Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Luxemburg

Senaste uppdatering: 29-03-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Luxemburg

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan sådana åtgärder beslutas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.1.1. Måste åtgärderna godkännas av en domare? 2.1.1.
2.1.2. Behörig domstol 2.1.2.
2.1.3. Är biträde av advokat obligatoriskt? 2.1.3.
2.1.4. Exekutionstjänstemän och andra jurister 2.1.4.
2.1.5. Kostnad 2.1.5.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. Åtgärdernas syfte och innebörd 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för åtgärderna? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har åtgärderna? 3.2.
4. Är det möjligt att överklaga beslut om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder? 4.

 

En intermistisk åtgärd innebär att domstolen enligt lag tillfälligt kan lösa en tvist mellan flera parter i väntan på en slutlig lösning efter en fullständig rättegång.

Säkerhetsåtgärder har definierats av EG-domstolen. Det är åtgärder som har till syfte att skydda de rättigheter som käranden har begärt att domstolen ska erkänna, utan att åtgärderna påverkar det faktiska och rättsliga läget.

Åtgärderna vidtas också för att förhindra att situationen förvärras.

Åtgärderna innebär i praktiken att en fordringsägare skyddas mot risken att inte få betalt. Det kan ske på två sätt: antingen fryser man den betalningsskyldiges tillgångar eller också får fordringsägaren en säkerhet i egendom, som gör att han kan få betalt när egendomen byter ägare.

Exempel på säkerhetsåtgärder:

  • Att belägga lös egendom eller pengar med kvarstad (saisie conservatoire).
  • Att utse en tredje man som omhändertar egendomen (séquestre judiciaire) tills lagakraftvunnen dom har meddelats.
  • Att bevilja fordringsägaren säkerhet i fast egendom, affärstillgångar eller lös egendom. Denna säkerhetsåtgärd måste kungöras för andra inblandade.
  • Att utse en tillfällig förvaltare med ansvar för att i enlighet med aktsamhetsprincipen driva ett företag vars företagsorgan satts ur funktion.
  • Osv.

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder?

I den luxemburgska lagstiftningen finns olika former av intermistiska åtgärder som syftar till att skydda parternas rättigheter i väntan på att rättegången ska avslutas och tvisten avgöras.

Exempel på åtgärder:

  • Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas frånvaro. I detta fall har domstolen tagit emot en ansökan från den part som önskar intermistiska åtgärder. Domstolen fattar därefter sitt beslut på grundval av de upplysningar som inkommit från den ena parten.
  • Åtgärder som beslutas av domstolen i parternas närvaro. I detta fall meddelar domstolen sitt avgörande efter en offentlig utfrågning (i vissa fall sker utfrågningen bakom stängda dörrar) där parterna kan lägga fram sina synpunkter. Kallelse till förhandlingen sker genom stämning (som delges av en stämningsman) eller kallelse från domstolskansliet beroende på vilket förfarande som föreskrivs i lagen.

2. Under vilka förutsättningar kan sådana åtgärder beslutas?

2.1. Förfarandet
2.1.1. Måste åtgärderna godkännas av en domare?

I de flesta fall ska de interimistiska åtgärder som nämns ovan godkännas av en domare, oftast ordföranden för distriktsdomstolen eller en domare som ersätter honom eller henne.

I undantagsfall kan en part själv vidta säkerhetsåtgärder, förutsatt att han eller hon omedelbart ser till att få dem godkända av domstol. En fordringsägare som har en exekutionstitel (till exempel en handling som har upprättats av en notarie) kan till exempel säkra tillgångar som tillhör gäldenären, men som är i tredje mans besittning. Tillgångarna blockeras i så fall hos berörd tredje man, som inte kan lämna ifrån sig dessa. De kan inte heller säljas på tvångsauktion, innan domstolen har godkänt säkerhetsåtgärden.

Till börjanTill början

Som tidigare nämnts, kan domstolen i vissa fall ge sitt tillstånd efter det att en av parterna har lämnat in en ensidig ansökan till domstolen tillsammans med relevanta handlingar och upplysningar. Domstolen fattar i så fall beslut om den intermistiska åtgärden på grundval av de upplysningar som har lämnats av endast den ena parten.

2.1.2. Behörig domstol

Vanligtvis framgår behörigheten direkt av de bestämmelser som reglerar rätten att besluta om en interimistisk åtgärd på ett visst område. Det finns ingen allmän behörighetsregel, men i princip är det ordföranden för den domstol som ska avgöra sakfrågan som tilldelas rätten att vidta interimistiska åtgärder.

Det finns många särskilda lagbestämmelser om användningen av interimistiska åtgärder inom vissa områden (t.ex. i fråga om hyreskontrakt, gemensamt ägande, arvsrätt och förmögenhetsförhållanden mellan makar).

Om inget särskilt förfarande har fastställts, ska den part som vill att en interimistisk åtgärd ska vidtas vända sig till den domstol som handlägger brådskande ärenden av detta slag. Beroende på det belopp som står på spel ska man antingen vända sig till fredsdomaren (upp till 10 000 euro) eller till den avdelning som ansvarar för interimistiska förfaranden vid distriktsdomstolen. Dessa domstolar har allmän behörighet att vidta de säkerhetsåtgärder eller återställandeåtgärder som behövs för att förhindra en omedelbar skada eller stoppa en uppenbar lagöverträdelse (artikel 933 i den nya civillagen - Nouveau Code de procédure civile).

Till börjanTill början

2.1.3. Är biträde av advokat obligatoriskt?

Biträde av advokat är i allmänhet inte obligatoriskt. Eftersom det handlar om mycket tekniska undantagsförfaranden är det dock ofta nödvändigt att vända sig till en jurist.

2.1.4. Exekutionstjänstemän och andra jurister

Verkställandet av en interimistisk åtgärd som har beslutats av domstol kräver ofta bistånd av en jurist. En blockering av tillgångar som har godkänts av en domstol träder till exempel inte i kraft förrän den har verkställts av en exekutionstjänsteman.

Vissa interimistiska åtgärder består i att tillfälligt anförtro föremålet för tvisten till en opartisk tredje man. Domstolen kan till exempel utse en person som förvaltar den egendom som flera personer gör anspråk på eller utse en tillfällig förvaltare för att driva ett företag som inte kan fungera på grund av en tvist mellan delägarna.

2.1.5. Kostnad

Kostnaden för intermistiska åtgärder varierar kraftigt från en åtgärd till en annan.

Själva kvarstadsbeslutet kostar till exempel bara omkring 100 euro. Dock tillkommer ytterligare utgifter i samband med kvarstaden (t.ex. exekutionstjänstemannens undersökningar), utgifter för en eventuell förvaring av de säkrade tillgångarna, utgifter för översättning och delgivning om gäldenären bor i utlandet samt utgifter för godkännandeförfarandet. I praktiken är det inte ovanligt att utgifterna i samband med kvarstad uppgår till 700-800 euro.

Till börjanTill början

Om domstolen utser en séquestre (se ovan) eller en tillfällig förvaltare rör det sig i allmänhet om högt kvalificerade personer som tar ut höga arvoden.

Utgifterna för den intermistiska åtgärden betalas vanligen preliminärt av den part som har begärt åtgärden.

Utgifterna för förvaring betraktas som rättegångskostnader och ska därför i princip betalas av den part som förlorar tvisten. I väntan på domstolens avgörande är det dock den part som har begärt den intermistiska åtgärden som ska stå för kostnaderna.

2.2. Förutsättningarna

För att domstolen ska fatta beslut om interimistiska åtgärder ska det som regel föreligga en nödsituation eller brådskande situation, som ska bedömas av domaren. Mycket få intermistiska åtgärder kan vidtas utan att avsikten motiveras (t.ex. vid ansökningar om försegling efter dödsfall).

När en fordringsägare begär tillstånd för att säkra tillgångar, ska domstolen på grundval av de handlingar och upplysningar som inkommit, pröva om fordran är principiellt berättigad.

3. Åtgärdernas syfte och innebörd

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för åtgärderna?

De interimistiska åtgärderna kan omfatta en persons lösa egendom i dess helhet. Vissa tillgångar som anses nödvändiga för det dagliga livet är dock undantagna.

Enligt luxemburgsk lagstiftning kan en persons löner och alternativa inkomster (pensioner, arbetslöshetsbidrag osv.) beläggas med kvarstad. Den del av inkomsterna som anses nödvändig för de dagliga utgifterna är dock undantagen.

Till börjanTill början

Det går heller inte att belägga fast egendom med kvarstad. Detta är bara möjligt på grundval av en dom som har vunnit laga kraft.

3.2. Vilka rättsverkningar har åtgärderna?

I de flesta ärenden är det domstolen själv som fastställer rättsverkningarna av den åtgärd som den beslutar om. Domstolen kan på så sätt tidsbegränsa verkningarna av beslutet eller välja att endast låta det omfatta vissa tillgångar eller handlingar.

När det gäller kvarstad som domstolen gett sitt tillstånd till efter ansökan av endast en av parterna föreskriver lagen tidsfrister för att lämna in en begäran om godkännande till domstolen. Om ingen sådan begäran har inkommit inom denna tidsfrist är kvarstaden automatiskt ogiltig.

4. Är det möjligt att överklaga beslut om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder?

De åtgärder som beslutas av den domstolsavdelning som ansvarar för interimistiska förfaranden i parternas frånvaro kan överklagas. Överklagandet måste dock ske inom 15 dagar från delgivningen av beslutet.

De beslut som domstolen har fattat efter ansökan från endast en av parterna kan inte överklagas. En part som anser att beslutet har fattats på felaktiga grunder kan dock överklaga på grundval av artikel 66 i den nya civillagen. Denna part kan begära att den domstolsavdelning som ansvarar för interimistiska förfaranden beslutar om en ny säkerhetsåtgärd som upphäver verkningarna av den åtgärd som vidtagits på grundval av upplysningarna från en enda part.

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Luxemburg - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-03-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket