Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Ungern

Senaste uppdatering: 13-03-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Ungern

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka åtgärder förekommer? 1.
2. Vilka krav ställs på åtgärderna? 2.
2.1. Hur går förfarandet till? 2.1.
2.2. Beskriv de viktigaste villkoren 2.2.
3. Beskriv åtgärdernas syfte och karaktär 3.
3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för dessa åtgärder? 3.1.
3.2. Vilken verkan har åtgärderna? 3.2.
3.3. Vilken giltighetstid har åtgärderna? 3.3.
4. Kan åtgärderna överklagas? 4.

 

1. Vilka åtgärder förekommer?

I 1952 års civilprocesslag III finns två typer av rättsliga instrument som ska ge fordringar ett fullgott skydd i civilrättsliga tvister, nämligen interimistiska beslut och interimistisk verkställighet, som ger ett tillfälligt skydd till dess att domen vunnit laga kraft. Dessa kompletteras av säkerhetsåtgärder enligt bestämmelserna i 1994 års lag om verkställighet LIII.

2. Vilka krav ställs på åtgärderna?

2.1. Hur går förfarandet till?
Interimistiskt beslut:

I artikel 156 i civilprocesslag fastställs bestämmelser om interimistiska beslut, som ger ett omedelbart skydd för att förebygga skada som kan uppstå på grund av de tidsfrister som ska respekteras. Genom interimistiskt beslut uppmanar domstolen sökandens motpart att omedelbart uppfylla vissa förpliktelser även om tvisten mellan parterna vid den tidpunkten ännu inte är sliten. Med avvikelse från allmänna rättsregler får domstolens interimistiska beslut verkställas oberoende av eventuella överklaganden.

Interimistiska beslut fattas vanligen efter ansökan, medan domstolen endast fattar sådana beslut på eget initiativ när särskilda bestämmelser finns i lag därom. I underhållstvister utgår t.ex. underhåll även om saken överklagats och är under prövning (civilprocesslagen 153.3), eller så kan domstolen i hemskillnadsfrågor tillfälligt förordna om barnets bostad, underhåll, inskränkning eller utvidgning av föräldrarnas vårdnadsplikt eller i fråga om umgängesrätten (civilprocesslagen 287).

Till börjanTill början

Ansökan får bara inges under förfarandets gång, och tidigast i samband med stämningsansökan.

De fordringar som ansökan avser ska anges samt de därmed sammanhängande omständigheter som motiverar interimistiska åtgärder (t.ex. vid äventyr av skada, att fordran modifieras under tvistens gång, eller andra särskilda omständigheter med stöd i lag) och som åtgärderna enligt sökanden skulle kunna förhindra på ett lämpligt sätt. I lagens mening behöver den sökande inte ställa sina påståenden bortom allt tvivel utan det räcker med att de kan göras troliga. Kontroller får göras endast i begränsad utsträckning och endast i den mån de är nödvändiga för att behandla ansökan. Eftersom de interimistiska besluten och deras konsekvenser är begränsade behöver inte sökanden bevisa att de förutsättningar som gjorts troliga faktiskt föreligger.

När förfarandet går vidare ska första instans sedan pröva om parten kunnat göra troligt att lagens villkor för interimistiska beslut var uppfyllda. Domstolen får även pröva om parten uppfyllt de krav som ställs på åtgärdens omfattning. Om ansökan uppfyller dessa krav ska domstolen mäta det interimistiska beslutets nackdelar mot dess fördelar. Även om lagen talar om nackdelar, avses inte redan uppkommen skada utan snarare skada som kan uppkomma under åtgärdens gång och fullgörande. Om domstolen efter prövningen anser att nackdelarna är större än fördelarna ska ansökan avslås. I samband med prövningen avgör domstolen även om det interimistiska beslutet ska förenas med krav på att säkerhet ska ställas eller ej.

Ansökan om interimistiskt beslut avgörs av domstolen genom dom. I undantagsfall kan domstolen besluta att återkalla det interimistiska beslutet i domslutet.

Till börjanTill början

Domstolen kan pröva ansökan med eller utan förhandling.

Domen gäller fram till dess att den återkallas, till dess att slutlig dom i målet meddelats eller till dess att dom från första instans vunnit laga kraft.

Vilken som helst av parterna får begära att domen ska återkallas.

Interimistisk verkställighet:

Artikel 231 i civilprocesslagen ger möjlighet att förelägga om interimistisk verkställighet. Enligt bestämmelserna - på vissa områden - får interimistisk verkställighet beordras även innan en dom vunnit laga kraft. Det är domstol i första instans som på eget initiativ ska meddela om domar som beviljas interimistisk verkställighet avser de områden som nämns i artikel 231 i civilprocesslagen och uppfyller de villkor som fastställs där. Vid överklagande får domstol i andra instans på ansökan från den berörda parten ompröva den interimistiska verkställigheten och samtliga omständigheter i tvisten.

Civilprocesslagen innehåller en uttömmande förteckning av fall som ska tolkas restriktivt. Därför får interimistisk verkställighet inte beviljas av andra skäl än de som där anges.

Oberoende av överklagande får verkställighet beviljas för följande:

  • Domar som avser underhåll, pension eller fullgörande av liknande tidsbegränsade förpliktelser.
  • Domar som avser olaga intrång.
  • Domar som avser fullgörande av en förpliktelse som medgivits av svaranden.
  • Domar som avser fullgörande av onerösa förpliktelser som följer av offentlig handling eller avtal mellan parterna (artikel 195-196) under förutsättning att alla omständigheter kring skälen kunnat bevisas.
  • Domar som avser benefika förpliktelser om parterna riskerar att lida grav eller svårligen reparabel skada som kan uppstå på grund av försenad verkställighet, under förutsättning att parterna ställer tillräcklig säkerhet.

Om dom i första instans beviljar interimistisk verkställighet utan hinder av artiklarna 231-232 i civilprocesslagen kan domstolens ordförande i andra instans skjuta upp verkställigheten till dess att ny prövning ägt rum. På begäran ska domstolen dock ompröva beslutet, tillsammans med övriga omständigheter i ärendet.

Till börjanTill början

Om domstolen anser att interimistisk verkställighet skulle medföra oskäliga svårigheter för svaranden i förhållande till fördelarna för käranden. Svaranden måste dock ansöka om detta till rätten, eftersom domstolen inte får avvisa interimistisk verkställighet i de ovan angivna fallen på eget initiativ.

Verkställighet av säkerhetsåtgärder:

I ungersk rätt får interimistisk verkställighet bara beviljas om domstolen utfärdat ett förläggande om detta. Verkställighetsföreläggandet får utfärdas om den dom som ska verkställas avser skyldigheter (fullgörelsetalan), domen fått laga kraft eller får verkställas interimistiskt samt om fullgörandefristen löpt ut. Om inte alla tre villkoren är uppfyllda utfärdas inget föreläggande om verkställighet. Säkerhetsåtgärder kan dock tillgripas för att ge rättshavaren omedelbart skydd.

Om inget verkställighetsföreläggande kan utfärdas avseende fordringar kan domstolen vidta säkerhetsåtgärder om den sökande gör troligt att förseningen kan medföra skada för fordringsägaren antingen avseende:

  1. säkra kontanta tillgångar, eller
  2. de sakrättsliga förhållandena i ärendet.

I lagen anges i vilka fall säkerhetsåtgärder får vidtas. Detta får ske om förpliktelsen följer av beslut för vilket verkställighetsföreläggande är tillåtet men inte har utfärdats därför att beslutet ännu inte vunnit laga kraft, inte får verkställas interimistiskt eller därför att fullgörandefristen ännu inte löpt ut. Det kan även ske för förpliktelser i äktenskapsmål och det framgår av offentlig handling eller avtal mellan parterna att fordran är fastställd, förfallen och otvistig.

Till börjanTill början

I det första fallet utfärdas verkställighetsförordnandet av den behöriga domstolen. I det andra fallet är det däremot den domstol som prövar saken som ska ta ställning.

Domstolen ska pröva frågan om säkerhetsåtgärder skyndsamt, senast inom åtta dagar, och ska utan onödigt dröjsmål översända beslutet till den som ska verkställa det.

Överklagande av säkerhetsåtgärden har inte suspensiv verkan.

När förrättningsmannen mottagit beslutet om säkerhetsåtgärd ska parterna snarast anmodas att erlägga det förskott som krävs för verkställighet, och åtgärden ska vidtas så snart avgiften erlagts.

2.2. Beskriv de viktigaste villkoren

Domstolen prövar främst behovet av att säkra fordran för framtida verkställighet. Det grundläggande kriteriet för att fatta interimistiska beslut är om det kan förebygga att skada uppkommer, att förutsättningarna förändras under tvistens gång, att det finns särskilda behov att skydda sökandens rättigheter, under förutsättning att åtgärden inte orsakar större olägenheter än fördelar. När ett föreläggande om interimistisk verkställighet utfärdats är det bindande för domstolen. Prövning får göras endast om svaranden ansöker om att interimistisk verkställighet inte må ske. Säkerhetsåtgärder kan vidtas om det visats att förseningar skulle kunna äventyra fordran. Sammanfattningsvis ska fordran alltså för alla tre åtgärder vara föremål för tvist och även äventyras för att interimistiska beslut eller säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas. Interimistisk verkställighet motiveras däremot av behovet att skydda berörda personers rättigheter.

Till börjanTill början

3. Beskriv åtgärdernas syfte och karaktär

3.1. Vilken typ av tillgångar kan bli föremål för dessa åtgärder?

När det gäller interimistiska beslut följer domstolen det som anges i ansökan eller i föreläggandet om interimistiskt beslut. Detta kan avse vilken fordran som helst som tas upp i ansökan.

Beslut om interimistisk verkställighet avser verkställighet av dom i första instans som ännu inte vunnit laga kraft och kan avse olika förpliktelser eller fullgöranden.

När det gäller säkerhetsåtgärder kan domstolen ta egendom i beslag eller frysa penningtillgångar. Om domstolen väljer att frysa penningtillgångar ska förrättningsmannen överlämna domen till gäldenären på dennes hemvist och samtidigt uppmana denne att snarast överlämna penningtillgångarna. Om gäldenären inte efterkommer uppmaningen får förrättningsmannen beslagta egendom utan några inskränkningar. När fast egendom tagits i beslag ska förrättningsmannen utan dröjsmål kontakta registreringsmyndigheten för att få anspråket registrerat.

När penningtillgångar ska frysas kontaktar förrättningsmannen den institution som hanterar gäldenärens tillgångar och uppmanar den att på kontot blockera det belopp fordran avser och inte göra några utbetalningar därur vare sig till gäldenären själv eller tredje man. Om kontot inte innehåller tillräckliga medel får inga utbetalningar heller göras av eventuella framtida insättningar.

Beslag av lös egendom får avse vilka tillgångar som helst som kan åsättas ett värde.

Till börjanTill början

3.2. Vilken verkan har åtgärderna?

Interimistiska beslut och interimistisk verkställighet som fastställts av domstol är bindande. Domen ger rätt att inleda utmätning.

Det finns två typer av säkerhetsåtgärder med olika effekt. När penningtillgångar ska frysas måste tillgångarna övergå i förrättningsmannens besittning. När penningtillgångarna hanteras av en bank eller annat finansinstitut kontaktar förrättningsmannen den institution som hanterar gäldenärens tillgångar och uppmanar den att på kontot blockera det belopp fordran avser och inte göra några utbetalningar därur vare sig till gäldenären själv eller tredje man. Om kontot inte innehåller tillräckliga medel får inga utbetalningar heller göras av eventuella framtida insättningar. Banken eller finansinstitutet ska inom åtta dagar från mottagandet av anmodan upplysa förrättningsmannen om vilken summa som kunnat uppbringas, varefter beslag kan göras av gäldenärens egendom upp till värdet av resterande belopp. Om gäldenären inte besitter summan får dennes egendom istället tas i beslag.

Egendom som belagts med kvarstad får disponeras av gäldenären, men denne får inte förfoga över egendomen. Om egendom tagits i beslag och fysiskt låsts in är det belagt med straff att bryta låset, avlägsna försegling, använda eller förfoga över egendomen (brytande av försegling).

3.3. Vilken giltighetstid har åtgärderna?

Ansökan om interimistiskt beslut avgörs av domstolen genom dom. Domen gäller fram till dess att den återkallas, till dess att slutlig dom i målet meddelats eller till dess att dom från första instans vunnit laga kraft.

En säkerhetsåtgärd är i kraft till dess att fordran verkställts eller till dess att domstolen förordnar annorlunda.

Beslut om interimistisk verkställighet gäller förpliktelser i dom som ännu inte vunnit laga kraft, oberoende av om domen överklagas eller ej. Därför finns inga bestämmelser om frister för sådana beslut.

4. Kan åtgärderna överklagas?

Interimistiska beslut kan överklagas. Överklagandet ska enligt allmänna rättsregler göras inom femton dagar. Överklagandet ska göras hos den domstol som meddelat domen. Om domstolen efter överklagandet återkallar det interimistiska beslutet blir detta ogiltigt. Domstolen kan i andra fall på eget initiativ ändra domen - t.ex. om käranden överger sin ansökan.

Domstolen ska utfärda förelägganden om interimistisk verkställighet i de i lagen angivna fallen. Svaranden kan dock hos domstolen ansöka om att verkställighet inte ska äga rum, om detta skulle vara oskäligt betungande för denne. Sådana ansökningar ska inges till den domstol som prövar ärendet i sak.

Beslut om säkerhetsåtgärder kan överklagas till den domstol som prövar ärendet i sak, men har ingen suspensiv verkan. Fristen för att överklaga löper ut femton dagar efter beslutsdagen.

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Ungern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 13-03-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket