belopp för diverse poster, nämligen handlingar, yttranden och planer, annan information eller bevisning samt tjänster som domstolen har begärt, dock ej intyg som domstolen inhämtat på eget initiativ;
  3. Ersättning till personer som omfattats av målet av misstag, inklusive lagstadgad ersättning;
  4. Reseersättning och traktamente;
  5. Återbetalning till staten av utgifter för rättshjälp, inklusive advokatarvoden;
  6. Utgifter för stämning genom en domstolstjänsteman, om käranden begär ett sådant förfarande.
2.2. Förutsättningarna

När domstolen prövar om förutsättningarna för att bevilja en förebyggande åtgärd är uppfyllda, ska den alltid bedöma om den risk som görs gällande är reell, hur allvarlig en eventuell överträdelse skulle vara och hur svårt det skulle bli att få ersättning för den. Dessutom bör domstolen bedöma om en säkerhetsåtgärd eller interimistisk åtgärd är en lämplig lösning i det aktuella fallet när det gäller att säkra det anspråk som påstås vara i fara. Domstolen bör också fastställa om det föreligger någon fara i dröjsmål.

Domstolen ska även kontrollera om förfarandet faktiskt eller potentiellt bygger på en talan som har väckts eller kommer att väckas på grundval av det anspråk som åtgärden ska skydda.

I denna typ av förfarande ska rätten erhålla ett styrkande i summarisk ordning (kraven är mindre stränga än i själva huvudförfarandet) att det finns en reell sannolikhet för att den rättighet som ska säkras existerar och att farhågan om att rättigheten ska komma att kränkas är välgrundad.

Till börjanTill början

När det gäller övriga villkor som ska vara uppfyllda i samband med lagstadgade säkerhetsåtgärder hänvisas till svaren på fråga 1.

Enligt artikel 382.2 i civilprocesslagen kan domstolen avslå ansökningar om säkerhetsåtgärder om det visar sig att skadan för svaranden skulle bli betydligt större än den förlust som käranden vill undvika.

Den rättighet som käranden vill säkra kan vara ett faktum eller förväntas uppstå som en följd av ett förestående domstolsavgörande.

Beträffande gäldenären gäller följande:

Alla säkerhetsåtgärder är brådskande. I artikel 382 i civilprocesslagen fastslås att denna typ av åtgärder alltid är brådskande och har företräde framför alla andra rättshandlingar som inte är brådskande. I samma bestämmelse anges att ansökningar som ges in till behörig domstol måste behandlas inom högst två månader, eller om det krävs någon stämning, inom högst femton dagar.

Måste det styrkas att ett domstolsavgörande inte kommer att kunna verkställas på grund av att borgenärens egendom skaffas undan eller förskingras om inga åtgärder vidtas?

Ja, när det är fråga om säkerhetsåtgärderna utmätning och kvarstad.

3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna (bankkonton, lösöre, inregistrerade fordon, fast egendom, andra typer?

Alla typer.

3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna?

Eftersom de grundar sig på domstolsbeslut är säkerhetsåtgärder bindande för alla offentliga och privata enheter och har företräde framför beslut som fattas av andra myndigheter (se artikel 205.2 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Rättsverkningar för en gäldenär som inte följer beslutet:
Kan han fortfarande förfoga över sina tillgångar?

En gäldenär som efter utmätning eller kvarstad fortsätter att ha egendomen i sin besittning och gör sig av med den begår en lagöverträdelse. Rättshandlingen blir ogiltig om motparten i transaktionen varit införstådd med syftet att kringgå åtgärden (se artikel 281 i civilprocesslagen).

I andra situationer kan en transaktion, trots att den är giltig, ändå vara utan verkan gentemot den som ansökt om utmätning (se artikel 622.1 i civilprocesslagen).

Finns det några påföljder?

Ja, det finns straffrättsliga påföljder med verkningar av civilrättslig natur, nämligen kravstad på egendom till ett belopp som motsvarar dem som gäldenären hade i sitt förvar, men inte har kunnat frambringa. Till detta kommer betalning av omkostnader och andra utgifter samt ersättning.

Rättsverkningar i förhållande till tredje man:
Vilken skyldighet har banker att tillhandahålla kontouppgifter och spärra bankkonton (vid kvarstad på bankmedel)?

Vid kvarstad på bankmedel ska bankerna inom femton dagar meddela den exekutiva tjänstemannen befintliga tillgodohavanden eller det faktum att det inte finns något konto eller tillgodohavande. Därefter ska de underrätta svaranden om kvarstaden. Banken ska ansvara för befintliga innestående medel den dag delgivningen sker och tillhandahålla domstolen registerutdrag över alla transaktioner som påverkar tillgodohavandet efter genomförandet av kvarstadsåtgärden (se artikel 861 a punkterna 7 och 9, jämförd med artikel 406.2 i civilprocesslagen.

Vilka påföljder kan drabba den som underlåter att följa beslutet?

Underlåtelse att tillhandahålla sådan information som avses ovan kan leda till böter. Banken kan även ställas till civilrättsligt ansvar och bli skadeståndsskyldig.

Till börjanTill början

3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna?
Finns det några tidsmässiga begränsningar för hur länge ett beslut om säkerhetsåtgärder är giltigt?

Säkerhetsåtgärder är tidsmässigt begränsade enligt de särskilda bestämmelser som gäller för respektive åtgärd.

Är åtgärderna giltiga till dess att domstolen har meddelat dom eller till dess att ett annat beslut har meddelats?

Åtgärderna är giltiga till dess att avgörandet i saken vinner laga kraft. När det till exempel gäller förfaranden om provisoriskt underhållsbidrag och provisorisk ersättning gäller tidpunkten för den första betalningen. I kvarstadsförfaranden är det i stället tidpunkten då kvarstadsbeslutet verkställs.

Finns det en tidsfrist inom vilken parterna ska höras, om det ursprungliga avgörandet meddelas ensidigt?

En svarande som inte har hörts innan en säkerhetsåtgärd vidtas delges helt enkelt beslutet om åtgärden. Om han vill invända mot beslutet i syfte att lägga fram fakta eller bevisning som inte beaktats av domstolen och som kan undanröja grunden för säkerhetsåtgärden eller minska dess omfattning (se artikel 388.1 b i civilprocesslagen), måste detta ske inom tio dagar från delgivningen.

Efter denna tidpunkt ska, om nödvändigt, bevisning som begärs eller fastställs av domstolen läggas fram enligt artikel 386.1 i civilprocesslagen.

4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd?

Åtgärder i mål där värdet överstiger 3 740,98 euro kan överklagas, förutsatt att beslutet i fråga kommer att innebära en skada för svaranden motsvarande mer än halva ovannämnda belopp och, oavsett värde, förutsatt att överklagandet grundar sig på en överträdelse av bestämmelserna om tillämplig lag, såväl med hänsyn till saken som instansordningen, eller på överträdelse av praxis. Beslut om säkerhetsåtgärder kan också alltid överklagas om värdet i det aktuella målet överstiger tröskeln för den domstol som meddelade det överklagade avgörandet (artikel 678 i civilprocesslagen).

Beslut om säkerhetsåtgärder kan inte överklagas till högsta domstolen, utom i sådana fall där överklagande alltid är möjligt.

Vem kan invända mot överklagandet?

Förlorande parter och var och en som, utan att vara part i rättegången, lider en direkt och konkret skada till följd av säkerhetsåtgärden.

Vilken domstol är behörig att pröva överklagandet?

Behörig domstol är domstolen i andra instans i det distrikt där den domstol som meddelade det överklagade beslutet är belägen.

Vilken tidsfrist gäller för överklagande?

Tidsfristen för att ge in ett överklagande är tio dagar från dagen för delgivning av beslutet.

Vilka rättsverkningar får ett överklagande?

Ett överklagande av ett beslut om avvisning av den ursprungliga ansökan om en säkerhetsåtgärd, eller om avslag på denna ansökan, upphäver verkningarna av det beslut som överklagandet gäller.

Ett överklagande av ett beslut om en säkerhetsåtgärd har ingen uppskjutande verkan.

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Portugal - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-10-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket