Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Grekland

Senaste uppdatering: 14-11-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Grekland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna? 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna? 3.2.
3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna? 3.3.
4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd? 4.

 

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder, i synnerhet säkerhetsåtgärder, handlar om domstols provisoriska skydd av en rättighet i samband med utredning i ett mål som antingen väntar eller snart skall inledas. Det provisoriska skyddet är till för att säkerställa att det yrkande som skall utredas kan verkställas i framtiden. Följande säkerhetsåtgärder finns: borgen, preventiv anteckning i hypotek, kvarstad, beslag, interimistiskt utslag eller reglering av förhållande, försegling, brytande av försegling, inventering och nedsättning i allmänt förvar.

2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1. Förfarandet

Det är alltid en domstol som beslutar om ovannämnda åtgärder.

Generellt är domstolar för mindre tvistemål (ensamdomare) behöriga att göra detta. Småmålsdomstolar är dock behöriga att interimistiskt reglera ägande eller innehav. De är det också när de enligt rättegångslagen är behöriga i huvudmålet. Domstolar för större tvistemål som handlägger huvudmålet är för övrigt behöriga att fatta beslut om sådana åtgärder och kan då bistå domstolar för mindre tvistemål. Geografiskt behörig domstol är principiellt den som är behörig för huvudmålet, men åtgärderna kan också beslutas av den domstol som är närmast den plats där de skall verkställas. Beslutet om åtgärderna meddelas berörd part och verkställs av domstolens exekutor. Om verkställigheten hindras, begär denne polisassistans. Kostnaderna är inte är lätta att beräkna, eftersom advokaters och exekutorers arvoden varierar. Normal kostnad är dock cirka 250 euro.

Till börjanTill början

2.2. Förutsättningarna

Domstolen beslutar om säkerhetsåtgärder

  1. i brådskande fall eller vid fara i dröjsmål och för att säkerställa en rättighet eller reglera en situation,
  2. om föremålet för säkerhetsåtgärden av sannolika skäl bör skyddas.

Yrkandet skall underbyggas och göras sannolikt. Det krävs då inte fullständiga bevis utan dessa kan vara ofullständiga och erbjuda mindre visshet om de faktiska omständigheterna. Det räcker att domaren bedömer dessa som sannolika för att det begärda skyddet skall ges. För skyddsåtgärder krävs akuta situationer eller att det finns risk för att gäldenären undanhåller tillgångar som kan beslagtas, så att det i framtiden inte är möjligt att skyndsamt tillämpa tvångsåtgärder på denne, när väl borgenären har fått en exekutionstitel efter avslutat mål.

3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna?

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna?

Föremålet för säkerhetsåtgärderna är gäldenärens tillgångar, som antingen denne eller tredje part förfogar över. Det räcker att de är rörliga i privaträttslig mening och inte kan undantas enligt lag. Särskilt föremål för säkerhetsåtgärderna kan gäldenärens fasta egendom vara, förutsatt att den kan beslagtas. Exempel är fartyg, flygplan, lastbilar, bankmedel och aktier.

3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna?

Efter beslut om säkerhetsåtgärder kan gäldenären inte förfoga över sina tillgångar, då dessa är spärrade till exempel genom kvarstad eller preventiv anteckning i hypotek som gäller dennes fasta egendom. Om gäldenären inte följer domstolens beslut, kan denne enligt artikel 232A i strafflagen dömas till fängelse i upp till ett år.

Till börjanTill början

I lag nr 1059/1971 föreskrivs om banksekretess när det gäller insättningar i bank. Bryter bankers styrelse, ledning eller tjänstemän mot detta, kan de dömas till fängelse i minst sex månader. Ett undantag är om detta utgör ett hinder mot att de beläggs med kvarstad och det för domstolsbeslutet behövs en specificering av bankmedlen eller aktierna som skall spärras. Förbudet mot att förfoga över dem berör dock inte banksekretessen, eftersom bankerna inte anmodas att lämna uppgifter om bankmedlens existens. För andra än banker gäller att de vid kvarstad måste deklarera om den fordran eller rättighet som belagts med kvarstad finns och om de berörs av annan kvarstad och i så fall dennas värde.

3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna?

Enligt lag gäller åtgärderna

  1. tills det i målet meddelas ett slutligt avgörande i huvudmålet och den som yrkat på säkerhetsåtgärden får avslag,
  2. tills slutligt avgörande meddelas som bifaller den sökandes yrkande och avgörandet verkställs,
  3. tills parterna förlikas i huvudmålet,
  4. i högst 30 dagar efter det att målet avslutats eller lagts ner,
  5. tills avgörandet annulleras eller ändras, antingen genom att domstolen som meddelade det åberopar nya fakta eller genom domstolen i huvudmålet utan att det krävs nya fakta, eller
  6. om avgörandet fastställer en tidsfrist för när huvudmålet skall behandlas och detta inte sker i tid.

Om en av parterna lagenligt och i tid kallats till förhandling om yrkandet, kan tredskodom ju meddelas mot denne om vederbörande inte infinner sig. Domstolen kommer då att behandla ärendet som om alla parter var närvarande, för vid förfarandet rörande säkerhetsåtgärder innebär frånvaro inte ett erkännande av de faktiska omständigheter som åberopas i yrkandet. Domstolen får bara ompröva ärendet, om den part som omfattas av tredskodom kan åberopa nya faktiska omständigheter och kräver att avgörandet skall upphävas eller ändras. Dessa måste innebära att domstolen skulle meddelat ett annat avgörande, om den känt till dem.

4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd?

Det är inte möjligt att överklaga beslut om säkerhetsåtgärd. Enda undantaget är beslut om interimistisk reglering av ägande eller innehav, där det i lagen uttryckligen föreskrivs att beslutet kan överklagas till behörig domstol för större tvistemål, vilket skall ske senast tio dagar efter att beslutet meddelats. När denna domstol behandlar ärendet, bekräftar eller upphäver den det överklagade beslutet och detta med temporär verkan. Som tidigare nämnts kan en part också yrka på att beslutet upphävs eller ändras. Det senare kan även en tredje person göra, om denne är berörd men varken är kallad i målet eller närvarit (så kallad talan av berörd utomstående part).

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 14-11-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket