Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Italien

Senaste uppdatering: 14-03-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Italien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder? 1.
2. Förteckning över säkerhetsåtgärder. 2.
2.1. Atypiska åtgärder 2.1.
2.2. Typiska åtgärder (vars innehåll anges i lag) 2.2.
3. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas? 3.
4. Åtgärdernas art 4.
4.1. Vilken typ av egendom kan bli föremål för säkerhetsåtgärder? 4.1.
4.2. Vilka verkningar har säkerhetsåtgärderna? 4.2.
4.3. Vilken giltighet har säkerhetsåtgärderna? 4.3.
5. Kan beslut om säkerhetsåtgärder överklagas? 5.

 

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Det finns i det italienska processrättsliga systemet många olika former av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder, som regleras i olika lagar. Det är fråga om åtgärder som generellt sett kan definieras enligt vilket syfte de har, dvs. att a) genom en interimistisk eller brådskande åtgärd föregripa innehållet i eller följderna av ett beslut som kommer att fattas i en ordinär dom (förebyggande åtgärder) eller att b) bevara (alltså säkra) en viss faktisk situation till dess att en dom har meddelats, för att garantera att domen kan ge de avsedda praktiska följderna, som inte kan uppnås om den rådande situationen ändras under tiden (säkerhetsåtgärder eller bevarande åtgärder) eller också att c) omedelbart avhjälpa en materiell situation som orsakar skada eller utgör fara härför (förebyggande åtgärder eller säkerhetsåtgärder beroende på vilken typ det är fråga om).

Gemensamt för förebyggande och bevarande åtgärder är i princip att de beslutas genom förenklade och påskyndade förfaranden, att de är av provisorisk art och att de har ett samband med en tvist. Detta samband är dock inte en absolut nödvändighet; genom en reform 1990, som sågs över 2005, infördes inom ramen för civilprocesslagen ett självständigt och enhetligt processförfarande för säkerhetsåtgärder. Enligt detta enhetliga processförfarande, som tjänar som ett standardförfarande för alla enskilda instrument om säkerhetsåtgärder (både sådana som finns med i själva civilprocesslagen och sådana som regleras i särskilda lagar), finns det en möjlighet att i vissa specifika fall besluta om interimistiska åtgärder utan att detta åtföljs av en dom, dvs. ett ordinärt domstolsavgörande. I sådana fall är säkerhetsåtgärden i praktiken ett självständigt instrument (till exempel i fall där en person som har ålagts att följa en åtgärd följer den spontant; detsamma gäller i mål som rör handelsföretag samt finans- och kreditinstitut, som regleras av en lag från 2003).

Till börjanTill början

Eftersom det så kallade ”enhetliga förfarandet för säkerhetsåtgärder” ligger till grund för alla säkerhetsåtgärder som beslutas, kommer det i det följande att redogöras för detta standardförfarande.

Beslut om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder fattas av en domstol (se svaret på fråga 3). Sådana beslut kan fattas antingen innan eller under förfarandet i det huvudmål som de hänför sig till, beroende på när de blir nödvändiga. I fråga om innehåll kan de delas in i ”typiska” åtgärder, dvs. sådana som föreskrivs i lag, och ”atypiska”, där lagen lämnar åt domstolen att fastställa det innehåll som är lämpligast för att säkra de rättigheter som den part som ansöker om åtgärderna gör gällande (se svaret på fråga 2).

På det formella planet är det generellt fråga om ett förfarande som å ena sidan kännetecknas av förenkling och snabbhet, där ”alla onödiga formaliteter” tas bort (se artikel 669sexies i civilprocesslagen) och å andra sidan garanterar att principen om ett kontradiktoriskt förfarande respekteras (vilket för övrigt understryks i den nya utformningen av artikel 111 i konstitutionen). Innan domstolen fattar beslut måste den höra parterna och ge dem tillfälle att yttra sig över varandras ståndpunkter. Domstolen kan även göra de efterforskningar den anser nödvändiga innan beslutet om sökandens begäran fattas. Detta beslut kan naturligtvis vara antingen till fördel eller nackdel för sökanden. Endast i särskilt brådskande fall kan beslut om interimistiska åtgärder fattas utan att båda parter deltar i förfarandet.

Till börjanTill början

2. Förteckning över säkerhetsåtgärder.

2.1. Atypiska åtgärder
  • Interimistiska åtgärder:

Sådana åtgärder kan beslutas i fall där det inte finns något annat lämpligt (”typiskt”) instrument. Åtgärdernas innehåll är inte fastställt på förhand utan bestäms av domstolen (naturligtvis med den begränsningen att det är omöjligt att besluta om åtgärder som är förbjudna enligt lag eller strider mot principer i konstitutionen). Åtgärdernas omfattning är dock fastställd på förhand, eftersom lagen kräver att domstolen beslutar om åtgärder som i det konkreta fallet förefaller lämpliga för att ”avvärja en överhängande och irreparabel skada” (artikel 700 i civilprocesslagen) och samtidigt ”provisoriskt säkra effekterna av avgörandet i saken”. Den som ansöker om åtgärden måste under alla omständigheter redogöra för de sakförhållanden och den lagstiftning han eller hon gör gällande, eftersom domstolens beslut ingår som en del i det ordinarie avgörande som kan följa på det interimistiska beslutet. Man säger att detta avgörande ”absorberar” den interimistiska åtgärden.

2.2. Typiska åtgärder (vars innehåll anges i lag)
  1. Beslag (sequestro giudiziario)

Beslagtagande av egendom (lös och fast egendom, företag). Denna åtgärd används vid tvister om äganderätten eller besittningsrätten till egendomen. Åtgärden garanterar förvaltningen av egendomen.

Till börjanTill början

  1. Kvarstad (sequestro conservativo)

Kvarstad förordnas på (lös eller fast) egendom eller penningbelopp. Denna åtgärd beslutas till förmån för en borgenär som har välgrundade skäl att befara att det finns en risk att hans fordringar inte kommer att täckas. Åtgärden har på senare tid beslutats även gentemot en person som inte uppfyller sin underhållsskyldighet mot en separerad make eller maka.

  1. Åtgärder till skydd för besittning

Sådana åtgärder kan beslutas när den sökande vill skydda besittningsrätten till egendom mot hot eller trakasserier eller när han eller hon begär att besittningsrätt som fråntagits honom/henne skall återställas.

  1. Föreläggande avseende byggnadsarbete eller uppkommen skada

Denna åtgärd är analog med den föregående. Avsikten är att bevara status quo för besittningsrätt som satts i fara till följd av (andras) byggnadsarbete eller ett hot om skada på sökandens egendom.

  1. Åtgärder för bevisupptagning

Sådana åtgärder är av strikt processuell karaktär och avser bevisning. Domstolen kan när som helst under handläggningen av ett mål genom ett motiverat beslut förordna om hörande av vittnen, tekniska undersökningar eller syn på plats, när bevismedel måste skaffas fram omedelbart för att det finns välgrundande skäl att anta att de av något skäl inte kommer att kunna skaffas fram senare.

  1. Inhibition av verkställighet av överklagad dom som förklarats interimistiskt verkställbar

Detta är en säkerhetsåtgärd i vid mening. Avgöranden i första instans är enligt lag interimistiskt verkställbara, men appellationsdomstolen kan inställa verkställigheten om den anser att det finns tungt vägande skäl för detta.

Till börjanTill början

  1. Interimistiska åtgärder i mål om hemskillnad

Sådana åtgärder kan avse personer eller egendom och är avsedda att omedelbart lösa konflikter mellan föräldrar som kan vara till skada för deras barn, om dessa lämnas utan tillsyn eller utan tillräckliga medel för sitt uppehälle.

  1. Föreläggande att betala underhållsbidrag

Ett sådant föreläggande riktas mot den underhållsskyldige under tvistens handläggning.

  1. Anbringande eller avlägsnande av förseglingar

Sådana åtgärder kan beslutas i tvister mellan personer som gör gällande rätt till egendom som tillhört en avliden.

  1. Förbud mot koncentrationer inom pressektorn

Åtgärder som beslutas efter ansökan av pressombudsmannen i avvaktan på ett avgörande i ett monopolärende.

  1. Förbud mot illojal konkurrens

Åtgärder riktade mot den som bedriver verksamhet i strid med konkurrensreglerna (överträdelser av varumärkeslagar, försök att ta över andras kunder etc.).

  1. Förbud mot att tillämpa otillbörliga eller oskäliga klausuler i avtal som ingås av företag

Åtgärd som beslutas på begäran av konsumentorganisationer och handelskammare som ansökt om att det skall fastställas att avtalsklausuler utgör missbruk.

  1. Föreläggande mot arbetsgivare att betala ut ersättning till en arbetstagare med ett provisoriskt belopp

Åtgärd som tillämpas avseende belopp som är obestridda eller har fastställts definitivt i ett arbetsrättsligt mål.

Till börjanTill början

  1. Interimistiska åtgärder avseende övergivna underåriga barn

Beslutas i avvaktan på ett beslut i vårdnadsfrågan.

  1. Föreläggande att offentliggöra en rättelse av uppgifter som publicerats i tidningar eller tidskrifter eller som har sänts i radio eller TV

Åtgärd som måste åtföljas av en dom om spridande av felaktiga uppgifter.

  1. Förskott på utbetalning av skadestånd

Åtgärd som beslutas till förmån för en person som har lidit skada i en trafikolycka och som behöver hjälp, när det vid en preliminär undersökning framgår att motparten är ansvarig.

  1. Upphävande av effekterna av ett beslut av en generalförsamling

Säkerhetsåtgärd som används när ett beslut av en generalförsamling strider mot en lag eller mot företagets stadgar.

  1. Föreläggande om inspektion av ett aktiebolags handlingar

En åtgärd som kan begäras av minst en tiondel av aktieägarna och som har samband med ett domstolsavgörande avseende företagsledningens ansvar.

  1. Beslut om återanställning av företrädare för fackföreningar

Åtgärden kan beslutas när företrädare för fackföreningar har sagts upp utan saklig grund.

  1. Säkerhetsåtgärder som beslutas av konkursdomstolen i ett konkursärende

Åtgärder med varierande innehåll som syftar till att skydda borgenärernas intressen i konkursärenden.

3. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

Måste åtgärden alltid godkännas av domstol?

Till börjanTill början

Även om säkerhetsåtgärder är av tillfällig art leder de till att ändra eller på olika sätt ingripa i enskildas rättigheter och situationer i en tvist, och därför kan de enligt konstitutionen endast beslutas av en domstol (därmed utesluts handlingar som utförs av enskilda personer, eftersom de inte kan ta lagen i egna händer).

Vilken domstol är behörig att besluta om säkerhetsåtgärder? Om ansökan om åtgärden ges in självständigt innan huvudmålet (målet i sak) inleds, är det den domstol som enligt de generella processreglerna skulle vara behörig att pröva huvudmålet som är behörig att besluta om ansökan om säkerhetsåtgärden (med undantag för fredsdomaren, som inte är behörig för sådana åtgärder; i så fall skall ansökan prövas av allmän underrätt). Om ansökan framställs under prövningen av målet i sak, beslutar den domstol som handlägger målet om ansökan. Det finns särskilda regler för åtgärder som begärs i samband med avgöranden som har meddelats av utländsk domstol. Det finns vidare särskilda regler som fastställer behörigheten för vissa bestämda domstolar (det gäller t.ex. för åtgärder som avser illojal konkurrens – se punkt 2.2.11 –, vilka omfattas av appellationsdomstolens behörighet; för interimistiska åtgärder som avser makar och barn, se punkt 2.2.7, är underrättens ordförande behörig).

Vilken roll har olika mellanmän, t.ex. kronofogdar och exekutiva tjänstemän? När ett mål eller ärende anhängiggörs skapas ett direkt förhållande mellan domstolen och parterna. Ibland har emellertid även exekutiva tjänstemän (ufficiali giudiziari) en biträdande roll. Så är fallet vid säkerhetsåtgärder som beslag och kvarstad, som i stor utsträckning verkställs enligt samma förfaranden som verkställighetsåtgärder som rör egendom. Dessa förfaranden innebär just ingripanden från sådana biträdande offentliga organ.

Till börjanTill början

Vilka olika kostnader måste betalas för de olika typerna av åtgärder? Liksom för alla domstolsärenden måste sökanden betala en ansökningsavgift till domstolen när saken anhängiggörs (huvudmålet eller ärendet om säkerhetsåtgärder). Ansökningsavgiftens storlek är fastställd på förhand och varierar efter sakens natur och värde. Parternas kostnader för egna ombud regleras vanligtvis direkt mellan parten och ombudet, men det finns vägledande tabeller som upprättas regelbundet av yrkesorganisationen och godkänns genom dekret av justitieministern. Tabellerna anger minimi- och maximitaxor för ersättning och arvoden och de är bindande för domstolen när denna fattar beslut om den ersättning som en tappande part skall betala för motpartens ombudskostnader (t.ex. i fall där domstolen avslår ansökan om en atypisk säkerhetsåtgärd och därmed avslutar förfarandet för förordnande om säkerhetsåtgärder).

Beskrivning av sakomständigheterna. Vilka kriterier använder domstolen när den fattar beslut?

Om en fordran görs gällande, måste det vara fråga om ett tvistigt fall?

Måste situationen vara brådskande?

Är det nödvändigt att visa att det slutliga avgörandet inte kommer att kunna verkställas på grund av att gäldenärens egendom kommer att ha flyttats eller försvunnit? I princip är det den som ansöker om en åtgärd som skall bevisa att ett faktiskt eller rättsligt förhållande har ändrats eller håller på att ändras och att detta medför en risk för att sökandens intressen skadas, dvs. att situationen är sådan att faran för skada eller ytterligare skada måste avlägsnas i avvaktan på att det ordinära avgörandet meddelas. Detta beror på huruvida det föreligger fara i dröjsmål (med att fatta beslutet). Varje enskild åtgärds tillämpningsområde anges i den lagbestämmelse som reglerar åtgärden och beror på vilken typ av rättighet som skall skyddas (t.ex. nybyggnationer när det gäller fast egendom, kravet på struktur i förhållandet mellan föräldrar och barn när det gäller interimistiska åtgärder, skada för sökandens handelsverksamhet när det gäller förbud mot illojal konkurrens osv.).

Till börjanTill början

Principen om att det måste finnas en fara gäller även i situationer där sökandens situation har försämrats eller fortsätter att försämras, t.ex. om en gäldenär fortsätter att skaffa undan egendom och därmed minskar sina tillgångar. Det räcker för övrigt inte med endast indicier, utan det måste finnas relativt konkreta bevis för behovet av brådskande åtgärder.

4. Åtgärdernas art

4.1. Vilken typ av egendom kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Bankkonton? – Lös egendom? – Registrerade transportmedel? – Fast egendom? – Annan egendom?

Säkerhetsåtgärder kan avse vilken egendom som helst. Det föreskrivs i lag vilka begränsningar som gäller för tillämpningen. Inom dessa gränser är det domstolens uppgift att identifiera egendomen och bedöma om det är lämpligt att säkra den för att skydda borgenären eller, särskilt när det gäller s.k. atypiska åtgärder, att förordna om de åtgärder som krävs för att garantera en interimistisk förvaltning av egendomen.

När det särskilt gäller beslag och kvarstad, som i stort sett regleras av de generella reglerna om verkställighet, gäller samma objektiva gränser för ”utsökningsbarheten”, dvs. det är möjligt att undanta viss egendom (för personlig eller löpande användning) från åtgärden. Ett bankkonto kan således spärras helt eller upp till ett visst belopp. Ett fordon kan beläggas med säkerhetsåtgärder endast på vissa villkor.

Det avgörande kriteriet är under alla omständigheter att den säkerhet som är avsikten med åtgärden kan uppnås. En försäljning av fast egendom eller ett fordon är därför inte till nytta för borgenären och kan medföra ett ansvar för gäldenären eller för köparen, som kanske inte har kontrollerat om egendomen var föremål för någon säkerhetsåtgärd eller medvetet negligerat åtgärden, dock under förutsättning att åtgärden framgår av offentliga register för egendomen i fråga. Om gäldenären säljer annan egendom (t.ex. tavlor och andra värdeföremål), kan borgenären kräva tillbaka föremålet genom att väcka talan vid domstol (en så kallad vindikationstalan).

Till börjanTill början

4.2. Vilka verkningar har säkerhetsåtgärderna?

För en gäldenär som inte rättar sig efter åtgärden? Kan han fortsätta att förfoga över egendomen? – Kan han åläggas påföljder? Vad har en bank för skyldigheter när det gäller att lämna ut uppgifter och spärra bankkonton? Vilka påföljder kan åläggas om åtgärden inte följs?

Förutom vad som redan nämnts blir den som har överträtt en säkerhetsåtgärd som beslutats för att säkra borgenärens fordran i första hand skadeståndsskyldig. Man måste naturligtvis gå till det aktuella beslutet för att se om gränserna för att förfoga över egendomen har överskridits eller inte.

Om det kan visas att den person som en åtgärd riktats mot har överträtt beslutet uppsåtligen eller genom allvarlig oaktsamhet kan domstolen, på begäran av motparten, förelägga honom att betala ersättning för rättegångskostnader och ersätta skadan, vilket även anges i själva domen.

Om personen i fråga inte följer föreläggandet kan domstolen förordna om ytterligare säkerhetsåtgärder, även straffrättsliga åtgärder, innan handläggningen av målet avslutas. Om beslut om säkerhetsåtgärder överträds uppsåtligen inträder ett straffrättsligt ansvar.

Den bank där kontot finns får underrätta tredje man om att bankmedlen inte är tillgängliga, men får inte ange skälen för att kontot har spärrats.

4.3. Vilken giltighet har säkerhetsåtgärderna?

Föreskriver lagen en viss giltighet eller är det domstolen som fastställer detta i beslutet?

Till börjanTill början

Gäller beslutet till dess att domen eller ett nytt beslut meddelas?

I de fall där åtgärden har beslutats utan att motparten hördes, finns det en frist inom vilken parterna måste kallas och höras?

Som redan nämnts i punkt 1 har en säkerhetsåtgärd normalt samband med den dom i huvudmålet som följer och därför är säkerhetsåtgärden normalt giltig till dess att domen meddelas.

Domstolen kan dock ändra giltighetstiden för beslutet, fatta ett nytt beslut eller återkalla beslutet beroende på de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet, även under målets handläggning. Domstolen kan också ålägga den som ansöker om en säkerhetsåtgärd att själv ställa en säkerhet, så att parterna är i samma ställning om det senare visar sig att ansökan var ogrundad. Ett avslag på en ansökan hindrar inte heller att säkerhetsåtgärden kan beslutas i ett senare skede, om en ny ansökan ges in och det visar sig att ändrade sakliga eller rättsliga förhållanden motiverar att åtgärden beslutas.

Om domstolens beslut om en säkerhetsåtgärd fattas utan att motparten hörs (ett undantagsfall, se punkt 1) och endast motiveras av en brådskande situation, fastställer domstolen i det beslutet (som i sådana fall är ett dekret (decreto) i stället för ett beslut (ordinanza)) att parterna skall höras inom 15 dagar och att sökanden skall delge motparten beslutet om säkerhetsåtgärden inom åtta dagar. När parterna har hörts, i ett förenklat kontradiktoriskt förfarande (se punkt 1 ovan), bekräftar, ändrar eller återkallar domstolen det ursprungliga beslutet.

5. Kan beslut om säkerhetsåtgärder överklagas?

Vem kan överklaga beslutet?

Vilken domstol prövar överklagandet?

Inom vilken tid skall överklagandet ges in?

Vilka verkningar har överklagandet?

Ett beslut om att avslå eller bevilja en ansökan om en säkerhetsåtgärd kan överklagas av en av parterna (beroende på vilka intressen som berörs och vilken typ av beslut det är fråga om) till allmän underrätt inom tio dagar från meddelandet om eller delgivningen av beslutet. Domstolen beslutar kollegialt. Om det är appellationsdomstolen som har beslutat om åtgärden ges överklagandet in till en annan avdelning vid samma domstol eller, om det inte är möjligt, till närmaste annan appellationsdomstol. Appellationsdomstolen fattar sitt beslut (som kan bekräfta, ändra eller upphäva det ursprungliga beslutet) vid enskild överläggning.

Överklagandet innebär inte att verkställigheten av åtgärden avbryts och överklagandeinstansens beslut kan inte överklagas vidare. Om det dock framkommer omständigheter som leder till att säkerhetsåtgärden åsamkar allvarlig skada för den person den är riktad mot, kan den domstol som handlägger överklagandet besluta att verkställigheten skall avbrytas eller att en lämplig säkerhet skall ställas.

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Italien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 14-03-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket