Europeiska Kommissionen > ERN > Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder > Frankrike

Senaste uppdatering: 12-01-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Frankrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Den ursprungliga språkversionen har uppdaterats och flyttats till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder? 1.
2. Under vilka förutsättningar kan sådana åtgärder beslutas? 2.
2.1. Förfarandet 2.1.
2.2. Förutsättningarna 2.2.
3. Åtgärdernas syfte och innebörd 3.
3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för åtgärderna? 3.1.
3.2. Vilka rättsverkningar har åtgärderna? 3.2.
3.3. Giltigheten av åtgärderna? 3.3.
4. Är det möjligt att överklaga beslut om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder? 4.

 

1. Vad finns det för olika former av interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder?

  • Interimistiska åtgärder kan alltid beslutas av domstol i brådskande fall (till exempel betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning, förbud vid vite att göra någonting, säkring av bevismaterial).

Det går inte att göra en fullständig uppräkning av alla fall där interimistiska åtgärder kan beslutas. Det kan röra sig om brådskande åtgärder i fall där ingen verklig tvist råder, men också fall där de brådskande åtgärderna måste vidtas på grund av en tvist (betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning av en hyresgäst utan kontrakt, expertbedömning eller fastställande av en skada och så vidare). En domstol kan också besluta om alla typer av åtgärder som behövs för att förhindra en överhängande skada (till exempel förstärkning av en byggnad som riskerar att rasa samman) eller för att få en uppenbart otillåten störning att upphöra.

  • Det finns särskilda regler för säkerhetsåtgärder (kvarstad och säkerhetsrätt). Det är åtgärder som gör det möjligt för en fordringsägare, oftast efter tillstånd av domstol, att hindra en betalningsskyldig från att förfoga över alla eller en del av sina tillgångar, eller för fordringsägaren att få en särskild säkerhetsrätt i den betalningsskyldiges egendom för att få täckning för en fordran som ännu inte har fastställts i dom, men som det finns anledning misstänka inte kommer att betalas.

Det finns två former av säkerhetsåtgärder:

Till börjanTill början

  • Kvarstad, som gör det möjligt att beslagta lösa saker (möbler, bilar och så vidare), annan lös egendom (kontanter, andelsrätter, värdepapper och så vidare) eller fordringar (kontomedel, hyresfordringar och så vidare).
  • Säkerhetsrätt i fast egendom, i ett företag, i andelsrätter eller i värdepapper (tillfällig inteckning, panträtt i bolagsandelar eller värdepapper).

2. Under vilka förutsättningar kan sådana åtgärder beslutas?

2.1. Förfarandet
Måste man alltid vända sig till domstol för att få tillstånd?
  • Interimistiska åtgärder: En stämningsansökan (det vill säga kallelse till domstol via en huissier de justice, exekutionstjänsteman) måste lämnas in till domstolen. Det är ett påskyndat förfarande, där motparten ska höras.
  • Säkerhetsåtgärder: I princip krävs förhandstillstånd från domstol. Vissa fordringsägare är dock befriade från tillståndskravet. Det gäller till exempel om det finns en exekutionstitel eller om fordringen har fastställts i ett domstolsavgörande som ännu inte vunnit laga kraft. Det gäller också vid utebliven betalning av en godkänd växel (accept), ett skuldebrev, en check eller obetald hyra för fast egendom (om hyresavtalet är skriftligt).
Vilken domstol är behörig?
  • Interimistiska åtgärder: I allmänhet är det ordföranden för den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) som är behörig att besluta sådana åtgärder. Men beroende på vad kravet gäller kan underrätten för tvistemål (tribunal d’instance) eller ordföranden för handelsdomstolen (tribunal de commerce), arbetsdomstolen (conseil des prud’hommes) eller jordbruksarrendedomstolen (tribunal paritaire des baux ruraux) också vara behöriga.
  • Säkerhetsåtgärder: Behörig är exekutiva avdelningen vid den övre underrätten för tvistemål på den ort där den betalningsskyldige bor.
Måste man företrädas av advokat?

Nej, parterna får själva föra sin talan. De får dock låta sig biträdas eller företrädas av en advokat.

Till börjanTill början

Vad har exekutionstjänstemän för uppgifter?

Kvarstad måste verkställas av en exekutionstjänsteman (huissier de justice). Så är däremot inte fallet med inskrivning av säkerhetsrätter. Men med tanke på hur juridiskt komplicerat det är att få en säkerhetsrätt inskriven, brukar fordringsägare alltid begära hjälp av en jurist.

Vad kostar det?

Kostnaderna för säkerhetsåtgärder ska i slutändan betalas av gäldenären (den betalningsskyldige), även om fordringsägaren kan vara tvungen att betala ett förskott. Exekutionsavgifterna bestäms enligt en tabell, där exekutionstjänstemännens arvode fastställs för varje exekutiv åtgärd och säkerhetsåtgärd.

Exekutionstjänstemännens arvode enligt tabellen består av ett schablonbelopp med fasta eller proportionella avgifter, som beroende på omständigheterna kan vara kumulativa eller alternativa; dessutom tillkommer ibland en administrationsavgift (se dekret nr 96-1080, 12 december 1996)

Den proportionella indrivningsavgiften, som beräknas utifrån det belopp som ska drivas in, behöver bara betalas om exekutionstjänstemannen får klartecken att driva in skulden. Av en bilaga till dekretet framgår det att det inte är tillåtet med ett fritt avtalat arvode, utom vid kvarstad på andelsrätter och värdepapper.

Exempel: Om skulden är på 10 000 euro, ser arvodet (fasta avgifter) ut så här:

  • Kvarstad på lösa saker: 67,20 euro.
  • Kvarstad på fordon genom anmälan till prefekturen: 62,40 euro.
  • Kvarstad på bankkonton: 59,20 euro för åtgärden och 49,60 euro för meddelande till den betalningsskyldige om kvarstaden.
  • Inskrivning av tillfälligt hypotek: 49,60 euro.
2.2. Förutsättningarna

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är domstolen som vidtar åtgärden, den ger bara tillstånd till den. Själva åtgärden vidtas av exekutionstjänstemannen på begäran av fordringsägaren.

Till börjanTill början

När det krävs tillstånd från domstol måste fordringen framstå som välgrundad.

För säkerhetsåtgärder finns det inget uttryckligt krav på att ärendet ska vara brådskande.

Fordringsägaren måste visa att det finns omständigheter som riskerar att hindra att fordran betalas (till exempel att gäldenären otillbörligt försöker gömma sina tillgångar eller att nya fordringsägare dyker upp).

3. Åtgärdernas syfte och innebörd

3.1. Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för åtgärderna?

Alla gäldenärens tillgångar kan beläggas med kvarstad, såvida de inte är så kallad beneficieegendom (till exempel saker som gäldenären behöver för personligt bruk och det dagliga livet eller för sitt arbete). Samma regler gäller för fordringar. Lön kan dock aldrig bli föremål för säkerhetsåtgärder, men den kan utmätas på grundval av en dom eller annan exekutionstitel enligt reglerna om utmätning av lön.

3.2. Vilka rättsverkningar har åtgärderna?

Tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder är blockerade. Gäldenären får bruka egendomen och behålla avkastningen, under eget ansvar, men får inte göra sig av med tillgångarna. Om så sker, kan gäldenären straffas med böter och fängelse.

Kontanta medel som beslagtagits sätts in på ett spärrat konto.

Gäldenären får sälja tillgångar som omfattas av säkerhetsrätt, men fordringsägaren kan hävda sin rätt även gentemot den nye ägaren, och har förmånsrätt till försäljningssumman.

Till börjanTill början

Gäldenären bär ansvaret för tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder. Kvarstad kan inte göras gällande mot tredje man. Säkerhetsrätter, däremot, som kungörs (enligt regler för lös eller fast egendom) kan göras gällande mot envar.

En bank (eller överhuvudtaget alla utomstående) som mottar en begäran om kvarstad mot en kund är skyldig att omedelbart redovisa för exekutionstjänstemannen sina åtaganden mot gäldenären (det vill säga alla gäldenärens konton och vilka belopp det rör sig om). Om banken utan giltig anledning låter bli att lämna dessa uppgifter kan den bli betalningsskyldig i stället för gäldenären.

3.3. Giltigheten av åtgärderna?

En säkerhetsåtgärd måste vidtas inom tre månader efter det att domstolen har lämnat sitt tillstånd, annars blir tillståndet ogiltigt.

Om fordringsägaren inte redan har inlett en process för att få fordran fastställd, måste han göra det inom en månad från det att åtgärden vidtogs, annars blir åtgärden utan verkan.

Gäldenären måste underrättas om säkerhetsåtgärden inom en vecka. Gäldenären kan väcka talan vid exekutionsdomstol om han eller hon vill invända mot åtgärden eller mot att tillstånd ges till den. Domstolen kan också på förhand ha bestämt en dag för förhandling, dit parterna kallas för att diskutera åtgärden. I princip kan gäldenärens invändning inte prövas förrän kvarstaden har omvandlats till utmätning efter det att fordringsägaren har fått sin fordran fastställd i en dom.

4. Är det möjligt att överklaga beslut om interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder?

Gäldenären kan överklaga beslutet samtidigt med själva åtgärden.

Exekutionsdomstolen, som är den som ger tillstånd till säkerhetsåtgärder, prövar också överklaganden av beslutet. Exekutionsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till överrätt (Cour d’appel).

Om gäldenären får kännedom om tillståndet till åtgärden samtidigt som själva åtgärden, gäller samma regler för att överklaga tillståndet som för att invända mot åtgärden. Överklagande kan ske så länge säkerhetsåtgärden inte har omvandlats till en verkställighetsåtgärd.

Överklagandet uppskjuter inte verkningarna av säkerhetsåtgärden. Säkerhetsåtgärden gäller så länge domstolen inte har förordnat att den ska upphävas eller konstaterat att den är ogiltig.

Ytterligare information

  • Fransk lagstiftning: Legifrance français
  • Franska justitieministeriet: Ministère français de la justice français 

« Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 12-01-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket