Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Tyskland

Senaste uppdatering: 28-12-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Tyskland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder? 1.
1.1. Kvarstad och personlig frihetsinskränkning (§ 916 ff. i civilprocesslagen – ZPO) 1.1.
1.2. Interimistiskt föreläggande (§§ 935 ff. i civilprocesslagen) 1.2.
1.3. Meddelande om beslagtagande (§ 845 i civilprocesslagen) 1.3.
1.4. Verkställighet av beslut som förklarats preliminärt verkställbara (§§ 708 ff. i civilprocesslagen) 1.4.
2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna? 3.2.
3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna? 3.3.
4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd? 4.

 

1. Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Det är fråga om åtgärder som syftar till att skydda en borgenär genom tillfälligt beslagtagande av gäldenärens egendom eller genom ett beslut som tillfälligt reglerar rättsförhållandet mellan parterna. Åtgärderna innebär inte att borgenären får betalt för sin fordran.

Följande åtgärder är möjliga:

1.1. Kvarstad och personlig frihetsinskränkning (§ 916 ff. i civilprocesslagen – ZPO)

Kvarstad utverkas genom beslut om verkställighet som omfattar gäldenärens egendom (§ 928 i civilprocesslagen – ZPO). Beslut om personlig frihetsinskränkning (persönliche Arrest) genom att gäldenären antingen tas i fängsligt förvar eller blir föremål för andra inskränkningar i den personliga friheten, i enlighet med ett särskilt beslut av den behöriga domstolen (Arrestgericht) (§ 933 ZPO).

1.2. Interimistiskt föreläggande (§§ 935 ff. i civilprocesslagen)

Det är fråga om ett interimistiskt domstolsbeslut som syftar till att skydda borgenärens fordringar och garantera en korrekt rättsprocess.

1.3. Meddelande om beslagtagande (§ 845 i civilprocesslagen)

Meddelande om beslagtagande är en privat verkställighetsåtgärd från borgenärens sida.

1.4. Verkställighet av beslut som förklarats preliminärt verkställbara (§§ 708 ff. i civilprocesslagen)

Här är det fråga om verkställighet av avgöranden som inte blev formellt verkställbara i samband med att de meddelades.

Till börjanTill början

2. Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1. Förfarandet

För var och en av de ovan nämnda åtgärderna krävs en ansökan i korrekt form till domstolen. Det enda fall där borgenären (eller i dennes ställe kronofogdemyndigheten) kan agera utan att ha lämnat in en ansökan till domstol är genom meddelande om beslagtagande (Vorpfändung). Vid en sådan åtgärd måste ett domstolsbeslut följa inom en månad för att beslagtagandet ska vara verkställbart inom den tidsperiod som anges i delgivningen (§ 845 andra stycket i civilprocesslagen).

Kvarstad, frihetsberövande och interimistiskt föreläggande är giltiga endast om de omfattas av ett domstolsavgörande som, beroende på om det föregåtts av en muntlig förhandling eller inte, har formen av en dom (Urteil) eller ett beslut (Beschluss).

Meddelande om beslagtagande (se ovan) behöver inte föregås av domstolsbeslut. I detta fall är det borgenären själv som, på grundval av en verkställbar rättslig handling (exekutionstitel), försöker få betalt för sina fordringar eller genomdriva andra rättigheter. I detta syfte delger han (vanligtvis via kronofogdemyndigheten) gäldenären och dennes sekundogäldenärer en skriftlig förklaring, i vilken dessa underrättas om att borgenären har för avsikt att skydda sin fordran eller rättighet genom beslagtagande av egendom som tillhör gäldenären (§ 845 första stycket i civilprocesslagen). Delgivningen med sekundogäldenären har samma verkan som ett kvarstadsbeslut enligt § 930 i civilprocesslagen, såtillvida att beslagtagandet av egendom som täcker fordran verkställs inom en månad (§ 845 andra stycket i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

På begäran av borgenären beviljar domstolen provisorisk verkställbarhet av en dom i själva domen. Detta möjliggör verkställighet redan innan domen vunnit laga kraft. För verkställighet av en dom som endast är provisoriskt verkställbar kan det ställas som villkor att borgenären ställer säkerhet (§§ 708 och 709 i civilprocesslagen).

Beslut om kvarstad eller personlig frihetsinskränkning kan utfärdas såväl av den domstol som handlägger saken som av den förstainstansdomstol (Amtsgericht) inom vars domkrets den egendom som ska beläggas med kvarstad eller den person som ska få sin personliga frihet inskränkt befinner sig. Däremot är det endast den domstol som handlägger saken som är behörig att fatta beslut om interimistiskt föreläggande.

Det finns inget krav på att borgenären ska vara företrädd av en advokat när han ansöker om kvarstad, personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande.

Arbetet med att verkställa interimistiska säkerhetsåtgärder är i huvudsak kronofogdemyndighetens ansvar.

Kostnader

Enligt lagen om domstolsavgifter (Gerichtskostengesetz) uttas full avgift vid ansökningar om beslut om kvarstad, personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande. Avgiftsbeloppet avgörs av tvisteföremålets värde. Domstolen beräknar detta värde från fall till fall, med hänsyn till sökandens intresse av säkerhetsåtgärden. En avgiftstabell för tvistiga belopp på upp till 500 000 euro finns bifogad som Bilaga 1 PDF File (PDF File 10 KB) i denna redogörelse. Om ansökan är föremål för muntliga förhandlingar och ärendet inte avslutas genom att ansökan dras tillbaka innan de muntliga förhandlingarna har slutförts, eller genom att fordran erkänns, efterskänks eller blir föremål för förlikning, utgår en tre gånger högre avgift (300 %). Förfarandekostnaderna ska i första hand bäras av den part som domstolen fastställer, men gäldenären har ett kompletterande ansvar som den som givit upphov till förfarandet.

Till börjanTill början

Verkställighet av domar med hjälp av myndighetsingripanden (exekutiva åtgärder) ska ske i enlighet med gällande lagregler om verkställighet av domstolsavgöranden.

Kronofogdemyndigheten tar ut en avgift på 2,50 euro för varje delgivning per post av ett meddelande om beslagtagande med gäldenären och den sekundogäldenär som anges i delgivningen. Till detta kommer porto och utgifter för eventuella intyg som måste utfärdas. Avgiften för personlig delgivning av meddelandet är 7,50 euro och i dessa fall måste den delgivande parten stå för exekutionstjänstemannens resekostnader. Beroende på resvägen till adressaten uppgår dessa till mellan 2,50 euro och 10 euro. Om stämningsmannen själv utarbetar meddelandet om beslagtagande för borgenärens räkning (§ 845 första stycket andra meningen i civilprocesslagen) utgår en särskild handläggningsavgift på 12,50 euro.

Verkställighet av en dom som förklarats provisoriskt verkställbar skiljer sig i princip inte från tvångsverkställighet av ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Lagen föreskriver dock olika former av tvångsverkställighet beroende på det erkända anspråkets natur:

Om gäldenären har erkänt att han är skyldig en viss summa pengar, använder sig borgenären ofta av kronofogdemyndigheten för att få domstolens dom verkställd. När kronofogdemyndigheten beslagtar egendom enligt ett kvarstadsbeslut uttas en avgift på 20 euro. Om den arbetstid som krävs överstiger tre timmar uttas ytterligare 15 euro för varje extra påbörjad timme. Till detta kommer exekutionstjänstemännens eventuella utlägg. På grundval av en exekutionstitel är det också möjligt att ansöka om utmätning av gäldenärens fordringar (till exempel lön – se § 829 i civilprocesslagen). För en sådan ansökan uttas en handläggningsavgift på 10 euro. Dessutom uttas särskilda avgifter för vissa utlägg (särskilt kostnaderna för delgivning av domstolens beslut).

Till börjanTill början

Verkställighetsåtgärder avseende fastighet som tillhör gäldenären kan ta sig följande former: antingen säkras fordran genom panträtt i fastigheten eller så blir fastigheten föremål för tvångsförsäljning på auktion eller tvångsförvaltning. Enligt reglerna om kostnader i samband med frivillig rättsvård (Kostenordnung) uttas vid införande av säkerhetshypotek i fastighetsregistret en avgift som fastställs i förhållande till värdet av den fordran som säkerheten ska täcka. En avgiftstabell som omfattar belopp upp till en miljon euro finns bifogad som Bilaga 2 PDF File (PDF File 12 KB) i denna redogörelse. Vid ansökningar om beslut om tvångsförsäljning på auktion eller tvångsförvaltning av fastigheter uttas en avgift på 51 euro.

Om gäldenären enligt domen ska överlämna lös egendom, kan kronofogdemyndigheten på ansökan från borgenären verkställa domstolens beslut. För detta uttas en handläggningsavgift på 20 euro. Om domen innebär att gäldenären ska överlämna en fastighet eller en bostad, uttas en avgift på 75 euro för arbetet med att utrymma egendomen. Till detta kommer avgifter för kronofogdemyndighetens utlägg, särskilt för arbete som utförts av tredje man (till exempel transportkostnader, kostnader för låssmed etc.). Om den ianspråktagna arbetstiden överstiger tre timmar uttas ytterligare 15 euro för varje extra påbörjad timme.

2.2. Förutsättningarna

För att ett beslut om kvarstad eller inskränkning av den personliga friheten ska kunna utfärdas krävs att det finns en penningfordran och grunder för kvarstad eller personlig frihetsinskränkning. Vid kvarstad, som kan omfatta alla gäldenärens utmätningsbara tillgångar, anses villkoren för åtgärden vara uppfyllda om det kan befaras att gäldenären genom ohederliga handlingar, till exempel genom att flytta eller gömma undan egendom, kommer att omintetgöra eller avsevärt försvåra verkställigheten av en dom.

Till börjanTill början

Personlig frihetsinskränkning för gäldenären. Även denna åtgärd är avsedd att hindra gäldenären från att undanhålla egendom. Beslut om personlig frihetsinskränkning får dock endast fattas om den nödvändiga säkerheten inte kan garanteras genom kvarstad.

Ett interimistiskt föreläggande gör det möjligt att ”frysa” en situation i rättsligt hänseende. Syftet är att förhindra att ett visst rådande läge förändras i en riktning som gör att möjligheterna att tillvarata en parts intressen omintetgörs eller avsevärt försämras. Interimistiska förelägganden används i samband med krav på återställande (Herausgabe) samt för att ålägga en gäldenär att tillfälligt godta en viss situation (Duldung) eller att vidta en viss åtgärd (§§ 935, 938, 940 ZPO). Bestämmelserna om kvarstad och personlig frihetsinskränkning är i huvudsak även tillämpliga vid interimistiskt föreläggande (§ 936 i civilprocesslagen).

Den som ansöker om ett beslut om kvarstad eller personlig frihetsinskränkning behöver inte bevisa de omständigheter som ligger till grund för ansökan, utan endast göra sannolikt att så är fallet (§ 920 andra stycket i civilprocesslagen). Motsvarande gäller vid utfärdande av ett interimistiskt föreläggande (§ 936 civilprocesslagen).

En viktig faktor att ta hänsyn till vid beslut om ovan nämnda säkerhetsåtgärder är hur brådskande de är. Borgenären måste övertyga domstolen om att snabba åtgärder är nödvändiga, eftersom det finns en överhängande risk för att borgenären annars går miste om sina rättigheter.

Till börjanTill början

3. Syfte och innebörd av säkerhetsåtgärderna

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärderna?

Säkerhetsåtgärderna kan omfatta alla gäldenärens utmätningsbara tillgångar.

3.2. Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärderna?

Kvarstad har samma verkan som ett beslagtagande (Arrestierung). Gäldenären och dennes sekundogäldenärer kan inte längre förfoga över den beslagtagna egendomen.

Genom § 136 i strafflagen straffbeläggs undandragande av kvarstadsbelagd egendom. Varje överträdelse kan också leda till civilrättsliga skadeståndsanspråk.

Vid kvarstad/personlig frihetsinskränkning föreskrivs vidare att den part som ansökt om och beviljats åtgärden ska betala ersättning (§ 945 civilprocesslagen), om det framkommer att detta beslut eller ett beslut om interimistiskt föreläggande från början saknade grund, eller om beslutet upphävs enligt § 926 andra stycket eller § 942 tredje stycket i civilprocesslagen.

Borgenären har en månad på sig att begära verkställighet av beslutet om kvarstad, personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande. Här gäller i princip de allmänna reglerna om verkställighet (§§ 928, 936 i civilprocesslagen). Ett kvarstadsbeslut verkställs genom utmätning av den kvarstadsbelagda egendomen (§ 930 i civilprocesslagen), ett beslut om personlig frihetsinskränkning i regel genom utfärdande av ett häktningsbeslut (§ 933 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

I fråga om interimistiskt föreläggande gäller följande: kronofogdemyndigheten verkställer beslutet att återta egendom i enlighet med § 883 i civilprocesslagen. Ett beslut som ålägger gäldenären att utföra eller avstå från att utföra vissa handlingar utfärdas enligt § 887 i civilprocesslagen (bemyndigande för borgenären att vidta en skälig åtgärd) och §§ 888, 890 i civilprocesslagen (vite/frihetsberövande i samband med åläggande att utföra eller avstå från vissa handlingar eller att godta en viss situation).

Vid utmätning av bankmedel används ett särskilt förfarande som följer av § 835 tredje stycket i civilprocesslagen. En fysisk persons utmätta bankmedel kan inte utbetalas från kontot förrän efter två veckor från det att beslutet om överföring har delgivits sekundogäldenären. På detta sätt ges gäldenären en möjlighet att ge in en ansökan om undantag från utmätning, innan banktillgodohavandet kan betalas ut till den borgenär som begärt verkställighetsåtgärden.

3.3. Giltigheten av säkerhetsåtgärderna?
Har åtgärderna en i lag fastställd giltighetstid eller fastställs giltigheten genom domstolsbeslut?

Beslut om kvarstad/personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande måste verkställas inom en månad från det att beslutet meddelades eller delgavs.

Är åtgärden giltig fram till tidpunkten för domstolens dom eller till dess att beslut om en annan åtgärd fattas?

Åtgärderna fortsätter att ha verkan så länge grunden för säkerhetsåtgärden eller den interimistiska åtgärden kvarstår.

Till börjanTill början

Finns det en frist för att möjliggöra hörande av båda parterna om en åtgärd har beslutats efter ansökan av endast en av parterna?

Vid kvarstad/personlig frihetsinskränkning är det inget krav att höra parterna (§ 922 i civilprocesslagen). Först om gäldenären invänder mot åtgärden måste en muntlig förhandling äga rum (§ 924 i civilprocesslagen). Vid en ansökan om interimistiskt föreläggande är ett muntligt förfarande i princip obligatoriskt. Undantag från denna regel medges endast i brådskande fall eller om ansökan avslås (§ 937 andra stycket i civilprocesslagen).

Det finns inga tidsfrister för hörande av de berörda parterna.

4. Är det möjligt att överklaga beslutet om säkerhetsåtgärd?

En ansökan om kvarstad/personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande beviljas eller avslås genom dom (efter muntlig förhandling) eller beslut (§§ 922, 936 i civilprocesslagen).

En dom kan överklagas om det belopp som berörs av överklagandet överstiger 600 euro.

För beslut gäller följande:

Gäldenären kan överklaga beslut om kvarstad/personligt frihetsberövande eller interimistiskt föreläggande (§ 924 i civilprocesslagen). I dessa fall kallar domstolen till muntlig förhandling, prövar om invändningen är befogad och meddelar därefter ett slutligt beslut.

Om borgenärens ansökan om en säkerhetsåtgärd har avslagits, kan denne ge in ett omedelbart överklagande inom två veckor från delgivningen av beslutet om avslag. Detsamma gäller om borgenären har beordrats att ställa säkerhet i samband med beslutet om kvarstad/personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande.

Vidare kan gäldenären ansöka om att ett beslut om kvarstad/personlig frihetsinskränkning eller interimistiskt föreläggande ska upphävas, om borgenären inte har väckt talan inom den föreskrivna fristen (§ 926 i civilprocesslagen) eller om sakförhållandena har förändrats (§ 927 i civilprocesslagen).

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Tyskland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 28-12-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket